Pantaenius Bohusracet 2020

Här kommer en liten rapport från årets race, som var annorlunda på många sätt. Det var 8:e gången jag körde, så man har ju sett några olika varianter, men med både COVID-19, en ny båt och extremt lite vind i prognoserna så visste vi att förutsättningarna var speciella.

Det är mycket som är annorlunda i en liten båt.

Transport i vindstilla från Långedrag till Uddevalla tar 12 timmar med en 2.5 hästars utombordare. Och när man saknar både kyl och chans att göra kaffe så får man planera mathållningen på ett annat sätt.

Men vi var i alla fall glada över att få komma ut och kappsegla i vår lånade Dominant Race Special

Uddevalla var kokhett på torsdagskvällen, och efter det vanliga bryggsnacket och en extra öl i First 40.7 Almölivs (som seglades av teamkompisarna Johan & Mattias) så bodde vi in oss i båten.

På morgonen var det precis så lite vind som vi befarat… men vi var i alla fall först ut ur hamnen 😃

Vi tittade noga på första starten 09:00 där det var ganska tydligt att båtarna längs land på sydsidan av fjorden hade vind att segla i. H-båten Emma med Gunnar Sedén och Maxi 900 White Pearl hade tidvis bra rulle och de puffar som kom var generellt sett starkare på den sidan.

Vi startade nära sydändan och rullade ut vår code. Vi gick medvetet lågt för att komma in nära land och lyckades hålla någon form av rulle.

Banner 28R Piri Piri hängde med bra i ett spår längre norrut, liksom X-302 Intermezzo och CB-33 Klara Kluck med Urban Ristorp… men de flesta andra hade svårt att komma iväg.

Vi tror att den blå spinnakern är Dominant Race Octopus med Jonny Petersson & Mikael Vesala. Detta var ju en prestige-fight, så vi var nöjda med att komma iväg med ett litet försprång.

Efter den lilla ön Ringburen så blev det ren kryss i lite mer vind (väldigt lite mer) och tajtare mellan de fyra båtar som gått bäst. Ett tag var vi efter, men fick till en grym approach på sydsidan av bron och kunde dra iväg ett par hundra meter.

Det är alltid sjysst att vara först vid bron.

Och nu visste vi att det gick att få fart på båten i dessa vindar. Vi har bara kappseglat i 6-8 m/s och då vet vi att vi går fort. Båttypen har rykte om sig att vara trög i det lätta, men “so far so good” 🤷‍♂️

Efter Stången kunde vi sätta spinn och ta oss söderut. I alla fall ett par hundra meter… Foto: Hans Johansson.

Mycket lätta vindar längs ostsidan. Här har vi Vita, en av två snabba Cumulus, som stryker strandkanten.

Coden gjorde ett bra jobb, och vi kunde rycka lite i de puffar som fanns.

Innan Kollholm fyllde det på med ny vind från SO. Byte till fock och dags att jaga rätt på de första båtarna i startgrupp 1. Här Maxi 900 White Pearl (mycket välseglad båt) och Compis 28 Retro Balloon som alltid är i topp.

Vi höll oss tajt på Orustsidan och kunde ta oss upp i topp. Här har vi resten av fleecen på bra avstånd bakom. Pelle verkar nöjd?

Det var också här de snabbaste båtarna i startgrupp 3 började dyka upp; totalvinnarna Bergqvist i X-332 NN och Dehler 33 Den Röde. Det var helt klart att de hade haft en enklare resa ut från Uddevalla.

Vinden ökade successivt nere vid Svanesund och ner mot Tjörnbroarna var det härlig segling. Vi hade en fin duell mot Urban Ristorp innan han på något sätt skörade sitt storsegel.

Vi valde en klassisk “Tjörn Runt-strategi” och höll väster om Brattön. Tappade kanske lite på Intermezzo som valde östra vägen, men vi ville köra konservativt. Fortsatt bra duell med dem söderut längs Tjörn, där högra sidan hela tiden lönade sig. Vi trodde också på ett vrid mot väst.

Nere vid Kråkan var vinden slut för de flesta. Vi och X-99 Piano kom ner till Rösholmen innan vi parkerade och många av de mindre båtarna bakom verkade sikta mer öster/söderut för att undvika oss.

En fin “loop” när vi kom ut i strömmen och gled bakåt. Tillbaks in igen bakom grundet för att ta ny sats 😃

Vi behövde aldrig ankra, men det var nära…

Vi hade koll på J/80 Tyra som smugit längs Kärrsön, och vi ville verkligen byta kant. Trots motström. Vid 22:00 fick vi lite vind och kunde skära över med spinnakern. Här hittade vi både lite mer vind och medström längs klipporna. Najs.

Men det var på gränsen att vi kom med tåget. Många mindre båtar låg kvar vid Lilla Dyrön, och Intermezzo hade valt att ta sig söderut via Älgö och sydsidan Dyrön.

Midnatt.

Nu fanns det vind att segla i och vi kunde börja jaga J/80 Tyra (här precis höger om Åstol). Som om det skulle gå…

Vinden ökade successivt och vred emot så det blir brant fram till Hätteberget (se översta bilden). Här hade Intermezzo en bättre vinkel och kunde runda 300 meter bakom bakom.

Här kom också ett SMS:

Meddelande om banändring. Pga av otillräcklig vind har seglingsledningen beslutat att korta banan. Rundning av Dannholmen, Furholmen, Ostmärke Hörnsten samt Sadlen utgår. Efter rundning av Valön, Fjällbacka går banan söderut mot Smögen via Mjölskärsfyr och Fyren Skarvaslätt. 

En bekväm natt med bra medström. Och en fantastisk soluppgång.

Vi hade hela tiden koll på Intermezzo och kunde dryga ut avståndet. I alla fall upp till Smögen där vinden tog slut igen.

Nu passerade först Landmark 43 och både X-41 Soul och Intermezzo kom upp snabbt bakifrån. Och när de tog sig österut direkt efter Smögen blev vi oroliga. Tänk om de skulle segla runt oss på någon typ av landeffekt. Såg när vi väl fick lite vind från NV, så satte vi spinnaker och skar in mot land för att minimera risken.

Vi visste att vi inte hade någon chans på totalen, men vi skulle inte tappa klass-segern genom att ta för stora chanser.

Bidevind norrut….

… där vi kunde sätta code och återigen dryga ut avståndet till Intermezzo. Började kännas som deja-vu: hade vi inte gjort det tillräckligt många gånger?

Efter rundningen av Valön så var det ju en ny bana vi inte hade seglat tidigare. Kul! Vi har inte så sugna på att byta fram och tillbaka mellan spinn och code, så vi hittade ett spår där vi efter Hjärterön kunde skära ner genom ett litet sund söder om Florön. Tajt, men ok i liten båt.

Efter lite code-åka blev det dags för spinnaker igen. Foto: Carl Stark.

Ytterligare ett par byten innan vi kunde svänga runt Smögen och gå i mål. Nu med säkert avstånd till Intermezzo.

Sjukt nöjda med klasseger och en 5:e plats totalt.

Och en fjärde klasseger i en tredje båttyp (2010 i J/109, 2014 & 2017 i J/111 och 2020 i DRS).

SRS – KLASS 2: SRS 0,90 – 0,949

Alla resultat här.

Söndagsmorgon.

Jag måste väl skriva något om båten också?

Dominant Race Special är en kul båt. Designen är ju nästan 40 år gammal och den seglar ju fantastiskt bra med tanke på vad som har hänt sedan dess. Jag gillar också enkelheten med självgående fock och få undanvindssegel.

Jämfört med J/111 som har tydliga sweetspots där man går otroligt fort, och andra där man sliter med andra båtar, så är den så klart mer allround.

Vi hade ju inte så mycket tid i båten, men vi har försökt vara effektiva under den månad vi har haft den. Sedan bröt vi ju masttoppen, så där försvann massa värdefull tid som borde lagts på träning. Men den är inte särkilt komplicerad och vi får nog ut det mesta av den fart som finns.

Jag skall skriva en artikel om hur vi tog oss an projektet, och vad vi prioriterat.

I vilket fall ett skitkul race i en annorlunda båt.

Stort tack till SSVÄ, tävlingsledningen, Pantaenius och alla andra partners och så klart alla medtävlare!