Så, vad händer den här veckan i seglingsvärlden?
Eftersnack efter VM i ORCi?
RC 44 seglar i Marstrand. Och idag startar Round Britain and Ireland med fem VO65 oå linjen. Och så Hamilton Island Race Week för de som satsar på lyxig aafter sail i stället för hårdvind runt brittiska öarna.
Sedan är det så klart Tjörn Runt. Just nu 386 deltagare, men det går att anmäla sig under dagen idag
Nåt annat?
Jag hade en bra soloträning söndag. 6-8 m/s SSO och lite lagom mycket vågor för att kunna jobba vidare med autopiloten och de olika inställningarna.
En bra kryss från Böttö till Vanguards grund där jag fick till ok fart i motsjön. Det är ju här man märker att det saknas 500 kg på kanten.
Även slag med autopilot funkade helt ok. I normalläget går den från en apparent-vinkel på ena bogen till samma vinkel på andra. Det som är svprt att få till är den lilla fallniung man vill få till för att få upp farten på nya bogen. Fast i 8 m/s så kanske man skall vara glad att man gör slag utan missöden…
Sedan satte jag gennakern och seglade ner till Oset. På undanvinden styr den efter sann vindvinkel. Funkar riktigt bra så länge det inte blur mycket tryck. Men nu har jag börjat hitta de justeringar som skall till för att få den att reagera på ett vettigt sätt.
Lyckades klämma in ett 10-tal gippar som funkade helt ok. Då kör jag normalt TWA 160. Trycker ner autopiloten 20 grader och drar över gennakern så fort jag får chansen. När den är över och vettigt skotad trycker jag upp den 20 grader på nya bogen och så får storen komma när den vill. Funkar alldeles utmärkt. Det handlar mer om timing än att ha massor av folk som drar i snören…
Efter Oset en fin kryss hem i avtagande vind. Totalt blev det 7 timmar i bra race-tempo.
Update: en längre version med fler manövrar nedan.
Årets Hermanö Runt avgjordes som vanligt i kanonväder. Jag vet inte vad det är, men på något sätt så är det alltid fina förhållande när man skall segla runt Hermanö. Det var utlovat 7-8 m/s SSO, avtagande under dagen vilket väl talade för de mindre båtarna. Det avtog dock ganska tidigt, så de 5-6 m/s som tävlingsledningen gissade på stämde ganska väl.
62 båtar kom till start, och 60 av dessa startade före oss. Enbart Sinergia 40 hade högre SRS.
Kul med lite nya båtar på kusten. Peter Lundgren, som tidigare seglade Farr 30, dök upp i sin helt nya Sun Fast 3600. Såg fin ut, men det kommer att ta ett tag innan man är up to speed.
Vi gick 12:42, strax bakom en klunga med IMX-40 Gertrud, Arcona 410 UK Syversen och First 40 La Veuve Noire. En bra start grorde att vi nästan direkt hamnade i deras skitvind. Avtagande vind gjorde kryssen ut ganska smärsam för oss. Sedan vattenlinjeåka ut till pricken. Här handlade det bara om att inte tappa något mot de större båtarna.
Efter rundning var det äntligen dags att hissa gennakern. Bra snack ombord och vi plockade de byar som fanns.
I första gippen plockade vi First 40 och vid nästa rundning var vi i kapp Gertrud och kunde också passera dem. Nu kändes det lite bättre. I alla fall tills det trånga leden upp mot Gullholmen…
Många båtar att passera, öar, prickar och mötande trafik. Det är inte ofta man kan köra sina snabba vinklar med gennakern. Men vi kämpade på och lyckades plocka UK Syversen och ta in rejält på båtarna framför. Xp 38 Blues höll avståndet men de andra båtarna med SRS >1.30 började vi få koll på…
En kul story är att vi mötte en Holländsk Dehler som entusiastisk hejade på oss när vi passerade. Fick sedan både en förklaring och några bra bilder (bland annat den ovan).
Hello Peter,
We are from the Netherlands and have been following your blog and especially your Youtube movies from all the races with your J-111 and other boats closely. I have to say that me and my little brother are huge fans and when we decided to go to Sweden for the summer holidays with our boat, a Dehler 36 (Midnight NED 8085), we never could have guessed that we would see you guys racing. But this did happen yesterday when you guys competed in the Hermanö Runt, which caused us to make a small cheer when you passed us ;-).
Next to this we also took some pictures of you and the fleet, I hope you like them. Please continue with your great blog and movies! Although more posts in English would be nice :-) (for now Google translate is my friend haha)
I could not include all the pictures, because the WIFI here in Marstrand is not really good. I will upload them later when I have a better internet connection.
Kind regards from some Dutch fans,
Friso de Jong
PS.
Me and my little brother have almost convinced my dad to trade our Dehler for a J-111, so please post more high speed sailing clips! Also of some upwind sailing in heavy weather and chop, what speeds and angles do you get?
Det är inte varje dag man blir uppvaktad med dragspel och skönsång. Men så fyller man ju inte år så ofta heller…
Strax innan Gullholmen blev jag lite nervös för närkampen med UK Syversen och vi trodde vi skulle få större ytor österut vid färjeläget. Tyvärr var trycket sämre och vi fick en tajt vinkel tillbaka. Tappade 50-100 meter på detta… Skit också.
OK rundning och sedan en ganska tråkig sträckbog ut i havet. Att vara 36 fot när alla andra är 40-42 är inte så kul när man kan släppa lite i skoten. Här rann UK Syversen iväg och Gertrud kom tillbaka och seglade om oss.
Eftersom det strömmade norrut så ville man in till land efter rundning. Bara att “följa John”. Några provade ett slag ut i havet men det straffade sig direkt).
Efter en ganska tråkig halvvind från Måseskär så fick vi sätta igen vid pricken.
Det är kul när alla båtar mäts på sista benet. Och när första båten i respektive klass (Scampi, Dominant 105 och Xp 38) går i mål samtidigt så har man räknat ganska rätt. Sedan är det så klart klurigt att försöka komma om båtar som gör allt de kan för att stoppa en…
Men har man lite tud så dundrar små grupperingar iväg i sina egna små luffningsdueller. Det är bara att tacka och ta emot.
Här stod det väl ganska klart att vi inte skulle hinna ikapp båtarna framför. Fick fi ge oss för Blues, UK, Zlatan och ett par stora båtar till. Det kändes ganska rimligt med tanke på kombinationen av plattläns i Hermanö ränna och massor av sträckbogar. Då skall vi inte ha en chans… Men vi var happy med vår prestation och det riktiga racet skulle ju ändå avgöras senare på kvällen.
Hela resultatlistan finns här.
En augustikväll på Käringön är svårslaget.
I tisdags hade jag chansen att spana in ett race mellan några olika farkoster när vi körde pressträff inför Malmö Sail Week.
Två foilande kiteseglare, Nils Åkervall i en Moth och så två Formula Windsurfing. Kort bana utanför västra hamnen, 5-6 sekundmeter och srart med hare. Alla bra med och i stort sett samma väg på banan.
Nedan är tiderna (sekunder) för ett race. Det andra racet de körde såg nästan exakt likadant ut med samma ordning i mål.
| Upwind | Downwind | Total | ||||
| Kite1 | 152 | 94 | 245 | |||
| Kite2 | 180 | +19% | 96 | +2% | 276 | +12% |
| Moth | 193 | +27% | 115 | +22% | 307 | +25% |
| Form1 | 203 | +34% | 124 | +33% | 327 | +33% |
| Form2 | 223 | +47% | 140 | +49% | 362 | +48% |
Mothen behöver alltså 25% längre tid för att ta sig runt banan. Formulabrädorna är aldrig nära Mothen. Stämmer väl med hur det såg ut från land där Mothen var ca halva styrborslayline bakom första kite. Att skillnaden på undanvind är mindre än på kryss var lite förvånande, men det ligger väl inom felmarginalen?
Den bästa kiteseglaren var riktigt duktig, så kanske skillnaderna blev väl stora. Men trenden är tydlig – en kite på foil slår allt annat på vattnet just nu.
Malmö Sail Week kan bli ett riktigt kul arr. Första helgen kör Red Bull Battle of the Sund med 250 kite-surfare som kör fram och tillbaka till Flakfort i Danmark.
Ännu en lovande 33-fotare. Den här med den tydliga Ker-aktern som vi sett på Ker 40 och Bolt 37. Ker 33 produceras av MccCnaghy, så det borde inte vara nåt fel på bygget i alla fall.
Pris för ren båt £120,000 (Tax Not Paid).
The Ker 33 is looking to lay down a new benchmark in the racer/cruiser division and with the huge success of Ker Design over the years and McConaghy’s unrivalled build quality, it is no surprise that orders have already been placed.
The philosophy behind the 33 was to highlight the design, build expertise and techniques that this duo has to offer. Noting the success of the 30-35ft racer/cruisers currently on the market that have been performing on the IRC scene both inshore and offshore, we felt there was clearly the demand for another boat to fit within this category, particularly one with this much potential.
Length – 10.10 m
Beam – 3.50 m
Displacement – 3400 kg
Fuel capacity – 40L
Engine power – 30 hp
Accommodation – 6 person
SG Iron Keel fin with Lead tip.
Sail Plan
P 13.40 m
E 4.51 m
I 12.76 m
J 3.90 m
BAS 1.56 m
SPL 4.25 m
The Ker 33 is available in 2 configurations depending on intended use. She can be supplied with a spinnaker pole and symmetric setup or with a fixed bowsprit for short handed or offshore sailing.
En 22 minuters dokumentär om ÅF Offshore race där vi får ett grepp om hur det är att segla denna klassiska havskappsegling. I Programmet möter vi bland andra Tom Gross på Avantime ONE och äventyrerskan Renata Chlumska ombord på Blixt och många fler.
Det finns utmaningar som ligger lite utanför komfortzonen. Sådana som man inte är riktigt säker på att man vill (eller kan) genomföra på ett bra sätt.
Och just segling är en fantastisk sport om man vill hitta den här typen av utmaningar. Och det är bra sätt att utvecklas som seglare, ledare och person. Jag försöker hitta någon sådan här utmaning varje år. Antingen för hela teamet eller för mig själv. Det kan vara att debutera i Watski 2star Skagerrak med Novan, att köra Balic 50 på W2S Baltic, ta J/109:an till Kertieminde eller att köra entyp i Frankrike i en helt nylevererad J/111.
Och i år är det Silverrudder, solo runt Fyn i september, som man ser fram emot med skräckblandad förtjusning.
Min målsättning är att genomföra racet så bra det går, och i förberedelserna så finns det två områden som jag fokuserar extra mycket på:
Jag vet att jag kan segla båten solo. Jag vet också att vi kan segla den fort på två eller med full besättning. Detta leder inte automatiskt till att man kan segla den fort när man är själv.
Som alltid så handlar det om träning. Att hitta trimlägen som ger hög medelfart, identifiera nya cross-overs mellan segel och hantera riskmoment på ett smart sätt. Det enskilt största förbättringsområdet handlar om autopiloten. Att få den att segla båten snabbt och säkert under alla förhållanden. Även på undanvind i 10-12 m/s.
Jag har ju en NKE Gyropilot som kan göra jobbet. Men som allting annat så behöver man träna för att få ut mesta möjliga av den. Och få bra input från andra som har erfarenhet. Och den feedback jag får är att det inte finns några bra lathundar, utan man måste hitta sina egna settings för sin båt och de förhållanden som råder.
De parametrar som jag nu jobbar med är gain (hur offensivt den styr) – speed coefficient (beror på hur snabbt man seglar båten) – wind smoothing (dämpning av vindskift) och counter rudder (hur mycket man kompenserar med rodret). Jag är på god väg att bli vän med “Jean-Claude” som jag har döpt honom till. Ett par tre sessioner till så skall jag nog ha koll…
Säkerhet blir ju en viktig fråga när man skall segla en sportig båt solo runt Fyn i september. det kan säkert ta trettio timmar och det lär bli kolsvart på natten. Dessutom är det intensiv segling hela varvet och få chanser till ordentlig vila.
De områden som jag har prioriterat är följande:
1. Stanna kvar ombord,
2. kunna larma på ett effektivt sätt,
3. ha koll på läget på däck för att slippa gå ner.
Vid rormansplatsen skall jag ha tillgång till det det jag behöver. Autopiloten (den lilla blå fjärrkontrollen) hänger oftast runt halsen. Ramlar jag i havet och den tappar kontakten så ställer sig båten automatiskt i vindögat. Även om man inte kan ta sig ombord igen, så borde en båt med fladdrande segel uppmärksammas av annan trafik.
Nytt för i år är en VHF “remote station” (Standard Horizon CMP-30/RAM3). Denna är kopplad till en stationär VHF vid navplatsen (Matrix GX2100E) som har masttoppsantenn. Det innebär att man får full effekt och räckvidd + DSC uppe på däck.
Här finns också en Raymarine E7 navigator som får AIS-data från en True Heading AIS CTRX Graphene+ vilket ger bra koll på kommersiell trafik. En kompakt installation med redundans.
Nexus-systemet får också data från Expeditiopn för att man hela tiden skall känna sig trygg med vart man är på väg. Att hela tiden se BTW/DTW sparar många dubbelkollar. TTM är “Time to Mark” vilket ger bra känsla för när man behöver förbereda manövrar.
Via iPad så har jag också tillgång till Expedition som går på en laptop under däck. Detta ger koll på märken och via raster/båtsportkorten så får jag en andra bild vid tajt navigation.
När det gäller den personliga utrustningen så handlar det framför allt om att hålla sig torr och varm. Och stanna kvar ombord. En Henri Lloyd Ocean Pro One Piece Suit när det blir riktigt ruskigt tillsammans med en Spinlock Deckvest med livlina (och möjlighet att cutta denna).
En liten PLB1 gör att man larma när olyckan är framme. Detta tillsammans med en handhållen VHF (Standard Horizon HX851E) borde göra så att man både kan larma och bli hittad på ett effektivt sätt. Pannlampa med strobe och ett personligt nödbloss borde räcka långt…
Ombord har jag också en Odeo LED Flare som verkar supereffektiv.
Mycket av detta kan tyckas vara overkill, men jag försöker ha en holistisk syn på säkerhet och vilka möjliga scenarion som man behöver vara förberedd för.
För ett par år sedan etablerade vi en ny tradition: att segla solo runt Tjörn på söndagen efter Tjörn Runt. Upplägget är enkelt. Gemensam start under Tjörnbron klockan 10:00 söndag 17/8 (dagen efter Tjörn Runt). Vi seglar medurs och går i mål under Skåpesundsbron där alla tar sin egen målgångstid.
Vill ni anmäla ert intresse så skriv en kort kommentar bara.
Så här såg det ut när jag seglade 2012:
Förra året brallade det rejält och då var det bara far och son Cederlöf som kom till start.