Hur främjar vi kappseglingen?

stockholm-seminarie090305-1.jpg
När jag ändå var på mässan i Älvsjö passade jag på att nästla mig in på ett möte som ordnades av Stockholms Seglarförbund: Hur främjar vi kappseglingen i Stockholmsregionen?

Här är inbjudan + presentationen som hölls.

Man hade fått ihop 35 personer i världens minsta konferensrum. Det var klubbar, klassförbund och annat löst folk. Många seglade Laser och sedan var det blandat Comfort 30, IOD, Dehler 29, IF, Mälarbåtar, C-55, 606, Cumulus, H-båt, Safir, Folkbåt, Prima 38, 2.4 och massa annat.

Inledning & syfte

Tydligen hade man haft strategimöte på seglarförbundet där man hade kommit fram till att man skulle ha ett seminarie kring samarbete, och hur ett samarbete skulle kunna te sig? Och då hade idén om seglingscentra kommit upp.

  • bättre förutsättningar för tävling och träning, å såväl kort som lång sikt
  • några framgångsrika stockholmsklubbar har skapat ”seglingscentra”
  • lyfter blicken för att se hur det funkar internaionellt

Kan/bör/skall vi skapa seglingscentra där man samlar seglare på ett färre antal ställen för att bygga moment?

Exempel och inspiration internationellt? Internationellt har man en annan attityd. Segling är en social sport, där arrangemangen runt omkring är viktiga? Social samvaro. Många klubbar har kappseglingsbrygga som är redo för evenemang, klubbhus, restaurang, arrangemang. Cowes Week – Keeler Woche – Sandhamn Race Week. KSSS har fattat att det är saker runt omkring som är viktiga.

Sedan tog man några goda exempel i närheten:

Stockholms 606 Klubb, Islingeviken – Pelle Nihlmark

www.s606k.se

Började för 5 år sedan. Man hade seglat 606 runt omkring på regattorna och i Uppsala, där man körde lättsamma träningsrace. Men det ebbade ut. Vad skulle man göra då? Lyssnade runt. Av slump hamnade man hos motorbåtsklubben på Lidingö. Man hyr deras landplatser när de ligger i sjön.

Förebild: i Mariehamn seglade man H-båt (alla seglade H-båt), men sedan bestämde man sig för att bygga/segla 606. Bra eller dåligt. Socialt kontrakt, där alla committade sig till att köra i 606. Delade på besättningarna, varje erfaren seglare måste ta med sig en ny – kör varje onsdag & blir jävligt bra.

Man måste få ett lugn kring båtar & klasser – bestämma sig

Man seglar tisdagkvällar; varannan gång ”träning” (Huvudstamodellen = lägger egna märken + grindstart, den som kommer 3:a blir hare) och varannan gång ”race” (då någon besättning är startbåt en kväll). Snitt 11 båtar på vattnet = fleet.

Framgångsfaktorer:

  1. Lättillgängligt & praktiskt.
  2. Det skall vara välkomnande och lättsam stämning (viktigast!) Fokus inte på att bli så bra – utan att det skall vara många, som har kul ihop. När man kommer till en båtklubb – känner man sig välkommen? Hjälpsam stämning där man delar med sig.
  3. Delaktighet är bra! Hålla nere på ”klubbadministration”.
  4. Okomplicerade arrangemang. Fairness!!! Det får inte bli för allvarligt. Det är så lätt att man förolämpar varandra och folk blir besvikna och förbannade. Då och då en predikan. Förenklade (och billiga) straff som folk tar direkt. Samling efteråt då man kan ta upp saker som har hänt
  5. Kontinuerlig återkoppling via webbplats. Anmäla sig via webben (då får alla ett mail = push). Kolla på bokat.se! Dan efter måste det upp med bilder & kommentarer. Då blir det en vara att hänga med!

Mälarhöjdens Kanotsällskap – MKS – Bobbie Baars och Leif Wadholm

www.mks.nu

Det skall vara trivsamt & okomplicerat. Man satsar på bredd. Olika ben: kanotsegling – innebandy – skridskosegling – seglarskola. Men framförallt de tre klasserna i Laser = 100 Lasers i två hamnar på bägge sidor om ”Fjåset”. 400 m2 tomt med 50 lasers = 4 staplade i höjd!

Man blir största klubb i de flesta större Laser-regattor. Kör 7 egna regattor + kvällskör på onsdagarna (snitt på 35 båtar – snittet i juli kanske 12 båtar och rekordet uppåt 60 på samma gång).

Framgångsfaktorer:

  1. Gynnsamt. Hade en bra verksamhet (på 7 år från 2 till 55 båtar). Enkel båt med lite meck. Byggde en bra lokal med bastu & omklädningsrum.
  2. Kommunikation. Hemsidan är otroligt viktig. Snabbt ut med resultat, bilder, länkar, nyhetsbrev (minst ett i månaden året om). Regelverk –
  3. Enkelhet. Enkelt att delta. Enkelt att förstå. Lagt till ”MKS-anpassningar” av regeln. Hemsidan – sedan händer allt på vattnet. Rullande schema för vilka två som kör följebåten. Sedan snabbt med resultat.
  4. Öppenhet. Vi träffas mycket förutom segling (innebandy, skridsko, bastu, bad). Alla ser fram emot årsmötet = snabbt möte + social aktivitet. Korvgrillning + bastu efter seglingen. Friar heller än fäller. Ingen klädkod = opretantiöst.

Kvitto från nya medlemmar. Tycker det är trevlig stämning – man är så välkommen – ”MKS-andan”. Enkelt att komma in i klubben, alla är inte så duktiga men det är lätt att komma in även om man inte är så förbannat duktig.

Framåt. Hur bibehåller man det man har? Laser fortsatt billig. Kan komma in fler tjejer. Seglarskolan. Många är äldre 35 år och uppåt, och man jobbar aktivt för att få in unga medlemmar och tjejer. Kör optimister som instegsjollar, och tvåkronor, då det kan vara svårt att komma igång i Laser.

Klubben & lokalen utnyttjas varje vardagskväll i veckan; 4 dagar seglarskola från maj-september, onsdagar är ju gubbarnas dag. 40-60 personer. Alla kan ansöka; prioriterar de som kan ställa upp som ledare, sedan försöker man skapa homogena grupper.

Diskussioner

Efter detta vidtog diskussioner. Mycket bra saker men relativt spretigt. Men skulle man föra denna dialog löpande så skulle man nog kunna komma framåt på ett bra sätt.

Vad har man för förväntningar på ett seglingscenter? Seglingscentrum handlar kanske mer om vad man gör på vattnet? Centrumet kan vara en hemsida, en kran eller ett flott klubbhus?

Problem är bryggplats? Det finns ingenestans att hålla sina regattor och man är inte välkommen med sin klass. Infrastruktur för större kölbåtar? Ingenstans i världen finns det så många seglingscenter, men de flesta båtklubbar används för att parkera motorbåtar?

Många klubbar har anläggningar och båtar, men hur ökar vi antalet deltagare till de regattor som vi faktiskt ordnar? Typ Nynäshamn…

Prata i klubben kring vad man skall segla. Entyp? Folk orkar inte åka 20 timmar för att segla en kort stund och sedan 20 timmar hem igen.

Och hur skall vi få in yngre seglare? Medelåldern är ganska hög, och det är andra tider nu. Segling måste bli enklare för att folk skall komma ut på havet varje onsdag. Segling måste bli mer professionella. Det är inte utövarna som städar tennishallar eller badhallar? Om man samlar seglare så borde man kunna lösa dessa frågor på något annat sätt.

Det finns ingen sanning. Alla slåss för sin sak? 130 klubbar men bara några få aktiva på varje ställe.

Båtklubben – för en tynande tillvaro. Klasserna – för också en tynande tillvaro? Regattor – en naturlig samlingspunkt. Vissa seglingar funkar faktiskt… Lidingö Runt, Gullviverallyt, Ornö Runt – vad är det som gör att de funkar?

Det handlar om koncentration. Man måste diskutera denna frågan när det finns så många klubbar och så många klasser…

Om det fanns ett ställe för ”aktiviteten” kappsegling???

Information om vad som händer i Stockholmsregionen. Vilken klubb seglar var? Hur kan man få reda på vad som händer? Var finns det ramper? Vad är Stockholms seglarförbunds roll? Stötta med information? Utnyttja web. Söka bidrag? Bygga bryggor? Stadsplanering – borde utreda vad man kan göra… Ta initiativ för att utreda, planer, lobbying för att driva på de center som redan finns.

Manual med ”best practices” hur man kan göra.

Förslag till mål 2009 – etablera ytterligare ett; samarbetsavtal mellan klubbar & klassförbund + handlingsplan. Vara katalysator. Ta initiativ.

Bra område 1 = Stora Värtan?! Många klubbar, men problem med klubbarna som tycker att det är stökigt.
Bra område 2 = Baggen med KSSS som bas?
Bra område 3 = Rastaholm?
Bra område 4 = Nynäs?

Mina kommentarer

Vad som funkar är ju uppenbart?

Det skall vara enkelt och kul att kappsegla. Det är därför 99% håller på. Man vill känna sig välkommen och det sociala runt omkring är minst lika viktigt som det som händer på havet. Puben och bastun är viktigare än att ha de senaste prylarna. Funkar för Laser-seglare, 606:or och Expresser. Funkar för Twostar, Ornö Runt, Hermanö Runt och Septemberseglingen. Funkar på St Marten, i Sydney Harbour och i Cork.

Att samla folk på det här sättet var ett bra initiativ som ledde till spännande diskussioner och det borde vara starten på någonting bra. Men det är också ett symtom på att seglarsverige håller på att förändras? Förr var klubben den naturliga samlingspunkten för alla seglare och det fanns en organisation av seglarsverige som stödde detta. Nu ser det inte ut så längre, utann klubbar, distrikt och SSF verkar ha svårt att finna sina roller på ett bra sätt, medans initiativen sker på andra håll?

Men det är kanske en naturligt utveckling att dynamiken förändras och att klassförbund och kommersiella organsiationer tar en större roll i att driva segelsporten? Samtidigt så funkar ju klubbversksamhet på ett annat sätt utomlands, där klubben fortfarande verkar vara den naturliga fokalpunkten för lokala seglingsaktiviteter?

Eller skall man göra “reboot” på 20 klubbar runt om i Sverige. Föryngra, satsa pengar, samla klasser, bygga bar, skapa samarbetsformer eller lokala kluster? Kanske skall det vara de livkraftiga klubbarna som är motorerna i svensk breddsegling? Det finns helt klart ett jobb att göra i att agera “matchmaker” och katalysator mellan klassförbund, entusiaster och klubbar?

En sak som inte kändes lika kul var det uppenbara nervärderandet och marginaliseringen av LYS- eller handikappsegling som fanns på en del håll, där man menade att detta var en ”turistverksamhet i sommarstugor” som inte hade något att göra med kappsegling. Vi ser ju det bland kommentarerna här ockås ibland, oftast i form at det glada tillropet ”segla entyp!”

Det var till och med så att Stefan Rahm från SSF tyckte att det var två helt olika diskussioner och att bästa vägen framåt vore att man diskuterade företeelserna var för sig…

OK, här kommer scoopet: det är ingen skillnad!!! Det är samma människor som seglar entyp som seglar LYS. De vill ha minst lika kul. De vill också att segling skall vara en social sport. Och det finns ingen av framgångsfaktorerna ovan som inte är funkar på alla kategorier av seglare.

Och det är ingen marginell företeelse. Om det görs 9.000 starter på ett år i LYS så blir det 40.000 tillfällen då en individ bestämmer sig för att vara med och kappsegla. Och det är väl mer än C-55, CB-66, 606 och Express tillsammans. Så klart finns det skillnader på olika plan, men i grund och botten handlar det om samma sak. Och man kan inte avfärda stora delar av Seglarsverige.

Jag tror till och med att den attityden är förödande, och en av de bidragande orsakerna till att folk inte tycker att det är kul. Att hävda att LYS är en stendöd företeelse för tomtar går ju stick i stäv med framgångsfaktorerna ovan. Men man kanske bara skall vara välkomnande och öppen mot folk som seglar samma båttyp???

Någon enkel slutsats?

Tyvärr inte.

Jag vet inte hur många som följer teveserien House? Men patienten “Svensk Breddsegling” uppvisar ett antal olika symtom, och där enstaka prover inte ger oss svaret på vilken sjukdom det egentligen är. Eller vad rätt behandlig skulle vara. Och även om det kan vara frestande att behandla enskilda symtom, kan det på längre sikt göra situationen värre. Så det är bara för läkarna på SSF att kavla upp armarna ;-)

7 Comments

  1. Stefan Mar 6, 2009 Reply

    Vad en massa gubbar.

    Från en gubbe.

  2. Author
    Peter Gustafsson Mar 6, 2009 Reply

    Lite tankar från Mårten Blixt: http://606-sm.se/blogg/?p=180

    • Några klubbar i Stockholm måste ändra på stadgarna och prioritera kappseglande båtar. Viktigare att få igång nuvarande anläggningar än att finna nya.
    • Man måste gå ihop lokalt i mindre regioner och börja segla en kölbåt/jolle och göra detta från en existerande klubb som har intresse för aktiv verksamhet. För att få igång detta måste man hitta eldsjälar som driver verksamheten lokalt i klubben
    • Man måste starta en gemensam hemsida/blogg där man kan få information om kappsegling i regionen. Där man får information geografisk utbredning på entypsegling och vad som händer. En blogg där fler klassförbund/klubbar skriver om det som händer i närområdet.
    • Viktigt att segling skapar stor gemenskap inom gruppen.
    • Det är viktigt att få nya seglare in i sin verksamhet hela tiden. Stoppar man flödet av nya seglare i en verksamhet kommer den självdö.
  3. Pelle N Mar 6, 2009 Reply

    En fördel vi haft i S606K är att vi inte har någon historia, inga anläggningar, klubbholmar osv. Själva tisdagsseglingarna är kärnan, kryddat med ett (öppet internationellt) KM på höstkanten. De som ansluter sig vill verkligen vara med och segla. Aktiviteten i centrum, inte anläggningen.

    Och det är väldigt kul med alla trevliga och duktiga tjejer som är med. Och fler tjejer lär vara på gång att ansluta så i år vi är nog ca 50/50.

  4. Sven Mar 6, 2009 Reply

    Det är helt uppenbart att det år något som inte funkar ochu att något måste göras. Spretig disksusion, ja visst, men det var ju första mötet. Det viktiga var ju att någon lyssnar och fångar upp spretigheten så att den kan fokuseras/struktureras.

    Över 100 segelsällskap/båtklubbar, 1000-tals km “ledig kust” och större tillgång till seglingsbara vatten torde inte finnas någonstans i världen än just i Stockholm. Det är detta som är problemet.

    Våra fantastiska förutsättningar sprider ut kappseglarna. Vi får/måste nog acceptera att båtklubbarna numera tillhör fritidseglarna och den utvecklingen har mycket annat gått med sig.

    Motsättningar finns inte, bara förädningar och brist på anpassning och dialog. Med snäva bilder hur något ska vara, och hur det var förr leder till fortsatt “sektbeteende”, typ vi som seglar Cumulus eller vi som seglar gamla ädla båttyper.

    Fokus på att kappsegling ska vara kul, bort från intern konkurrens i för många klasser, med fokus och koncentration lockas fler till segelsporten. Utspridning och uppdelning leder till autism i vassvikarna, ingen direkt sexapeal.

    LYS var nere för räkning, och KSSS tog upp systemet (när de blev så illa tvugna) och vips för LYS ånyo en lysande tillvaro med lite utsikter. Det är lika med all övrig kappsegling, det är först när det nästa inte kan bli sämre som det kommer lite kreativitet och förändring.

    Stockholm seglar förbund har tagit tag i en viktig fråga, men belastas tyvärr av gamla uppfattningar från förr, dvs från den tiden allt kom “von oben” och föreningar liksom idrott skulle topp- och centralsstyras. Nu har kappseglingen sakta men säkert styrt ner sig i träsket och kan kanske lyfta därifrån. Den nya centralstyrningen finns hos våra båtklubbar som noga bevakar sina “parkeringar”.

    Hur svårt kan det vara, probleminsikten finns och Stockholm har följande självklara seglingscenta, från norr till Söder:
    1. Stora Värtan, LYS etc
    2. Lilla Värtan/Islingeviken 606
    3. Askrikefjärden, F18
    4. Brunnsviken/Ekhagen, Safirer
    5. Hundudden, bl.a. Folkkbåtar, samt kanotklubben FKI
    6. Baggen, KSSS, 2.4or, expresser, J80 etc
    7. Fjåset. Laser
    8. SSS/Rasta, N Björköfjärden, allt möjligt
    9. Sandhamn…
    10. Nynäs, bankappsegling på havet, inkl Haninge Jolleseglare

    Det är bara att bestämma sig, vilka klasser ska koncentreras var
    och vilka uppställningsplatser behövs, liksom vilka båtklubbar behöver övertalas/”tas över”.
    Olika klasser behöver olika förutsättningar.
    Vad avser LYS behövs 5 – 10 centra, eftersom det företrädesvis är kölbåtar, då gäller det att “seglingscentrat” (som alltid ligger på vattnet), så att LYS-seglaren kan ta sig dit på aftonkvisten på max 15 min så att det aldrig är under 10 – 15 båtar på en kvällssegling, sedan spelar pianot av sig själv. Koncentration.
    Ideerna och viljan finns, nu gäller det bara att verkställa.
    Det ska vara enkelt och kul. PÅ dessa grunder kan man bygga vidare, kanske tom 5 – 10 “slott” runt våra mötesplatser på vattnet.

    Sven

  5. MA Mar 6, 2009 Reply

    Jag tillbringade några veckor i Miami helt nyligen. Hängde en del på CRYC. En typisk amerikansk klubb med många kända seglare, bland annat svensk-amerikanen och OS-guldmedaljören Magnus Liljedahl. Jag har varit på många andra klubbar runt om i världen, mest på större internationella mästerskap. Det som många ser som lite häftigt är storleken på klubbarna, bar, restaurang, pool, osv. Det som jag noterat är att dessa klubbar är som vilka “golf&country clubs” som helst. De flesta besökare har ingen som helst aning om vad kappsegling är, men de har oftast en större motoryacht i marinan. Klubbarna drivs som företag med enorma inträdessummor och höga medlemsavgifter. Det närmaste vi har i Sverige är väl GKSS som har en restaurang och ett kansli?

    Som seglare är jag faktiskt mest intresserad av bra arrangemang, skit samma om det finns ett häftigt klubbhus eller ej. Självklart är det viktigt att ha kul och skapa en social gemenskap på land, men det kräver oftast en egen klubblokal som skall underhållas, flytbryggor som skall tas upp, ja en hel del pyssel som drar mycket energi från medlemmarna. Jag tror på idéen med olika “kluster” där man försöker organsiera bra kappseglingar i närområdet. En lokal serie där man gör upp om slutsegern på sensommaren – och en jäkla trevlig fest! Om det sedan är LYS eller entyp spelar egentligen ingen roll. Och man skall inte behöva transportera sig i 20 timmar för att segla ett enskilt race!

  6. Tommi Mar 7, 2009 Reply

    En del av framgången är att kunna knyta ihop det man genomför. I vår klubb (Strängnäs segelsällskap) har vi inte speciellt många sociala aktiviteter i samband med seglingarna, och båtarna ligger utspridda i hela stan. Följande faktorer tror jag dock bidrar till att vi ligger mellan 8-16 båtar på LYS-seglingarna på onsdagkvällarna:

    1. Närhet till banan, alla har bryggplats inom 3-20 minuters segling från start.
    2. Snabb resultatrapportering (oftast inom 2 timmar) via hemsidan sedan 1999.
    3. Banläggare via arbetsplikt, hellre skapliga banor med brister än perfekta banor där starten aldrig kommer igång.
    4. Respekt för kappseglingsreglerna utan att man behöver skälla ut varandra skapar en avslappnad och skön stämning.
    5. Segla hellre än bra. Många skeppare tar gärna med grannar, arbetskamrater eller ungarna om de ordinarie “proffsgastarna” inte kan delta.

  7. Author
    Peter Gustafsson Apr 3, 2009 Reply

    Hur främjar vi kappseglingen i Stockholmsregionen?
    Rapport från ett seminarium på Allt för sjön, torsdag den 5 mars 2009

    Hej!

    Stort tack för din medverkan under seminariet “Hur främjar vi kappseglingen i Stockholmsregionen?” på Allt för sjön den 5 mars! Vi har sammanfattat den livliga och inspirerande diskussionen i en rapport som vi här bifogar.

    Diskussionen blev en fin utgångspunkt för StSF:s fortsatta arbete för frågan. Vid vårt extra styrelsemöte den 10 mars beslutades bl a att

    * Ta fram en nulägesanalys gällande kappseglingen i Stockholm
    * Inventera och starta upp ett eller flera möjliga “seglingscentra”
    * Utreda möjligheterna att påverka beslutsfattare/stadsplanerare
    * Ta fram en struktur för erfarenhetsutbyte/samarbete (via webben och en praktisk “manual”)

    Vi har också förbättrat vår hemsida i enlighet med de önskemål som framkom under seminariet och vi kommer även att använda nya funktioner som vi kommer att få via SSF under våren. En ny rubrik Seglingscentra finns redan nu på http://www.stsf.se och där kommer vi successivt att bygga upp information om varje seglingscentra.

    StSF:s önskemål är att involvera så många som möjligt i denna viktiga fråga! Vi hoppas därför på stort engagemang från såväl enskilda kappseglare som medlemsklubbar och lokala klassförbund. Detta utskick till er som deltog under seminariet är ett första steg för att skapa en dialog och diskussion i frågan.

    Har ni synpunkter, tankar, idéer, förslag, åsikter om rapporten eller något annat, smått som stort, som på något sätt rör huvudfrågan “Hur främjar vi kappseglingen i Stockholmsregionen” – dra er inte för att kontakta oss via seglingscentra@stsf.se. Skicka gärna budkaveln vidare till alla andra som ni tror kan vara intresserade! Och tipsa oss gärna om personer som ni anser att vi bör skicka rapporten till.

    Vi ser fram emot gott samarbete och en ny, härlig kappseglingssäsong!

    // Charlotte Sommarin, Peter Witt, Thomas Wrande

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.