Pekets längd vs prestanda?

Veckans läsarfråga:

Har skaffat mig en större Gennaker och vill få fram halspunkten genom ett längre peke.

Från idag 1.3 till nästan 2 meter.

Finns det någon vindvinkel, vindstyrka, gennaker eller codesegel där det är bättre att inte halsa så långt ut det går?

Naturligtvis projicerar man mer yta ju längre ut man kommer från storseglets skugga, men finns det någon spalteffekt likt den man får genom en genua kontra fock?

Och mina korta kommentarer…

Vi har diskuterat detta ganska mycket eftersom vi skall segla IRC under kommande säsonger. Där straffas STL (avstånd från mast till pekets slut) väldigt hårt. Vi har haft 6,65 medan de J/111 som seglar mycket IRC har begränsat längden med en stropp till 6,15 eller nåt sånt (J=4,22 så det skall dras bort för att få pekelängd. Vi skall alltså gå från 2,43 till 1,93).

J/111 STL
J-XCENTRIC 5,85
DJINN 6,05
JOURNEY MAKER II 6,10
J LANCE 8 6,15
JAKE 6,15
JAKE 6,15
ARABELLA 6,15
JOUST 6,15
KESTREL 6,15
LE JOUET 6,15
SWEENEY 6,30
DJINN 6,57
PLAYLIST 6,57
BLUR 6,65

Så klart gör det skillnad. Hur mycket är svårt att avgöra. Och på vilka bogar. Vi vill behålla det så långt det går, men komma under IRC på 1.100 för att hamna i rätt klass.

Vi har också klurat på hur stor skillnad det gör att inte kunna sträcka ner halsen lika mycket på en A3 eller A5. Detta skall testas på vattnet i maj.

Spalteffekten finns, men är svår. Och rent generellt brukar man anse att det är bättre ju större avståndet är mellan stor och gennaker, just för att den skall kunna seglas i så fri vind som möjligt.

Vi upplevde också att det var lättare att få effekt med stagsegel på J/109 som ju hade mindre förtriangel och kortare peke. Då satt det uppe 80% av tiden på undanvindar, men nu hittar vi max 1% extra speed i väldigt smala register. Och med en placering mycket längre bak för att skapa flow runt storen. Kräver ockjså mer arbete på vattnet.

Så… längsta möjliga peke som ger en bra geometri för en A2?

Finns det annan bra input i frågan?

29 Comments

  1. Johan H Feb 18, 2018 Reply

    Max 1% extra speed – jämfört med vad?
    Smala register – vore intressant att höra vilka vinklar ni anser optimala.

    • Author
      Peter Gustafsson Feb 18, 2018 Reply

      1% extra jämfört med speed utan stagsegel :-)

      Där vi hittat lite traction är vid VMG-segling (TWA 145-150) i TWS 10-16 knop. I övriga register har effekterna varit marginella, men det måste köras mer och mätas mer. Och prova fler positioner/kombinationer.

      Bedömningen har varit att det inte ger payopff på de banor vi kör här hemma, men kan man skaka fram 1% extra på 100 distans så kan det vara vär besväret.

  2. Harald H Feb 18, 2018 Reply

    Er det rettferdig av IRC å straffe et langt baugspyd/peke hardt? Hvis svaret er ‘ja’, betyr det vel ytelsen generelt øker med lengden?

    Jeg skal til å bestille en A3 gennaker til min First Class 8. Jeg har med vilje ikke gjort noen vuderinger av hva som lønner seg med tanke på rating, men vil velge seil ut fra hva som best utfyller mine symmetriske spinnakere og gir mest ‘moro’ . Seilmakerens første forslag var for STL=J+1 meter. Ved å øke STL med 0.4 m til 4.2 m øker seilarealet fra 37 m^2 til 45 m^2. Jeg håper at det økte seilarealet vil gi en bedre ytelse (som ikke blir urettferdig straffet i rating) i tillegg til at det forhåpentligvis blir enklere å jibbe gennakeren solo.

    • Author
      Peter Gustafsson Feb 18, 2018 Reply

      Detta är väl en av de saker som är udda i IRC. Tittar man på ex ORC så kör de flesta J/111 med maxlånga peken, och det gör både vi och DaCapo i NOR Rating.

      • Harald H Feb 18, 2018 Reply

        Det høres ut som om du må ‘suboptimalisere’ Blur til IRC.

        For min del er NORrating mest aktuelt og da høres det ut som om maks STL for det baugspydet jeg faktisk har er optimalt både i absolutt ytelse og med tanke på rating.

  3. Jens Feb 18, 2018 Reply

    Ska man hålla en regel enkel som SRS så bör ju gennakerstorlek räcka för bedömning dvs större undanvindssegel =längre peke /bogspröt.
    De mer avancerade mätreglerna kan säkert särbedömma, men behövs det?

    • Author
      Peter Gustafsson Feb 18, 2018 Reply

      Det är ett enkelt mått att ta (och kontrollera), och precis som på en spinnakerbom så gör det skillnad. Framförallt “i början”, då man kommer ut från båten. Sedan är väl fördelen avtagande.

  4. Koichi Horiuchi Feb 19, 2018 Reply

    It is also a very interesting story to us.
    We will soon sailing J111 under IRC in Japan.

    • Author
      Peter Gustafsson Feb 19, 2018 Reply

      Koichi, drop me an email at peter@blur.se and I’ll share my Excel-sheet.

      We’re not going all in to “optimize” for IRC, but want to get as fast as possible with a rating <1.100.

      This is what we’re thinking right now
      – new main MHW 2,96 (67 % av E), bigger than ORC but smaller than OD
      – keep full size jibs (HLU 14,51)
      – SPA 130 m2 = OD
      – STL 6.15 (seems to be consensus)

  5. Jan Feb 19, 2018 Reply

    “How slow can you go” verkar applicerbart också på IRC i tillägg till ORCi…

    • Pelle Pedersen Feb 19, 2018 Reply

      Intressant Jan; detta måste gälla alla mätregler (oavsett sport!?) att man vill ha så hög fart etc som det går relaterat till ett mättetal!? Säg att vi sätter talet till 1! Nu kan vi välja flera vägar för att nå ner till 1. Vi kan börja med en båt som har 1 = inte göra nått. Vi kan ta en båt som har 0,95 och “biffa på” den med nått (typ segel, ökat RM eller) och hoppas på rätt vindar då vi kan excellera!! Eller till sist ta en båt med för högt mätetal och strypa den något för att mäta in på 1, vi tar då bort något vi hoppas vi kan vara utan!!… Detta gäller ALL kappsegling oavsett mätregel.

      • Peter Feb 19, 2018 Reply

        “How slow can you go” – handlar det inte om rule shiting, dvs. försöka att göra båten snabbare än den uppfattas av regeln, även om det i praktiken medför att båten blir långsammare? Då gäller det alla mätregler men inte alla respitregler.

        • Pelle Pedersen Feb 19, 2018 Reply

          Då börjar vi med avd hårklyverier; skillnad mellan respitregel och mätregel? Nämn gärna en respitregel som inte har ett spår avmätning i sig. Genuint nyfiken på sistnämnda.
          Till sist (eftersom man “vill” missförstå); VAD ÄR rule shiting (regelskitning)?

          • Anders Feb 20, 2018

            Det lär bara vara en felstavning av “Rule cheating”

          • Peter Feb 20, 2018

            Tack Anders, var en felstavning.
            rörande respitregel vs. mätregel så finns ju så finns ju mätregler (baserad på mått och formel) och empiriska respitregler. För segling på högre nivå är det bäst med mätregler men medför ju även att det kommer finnas alltid försök att hitta formlernas svaghet.
            Försöken lyckas ju inte alltid men där de luyckas eller upplevs att lyckas skapas trender. IRC och ORCi är där väl inget undantag och tillräcklig stora för att påverka designers.

          • Pelle Pedersen Feb 20, 2018

            Frågan kvarstår; finns det en respitregel som inte har någon som helst mätning/beräkning i sig?
            Klart som f-n var det felstavat!
            Fattar tom jag!!
            :)

          • Pelle Lindell Feb 20, 2018

            I NZ, Australien och på Irland använder man (bredd)respitsystem som är rena golfhandikapp dvs ditt tal beror enbart på dina resultat på banan och respittalen uppdateras regelbundet (vecko- eller månandsvis). Den matematiska modellen för SRSp är stulen från PHS-systemet i Australien.

          • Pelle Pedersen Feb 20, 2018

            Tack Pelle Lindell! Då finns det regler som bygger på antagen prestanda i båten i kombination med presterade resultat!?
            Vill man nu hård-dra detta så är väl detta också en mätregel?? Man tar resultat med i en beräkning av båtens respittal inför kommande race…

          • seglaren Feb 20, 2018

            så finns ju empiriska sysyem även i Tyskland, Frankrike, USA och England…

          • Pelle Pedersen Feb 20, 2018

            Bra! Vilka?

          • Pelle Lindell Feb 20, 2018

            PHRF i USA/Kanada. Administrationen av systemen liknar i många stycken LYS men administreras i regionalt och generellt sett är regionernas respittal inte utbytbara utan skall man segla i en annan region behöver man ett nytt mätbrev för den regionen.
            Yardstick i Tyskland liknar såvitt jag begriper LYS som det funkade förr i Sverige
            Osiris/HN i Frankrike var också likt LYS men har, såvitt jag begriper, numera något slags koppling till ORCclub, åtminstone för båttyper som inte finns i den (mycket omfattande) tabellen
            Såvitt jag begriper strävar alla dessa system att sätta respittal på på en båt(typ) utan att ta hänsyn till besättningens skicklighet och alla lika båtar får (bör få) lika respittal vilket inte är fallet i Aus (PHS), NZ (NZ-PHRF) och Irland (Echo) där talet beror på den individuella båtens resultat.
            I Storbritannien finns flera olika lokala system av olika typ och ett nationellt “golfhandikappssytem” som såvitt jag hört inte tagits emot så väl.

          • Pelle Pedersen Feb 21, 2018

            Kanon! Då vet vi!!

          • seglaren Feb 21, 2018

            även i Tysland sätt respittalen regionalt/lokalt men det finns en central lista som regionerna kan luta sig emot. vidare finns även regionala listor. mer info finns hos DSV.

            angående HN så görs vissa justering mot ORC inom HN men som jag förstått det är det begränsat. Fransmännen anser att ORC inte ligger närmare verkligheten än HN. går att läsa mer om på FF Voile’s hemsida.

          • Author
            Peter Gustafsson Feb 21, 2018

            Såvitt jag förstår så tar inte HN hänsyn till mått/vikt på enskilda båtar utan alla J/111 mäter samma oavsett vikt eller segelkonfig? Används väl för de lokala racen.

            Man har > 13000 båtar i tabellen :-)
            7 båtar har ORCi-cert, 302 ORC Club, detta framförallt för racen i Medelhavet och Italien/Spanien.
            760 har IRC-cert och dfet är väl det som gäller på Atlantkusten/offshore.

          • Peter Feb 23, 2018
    • Author
      Peter Gustafsson Feb 19, 2018 Reply

      Hade jag haft en 40-fotare som mätte som en modern 34-fotare så hade jag varit lite orolig för att det skulle bli en tråkig båt… Även efter dessa förändringar så kommer vi att vara en av världens snabbaste J/111:or och snabbare än de flesta 40-42-fotare. “Still to fast for the rule” :-)

      Den tråkiga trenden att åstadkomma en “så långsam båt man kan utifrån regeln” finns i de flesta regler. JPK är väl de som lyckats bäst i IRC, även om det finns exempel där man gått för långt. För offshore-racen tycker jag bägge reglerna hanterar en bra spread, och då blir det mest än fråga om vilken klass man vill segla i.

  6. Sillstryparn Feb 21, 2018 Reply

    Det är inte bara pekets längd som har betydelse.
    Det är vad man gör med det som är det viktigaste.

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.