Klassresan | hur utvecklas som seglare?


Intervju med Stefan Rahm. RegattaTV samlar nu på sig lite längre och djupare analyser i en avdelning som heter Magazinet. Kul att det inte bara blir 3-minuterssnuttar. Intervjuare är Åke Fredriksson.

I höstas så skrev jag om att “idrotta med förbundna ögon“. Det handlade väl mest om bristen på analys och helhetsbild i vår sport. Och att ganska många entusiaster arbetar i sin lilla del av segelsporten utan att det ger ett moment i ett större perspektiv.

En av de viktigaste frågorna är att det idag är svårt att kliva mellan olika klasser och seglingsformer, och att ganska lite görs för att överbrygga dessa barriärer. Och det är ju en konstig sits när storbåtsseglingen saknar duktiga seglare samtidigt som jolleseglarna inte vet vad de skall hitta på efter jollesatsningen. Och det krävs ganska mycket av individen för att byta gruppering.

Stefan Rahm pratar i videon om att “trappstegen saknar steg” för att ta sig från seglarskola via jolle till storbåt och internationella event. Och vägen kanske inte är spikrak mellan optimisten via landslag och OS till America’s Cup eller Volvo Ocean Race? Många av de som är med på E3 nu har gått andra vägar. Och andra jolleseglare kanske hellre vill gå i Ellen McArthurs eller Sam Davies fotspår än att nöta på i matchracing.

Ett bra exempel på en kille som tycker det är ett självändamål att segla många olika båtar är Jonathan McKee: OS-guld i Flying Dutchman och brons i 49’er, storsegletrimmare i America’s Cup, vann första benet i 2003 Mini Transat innan han tappade masten, världsmästare i Melges 24, Americas Cup igen, doublehanded på Open 60 Estrella Damm, VO70 Puma och nu senast Melges i Key West. Vilka svenska seglare har vi som har denna bredd? Som vågar segla så många olika klasser?

Med denna bakgrund ville Västkustens Seglarförbund ordna en debatt i samband med båtmässan. Och då skall tydligen jag vara med.

Jag skall väl vara den som utmanar etablissemanget?

I alla fall behöver jag ha med mig lite bra idéer på hur man kan öka samarbetet och utbytet mellan olika klasser.

Finns det bra exempel i andra länder (Knuts Frostads Academy), hur kan man få in flera unga i etablerade klasser (en “gratis” junior som femte man på Expressen), andra förebilder än bara OS- och matchracing-rorsmän eller handlar det bara om att bättre förstå vad som lockar folk att byta klass, och sedan arbeta utifrån det.