Things That Make You Go Hmmmm

maxihmmm.jpg

En stolt Maxi 77 ägare som är så rädd om sin pärla, att han monterat en anordning så att han blir varnad innan han kommer för nära klippor vid tilläggning i naturhamnar.

(För vem vill ha förfulande jack och repor framtill?)

En träkäpp “omsorgsfullt” inplastad med färgmatchad epoxy i stäven och som i nedre änden har en fastspikad cykel-lyse-hållare och en nästan bra inpassad back-sensor från Biltema.

Den genomtänkt löst hängande elsladden kan nog även fungera som någon form av tell tales…

Det fina plastarbetet har han hämtat inspiration till, från sitt epoxybehandlade skrov.

Jag kan garantera att om man snubblar in under hans båt, så river man sönder kläderna mot bottenfinishen. Den såg ut som en grankotte undertill. Förmodligen målad med spackelspade.

Givetvis låg han med masten kvar över vintern. Inte bara det… han hade seglen kvar på bommen utan kapell. Och svenska flaggan vajade på aktern..

Då kan man ju tro att han skall arbeta lite med förfining av finishen inför sjösättningen. Men, nej… Dagen efter var han sjösatt och låg vid bryggan.

Jag anar en paradox…

Har man en båt i fint skick, så ökar skälen till att skaffa ett sådant arrangemang i fören. Men samtidigt minskar viljan att förmå sig att skaffa det.

Den här redaren hade ju faktiskt kunna spara in på elektronikinvesteringen och nöjt sig med att plasta in träribban som parkeringsskydd.

Genast väcks frågan… Hur reagerar man som skeppare, om man ligger i halvfylld naturhamn i skymningen och “den där” kommer inglidande… Behjälplig, eller ta skydd?

/Skepparn

Tipstack till Magnus Sjögren.