Sweet… Botin Carkeek | Cookson IRC 52
Här har vi den senaste varianten på en IRC-optimerad TP 52. Botin Carkeek har ju varit framgångsrika med både ETNZ och Georgia, och det här blir tredje båten ur samma form.
Speciellt däckslayouten är annorlunda jämfört med de TP 52 som finns just nu.
The new flush deck Cookson 52 has been designed to do well in light / medium conditions, which are expected in most venues of the Spanish circuit. Winning the Copa del Rey is the team’s main goal and we have optimized the boat’s deck, sailplan and appendages to suit their requirements. Overall displacement will be lighter than a TP52, and we have fitted a taller mast and deeper draft. The new flush deck is a preview of what the TP52 class will look like in 2011, and a thorough CFD-FEA analysis has been carried out to minimize aero windage and achieve high longitudinal stiffness. The internal structure has been upgraded by Giovanni Belgrano (Pure Engineering). We expect the boat to be launched in May 2010.
Feb 25, 2010 @ 16:17
SWEET!!!!!! Om inte SUPERSWEET!!!!!!!!!!!
Feb 25, 2010 @ 16:41
Nice. Skulle dock inte vilja segla ett trans-pac i den där.. men perfekt för medelhavet, kommer nog sopa banan på Copa del Rey!
Feb 25, 2010 @ 19:07
Klart intressant skrovform i akterskeppet…..den funkar ju uppenbarligen men är väldigt annorlunda jämfört med andra TP52’or
Feb 25, 2010 @ 21:10
Pelle: Går man mot L-kölar igen?
Stefan
Feb 26, 2010 @ 09:15
Det är i sig ingen vesäntlig skillnad i hydrodynamiken på en L eller T köl utan det handlar till stor del hur man pusslar ihop tyngdpunkterna på båten. Kölbladet måste ha en viss position i förhållande till riggen som i sin tur har en optimal (eller kanske bara en möjlig) position i förhållande till båten. När man sen ritat det optimala skrovet för de vatten och väderförhållanden man seglar i så ger formen läget deplacementstyngdpunkten som måste stämma med viktstyngdpunkten i långskeppsled och det reglerar men enkelt genom att flytta bulben lite granna. Kolla tex. på John Corbys nyare båtar….där sitter bulben åt andra hållet…=)
Feb 26, 2010 @ 10:02
Precicionen på skissen verkar vara låg, vinchpidestalen sitter ju ovanpå rorkulten, kölbulben kanske egentligen skall sitta längre fram av samma orsak. Som det nu ser ut påberkas ju kölbladet av ett kontant moment.
Feb 26, 2010 @ 10:16
Något förenklat kan man säga att bulben i princip alltid sitter rakt under skrovets flytcentrum (LCB), sedan flyttas kölbladet för att matcha segelplanets CE. John Corby flyttar bak masten för att få större J mått utan att ha överlappande försegel, en enligt honom effektiv IRC optimering och det får till följd att kölbladet hamnar längre bak på bulben. Det intressanta är att Botin Carkeek här har gjort det motsatta…
Feb 26, 2010 @ 13:24
Oftast har naturligtvis vikten stor betydelse för långskeppsplaceringen av bulben. Men vill man ha bästa möjliga hydrodynamiska position så spelar ändå strömningen runt bulben och fenan, speciellt vid avdrift, en viss roll. Man vill ju t ex inte förstöra laminärströmningen på bulben för tidigt med fenan, eller skapa stora koncentrationer i tryckfördelningen. Ju längre bulb och kortare korda på fenan, desto mindre roll spelar dock den exakta placeringen.
Feb 28, 2010 @ 20:50
Personligen skulle jag prioritera båtens trim i långskeppsled framför en eventuell kortare laminär strömning över bulben. För att sedan minska turbulensen något som skapas i övergången mellan kölblad och bulb kan man öka radien i skarven, en såkallad ”fillet”. Alternativt kan man göra tvärt om, en försänkning i bulben runt kölbladet så att trycket jämnas ut, en såkallad ”dillet”. Den senare metoden har t ex blivit standard i V.O.70 boxregeln fast då i skrovet runt infästningen av svängkölen.
Mar 9, 2010 @ 11:39
Nej, båtens trim kan man ju inte kompromissa med! Däremot kan man ju oftast laborera med balansen mot segelplanet litegrann. Fillets tror jag inte har så stor effekt om inte geometrierna är stökiga. Ofta är ju kölprofiler tunna och bulbformerna ganska snälla.
Feb 25, 2010 @ 21:22
Bavaria 30, ratt, TP52 rorkult..lustigt på något sätt..kanske BMWs bidrag till Bavarian det är ju ungefär samma storlek på rattarna =)
Feb 26, 2010 @ 09:48
Den skrovformen tilltalar mig, och man får känslan av att de lyckats få till ett skrov som fungerar både på kryss och i högre fart på undanvind.
Avhyvlingen baktill på skrovsidorna motverkar antagligen till att båten tippar på näsan som en del äldre strykjärn gjör. Den kvarvarande platta sektionen i mitten av aktern är tydligen tillräcklig för att få båten att plana på undanvinden..
Nått att fundera på…
Feb 26, 2010 @ 10:44
Ja aktern är intressant, jag experimenterade för ett par år sedan en hel del med ett snarlikt koncept i datorn som tillslut blev en IOM. Precis som du säger så går inte båten på näsan när man skär bort så mycket volym i aktern. Dessutom får man mindre våt yta när båten seglar upprätt i lättare vindar, troligtvis ett plus i Medelhavet. Akilleshällen torde vara på läns i mellanvind då planingströskeln kommer senare. På hård undanvind ger det kontroll då fören inte dyker lika lätt. På min IOM var jag tvungen att göra formen ännu extremare då IOM:er är förhållandevis tyngre, kränger uppåt 40gr på kryss och de är relativt mycket smalare men konceptet ser ändå ut att vara detsamma: http://samst.se/?p=63
Feb 26, 2010 @ 18:37
Din IOM är ganska hårt dragen åt en omtimering för kryss antar jag, och spinnare är ju inte aktuellt heller antar jag..?
Den här cookson 52:an är väl att betrakta som en ULDB som dessutom kör genaker. Med dom förutsättningarna måste det väl löna sig att kompromissa bort en del i kryssegenskaper till förmån för undanvinden. Har många gånger grämt mig över hur vattnet beter sig efter min Cheetah30 när vi kränger mer än 15 grader. Cheetan är mycket platt i aktern, och med bara lite för mycket lutning på skrovet så drar båten med sig mycket vatten i det “hörnet”. Segla båten upprätt säger många, men problemet är att då blir det rätande momentet litet och båten är svår att hålla fart i, speciellt i krabb sjö.
Jag anar att med en skrovform som 52:an skulle det inte bromsa lika mycket på kryss i deplacementfart som båten gör nu.
Feb 26, 2010 @ 10:56
Gillar den assymetriska lösningen vid nedgångsluckan. Banraceoptimerat!
Feb 28, 2010 @ 22:15
Det finns en mycket intressant (men kanske lite svårsmält) artikel av Dave Hollom i senaste Seahorse som kanske förklarar lite av tankarna runt balans och skrovform…..klart rekommenderad läsning för den intresserade….
Mar 1, 2010 @ 12:08
Får nog leta upp ett ex att köpa..
Mar 4, 2010 @ 08:46
Vet nån om Seahorse går att köpa i Uddevalla, eller måste man åka 14 mil till GBG för ett ex? Var på pressbyrån som ska vara välsorterad, men icke..
Mar 4, 2010 @ 09:02
Beställ den från http://www.press-stop.se/ så kommer den i brevlådan. Kostar en slant men billigare än att köra till GBG. Det är marsnummret du vill ha.
Mar 4, 2010 @ 09:14
Aaa, vilken service, tack för tipset Pelle! Då är det bara å vittja brevlådan om nån dag. Gick väldigt smidigt att beställa från länken ovan!
Mar 9, 2010 @ 09:58
Har nu läst artickeln, och den var mycket spännande och lärorik, även om man inte forstod allt..
Men, min engelska lämnar en del att önska och jag skulle uppskatta lite förklaringar på en del förkortningar och annat från en annan artickel om Class 40.
LCB = Längdskepps flytcentum?
Smooth Rocker profile= ?
BWL= bredd i vattenlinjen?
Chine? ( så här: Soft curved chine aft mast)
Är det nån som är vänlig och delger sina kunskaper i detta tro?
För övrigt verkar The Rogers designade Class 40 ha liknande tänk bakom skrovdesignen som Cookson 52:an. Med all säkerhet verkar det vara de kommande årens nyckeldesign för båtar som ska klara både kryss och undanvind.
Mar 9, 2010 @ 10:20
LCB=longitudinal center of bouyancy=långskepps deplacementtyngdpunkt
Rocker=skrovets profil under vattnet (i CL) mycket “rocker”=en båt som är djup på mitten och grunda ändskepp
BWL= bredd i vattenlinjen
Chine=slag eller knäck
Mar 9, 2010 @ 11:03
Tack!
Sweet… IRC 52 Lola | BLUR
Mar 3, 2010 @ 05:04
[…] däckslayouten som framför brunnen är mycket lik den vi såg på nya Botin Carkeek – Cookson IRC 52. Men sedan är det dubbla rattar och winchpedistalerna längre fram. Mer offshore-orienterat […]