Nyheter i SRS 2011
För er som inte kunde vara med på Tjörn Runt-träffen på mässan så finns det en sammanfatttning hos StSS. En stor del av diskussionen handlade om SRS, så här kommer Pelle Lindells presentation. Enjoy!
Svenskt Respitsytem (SRS) för breddkappsegling
Därefter berättade Per Lindell, SSF tekniska kommittén, om Svenskt Respit System (SRS) som är respitsystem för breddkappsegling. Här kan du ta del av presentationen om Svenskt Respit System.
Per fick många frågor, bland annat om hur SRS talen tas fram och varför man måste förnya mätbreven varje år.
Anledningen till att SRS underlagen inte är offentligt är enligt Per att då skulle man lätt kunna konstruera SRS-båtar. I den tekniska kommittén ingår 8 personer som använder en fastlagd metod med bland annat bedömningar efter en föreskriven mall. Alltså ingen röstning utan analys och diskussion som ligger som underlag för SRS-talen.
Anledningen till att man ska förnya mätbreven varje år verkade enligt Per mest handla om att det kostar att samla in datan till SRS-talen och att man därför måste ta ut en avgift för att balansera kostnaderna. Och om man skulle ha längre giltighet på mätbreven så skulle det innebära en högre engångskostnad. Men åhörarna menade att det är en för omständlig procedur att ansöka om nytt mätbrev varje år när man bara seglar en kappsegling, Tjörn Runt.
Några menade att Tjörn Runt kan väl ha ett eget respitsystem. Anders svarade då att ISAF äger kappseglingsformen. Och eftersom vi vill arrangera en kappsegling så måste vi ju hålla oss till den givna formen. En lösning skulle vara att skapa en TUR-klass där inget mätbrev behövs. Å andra sidan kan man då inte ingå i kappseglingen och räknas in i resultatet. Och på frågan om någon i publiken kunde tänkta isg att segla i en TUR klass för att slippa mätbrevsproceduren var svaret nej, alla vill kappsegla.
Feb 13, 2011 @ 20:59
Fråga?:
Varför skulle en X-99 eller H-båt vilja ha ett SRSv mätbrev? Är det om man vill köra med annan segeluppsättning eller kan man med “tur” får en halv pinne sänkt tal? 1.245 för x-99 med srsv mätbrev kanske?
Risken man tar med att köpa sig ett srsv mätbrev är ju höjning om man ligger på gränsen till det. Kan ju lika gärna bli 1.255 istället och då är man ju sämre ute än med vanligt mätbrev eller köra som tabellbåt?
Feb 13, 2011 @ 21:41
SRSv-tal kommer aldrig att vara högre än SRS för samma mått.
Feb 14, 2011 @ 14:48
Det är ju ett bra svar på andra delen av frågan. Alltså kan man eventuellt få 0.005 i sänkt SRS tal med ett SRSv mätbrev.
Det betyder ju att skulle en båt från en strikt entypsklass som dessa skaffa ett SRSv mätbrev och få denna sänkning så innebär det ju att övriga blir tvungna att göra detsamma för att vara konkuranskraftiga?
Att enkelt kunna skaffa sig ett SRS(v) mätbrev med sitt IRC eller ORC mätbrev däremot låter ju helrätt. Detta då dessa båtar vanligtvis kanske är specialbyggen när det gäller segelkonfiguration, master m.m. och inte passar in som tabellbåtar i vanlig mening. Men entypsbåtar känns väldigt tveksamt?
Feb 14, 2011 @ 16:10
Det kan ju fortfarande vara samma mätvärde utan att vara högre.
Feb 13, 2011 @ 21:44
En annan sak som jag uppenbarligen inte var tydlig med är att en ytterligare orsak till att mätbreven måste förnyas varje år är att alla mätbrev revideras årligen.
Feb 13, 2011 @ 22:42
Vad du just sa är att en höjning på SRSv går att skylla/hänvisa till den årliga revideringen.
Feb 13, 2011 @ 22:45
?
Feb 13, 2011 @ 22:50
OK då nu fattar tom jag. Min andra kommentar var inte relaterad till SRS utan till frågorna om varför man måste förnya sitt mätbrev varje år…Jag blev ärligt talat rätt förvånad över att det var den STORA frågan på mässan men det visar väl hur långt från verkligheten jag är då ;-)
Feb 14, 2011 @ 12:43
Kan ju vara så att de medverkande på mässan har stort förtroende för de du/ni gör i SRS kommitén men har svårt att förlika sig med det administrativa merarbetet (och kostnaden) som det innebär att förnya mätbrev trots att inga förändringar (på båten) har gjorts..
I tider av när alla försöker minimera administration och förenkla för kunder väljer SSF att öka administrativt krångel endast för att kunna få in mer pengar.
Det är ett gammaldags överstatligt tänk som inte är värt att stödja 2011.
Förstår dock att detta INTE är en fråga för SRS gruppen utan för SSF’s ledning.
Undrar dock vad den årliga kostnadsbudgeten är för att hantera SRS? Har du de uppgifterna Pelle?
Feb 14, 2011 @ 13:39
SRS är inte unik med kravet på förnyat mätbrev varje år. Jag själv var ej med men orsaken för en förnyelse av mätbrev är långt ifrån en ekonomisk fråga. Varje år görs en revision av tabellen och mätbreven. Ändringar i tabellen kan påverka även respittalen på mätbrevsbåtar. Vidare kan ny kunskap och reviderad erfarenhet leda till behov att revidera mätbreven.
Feb 13, 2011 @ 23:04
Tillsammans med: Underlaget för beslut om nya eller ändrade SRS-tal och/eller SRS-tabellplacering är inte offentligt.
Låter i mina öron lite Stasi eller icke rättssäkert.
Feb 13, 2011 @ 23:36
Inte bara luktar…….TK är en förhoppningsvis upplyst grupp av diktatorer när det gäller SRS. Vill man ha ett transparent respitsystem är ORCi utmärkt och DH ett budgetalternativ. IRC är i praktiken lika hemligt eller otransparent som SRS (OK du får köpa testmätbrev i IRC men i gengäld publicerar vi alla mätbrev på nätet så det kan gå på ett ut)
TK har uppdraget att bla. förvalta SRS från styrelsen och det är också SSF styrelse som tillsätter kommittéerna
Feb 15, 2011 @ 11:07
Vad är kostnaden för att förvalta och utveckla SRS per år?
Feb 15, 2011 @ 12:45
Det är inte lätt att ta fram en exakt siffra pga SSF’s sätt att skriva sin årsredovisning men intäkterna var 2010 i storleksordningen 200 kkr och kostnaden minst 700 kkr troligen mer. Lejonparten av kostnaden är kansliets arbetstid som är minst 1/2 årsarbetstid för att stötta SRS. Resten är IT (gissningsvis ca. 100-200 kkr/år beroende på hur mycket nyutveckling vi behövt göra) , information (~50 min rågissning) och kostnader för TK’s och SRS-gruppens möten (~50-100 varierar beroende på var mötena är ) Dessutom läggs det ner minst 3000 obetalda arbetstimmar per år och det är en låg uppskattning. Faktum är att SRS-systemet i praktiken ingår i den medlemsavgift vi betalar till SSF och frågan är om det är rätt?
Feb 13, 2011 @ 22:13
Express nämns inte bland exemplen till SRSv, en miss eller finns det någon anledning till detta?
Feb 13, 2011 @ 22:47
Express är inte med eftersom Expressklassen inte har några mätbrev som bygger på certifiering av mätman.
Feb 15, 2011 @ 14:57
Då får vi se till att hyra in en certifierad mätman och mäta alla 1000 Expresser i Sverige, var hittar vi denna person?
På http://www.ssf.se finna bara mätmän från 2009,
certifierade hittar jag ej, var finns dessa att nå.
//Johan
Feb 15, 2011 @ 15:13
Jag anar en viss ironi men ni kan ju börja med att se till att de 100 eller så som kappseglar aktivt är inmätta på något så där rimlig nivå….och dom som hade licens 2009 har det fortfarande….alla funktionärer licensieras i 4-årsperioder som börjar året efter varje OS. För övrigt pratade jag just med en av dina kompisar i Expressförbundet om saken…:-)
Feb 15, 2011 @ 15:26
Du menar de 900 som seglar LYS, förlåt SRS tävlingar.
Det är väl dessa som behöver mätas in, de andra 100 seglar SM och där mäts båtarna noggrant och omfattande varje år på plats, det vet du själv.
Tycker det är osnyggt att hänga ut Expressklassen.
Feb 15, 2011 @ 15:42
Jag tar gärna en diskussion med dig om detta men det här är kanske inte rätt forum. TK har beslutat om en viss standard för de klasser som skall kunna få ett SRSv-mätbrev baserat på sina klassmätbrev och expressklassen uppfyller inte den standarden….punkt. TK hjälper gärna till med att formulera vad som krävs om klassen är intresserad av det. För övrigt är det ju överhuvdtaget inget krav att ha ett SRSvmätbrev utan alla 1000 expressseglare kan vara med på SRS-seglingar precis som vanligt på sitt vanliga tabell-respittal.
Feb 13, 2011 @ 22:17
Märklig argumentation!
Om nu SRS har ambitionen att vara ett empiriskt system finns väl det väl inget problem med att båtar kan konstruera för SRS. Det empiriska materialet är väl underlag för att revidera mätetalet, eller finns det subjektiva element i analysmodellerna?
Dessutom bedömer jag att de flesta svenska båtkonstruktioner vänder sig till andra marknader än just den svenska. Detta borde borde innebära att det är andra parametrar än just SRS som är normerande för nya konstruktioner.
Ånyo tid för att diskutera ett nordiskt respitsystem. Tror att det finns en del att vinna ekonomiskt på en sådan samordning. Dessutom borgar det för ökad transparens och trovärdighet. Just nu är det en alldeles för liten grupp som driver denna utveckling och som riskerar att förstöra det ursprungliga syftet, nämligen att möjliggöra breddkappsegling mellan olika båttryper.
Feb 14, 2011 @ 00:16
Det finns väl “nordiska”-respitsystem redan idag. ORC seglas i samtliga nordiska länder…. ;-) IRC skulle kunna vara ett annat alternativ…
Som jag förstått seglas endast ORC i Estland. på å sätt finns ORC (Club)-mätbrev för bla. Möre 30, Compis 28, Folkbåt och Fenix. Det går med andra ord.
Jonas, empirisk betyder att det baseras på erfarenhet. subjektiviteten gör det svårare att optimera om systemet tillåter att kompensera men det ger även en viss trubbighet (oavsett SRS eller ej). Mätregler uppfattas av många som mer rättvis. De basera på modeller och kan gynna eller missgynna båtar som inte passar in i modellen.
Feb 14, 2011 @ 07:37
Är LYS och SRS samma sak?
Feb 14, 2011 @ 08:27
SRS härstammar från LYS.
Den grundläggande skillnaden är att LYS började som ett statistiskt system där respittalen är en kombination av båttypens och besättningarnas kapacitet medan respittalen i SRS endast ska spegla båttypens kapacitet.
Jan Dejmo
SSF:s Tekniska kommitté
Feb 14, 2011 @ 08:04
Dersom en av orsakene til fornying vært år er att det koster så mye å innhente opplysninger har jeg ett forslag: Les alle de data som blir sendt dere….for kr 0,-!!
Da kunne dere oså kalle det ett empirisk system. Basert på erfaring!
Feb 14, 2011 @ 13:47
Det som förvånar mig är at vi i Sverige och Norge har två sytem som är nästan lika och har samma stomme (ursprunliga LYS). Varför skall det då vara så svårt att få till et gemensamt sytem. Efter vad jag hört finns det en svensk moitvillighet för att dela med sig den erfaringsdatabas man sitter på. Detta medför olika mätetal på lika båtar i våra två länder. I slutändan er det seglarna det går ut över. På hög tid att öpna böckerna och börja samarbeta!
Feb 14, 2011 @ 16:18
Man kan faktiskt ha olika erfarenhet av samma båt när man har ett envärdessystem som ska täcka alla förhållande. Säg att Norge är ett blåsigt land och att svenska kommittén måste ta hänsyn till Mälaren, det svenska stiltjebältets källa. Lättvindsbåtarna får ju då högre värde i Sverige än i Norge. Ska kanske vara så?
Häri ligger ju också ett av problemen med “Hullfactor” i IRC. Skrovet hade kanske blivit bedömnt olika i ett annat land än Storbrittanien.
Jag föredrar ju då ett system som ORCi och DH2011 som har olika tal för olika vindstyrkor med de svårigheter detta ger.
Feb 14, 2011 @ 16:22
Eller är det en norsk motvillighet att dela med sig… Skit samma Björn! Både du och jag och de flesta andra undrar vad dom håller på med…
Feb 14, 2011 @ 17:22
Jag är då inte medveten om någon motvillighet att dela med sig av erfarenheter från något håll. Möjligen är det så både i Sverige och Norge att erfarhetsbanken är otillräckligt dokumenterad för att vara direkt användbar för andra än de inblandade. Det finns heller ingen principiell motvilja mot ett gemensammt system men däremot flera skäl till att det inte är självklart och enkelt att skapa ett empiriskt respitsystem över gränserna;
1. Som Anders redan berört skiljer sig bedömningarna av olika båtar åt mellan olika länder eller snarare seglingsområden beroende på väder och andra faktorer. Det behöver inte vara galet att en båttyp har olika respittal på olika ställen. Fram till början på 2000-talet gjordes medvetna ansträngningar att synka talen i Sverige, Norge och till mindre del Finland men sedan blev slitningarna för jobbiga, i alla fall för oss i Sverige.
2. Det finns grundläggande filosofiska/politiska åsiktsskillnader hur man bäst gynnar breddseglingen mellan de inblandade länderna. Skall man åstadkomma ett gemensamt system är det rätt många heliga kor som måste slaktas på bägge sidor om kölen och om Östersjön.
3. Arbetet med SRS och liknande respitsytem förutsätter att man är en grupp människor som är rimligt överens om hur saker och ting skall skötas, ju fler människor man blandar in dessto svårare blir det att vara synkade. Från det tidigare LYS-samarbetet vet vi att det tar MYCKET tid och energi att komma överens och just nu finns inte dom resurserna. Vi lägger hellre den tid som finns för att göra SRS så bra som möjligt för svenska seglare.
Tanken på ett gemansamt respitsytem är självklar men frågan är om nyttan uppväger uppoffringarna och om konsekvenserna av ett gemensamt system ens är önskvärda.
Feb 15, 2011 @ 09:46
Jo, men en nackdel och kanske den största, med ett empiriskt system är att det är svårt att skilja ut vad som är bra seglare i tex en ISAF-klass eller om det är båten som en snabb konstruktion.
Det finns ju båttyper som en del hävdar blivit utsatta för “Österbergseffekten” eller “Lewandereffekten” när de har svårt att segla upp till sitt SRS-talet. Så kan det ju faktiskt vara. Ska det vara så?
Feb 15, 2011 @ 10:10
Du behöver inte gå längre än till “Borgeffekten”…
Feb 15, 2011 @ 10:26
Orkade inte rada upp alla skåningar som är SRS-höjande. Det var enklare med några Stockholmsexempel. ;-)
Feb 15, 2011 @ 11:32
F ö så ska man nog säga så här att de som vinner är de enda som når upp till SRS-talet…
Feb 16, 2011 @ 07:53
Kanske… eller så kan man se det som att de som vinner seglade minst dåligt den dan eller om man har en riktigt bra dag kanske man seglat bättre än de andra just den dan…
Inte ofta man känner att man gjort allt 100% rätt, och även om man känner det så kan ju någon annan “jäkel” ha seglat ännu bättre just den dan…
Det är väl detta som är tjusningen med SRS… =)
Feb 15, 2011 @ 12:49
I LYS-systemets barndom (när det var ett mer statistiskt system och en av förutsättningerna var att den bästa båten av varje båtyp asågs seglas lika bra) var nog risken för en “Lewander-effekt” större än var den är idag. I SRS har ambitionen att bedöma båtens potential och inte seglarens skicklighet. Vi kanske inte alltid lyckas men målsättningen finns där ;-)
Feb 15, 2011 @ 16:00
Självfallet finns den “risken” så länge empiri och faktiska resultat är med i spelet. Men “risken” är ju lika stor att ingen elitseglare är med i klassen och att den därför vinner enklare mot andra klasser där sådana seglare finns. I slutänden kanske det jämnar ut sig? Jag tror ju för min del att skillnaden mellan bra och dåliga seglare på klubbnivå är betydligt större än en eliteffekt på kanske 2%(?)
Feb 14, 2011 @ 15:14
Snart kommer väl SRS dyrkarna och tycker att AC skall vara SRS samt att det borde vara shorthanded för det är dyrt och svårt att hitta besättning………….
Allt jag undrar är; var är min Optimist eller har Oliven eldat upp den ???????
(Oliven: super kul program, ni som inte ser det tar hans skämt på för stort allvar.)
MVH,
Feb 14, 2011 @ 21:37
I alla de andra idrotter jag och även mina barn tävlat i (och det är många) så är en sak gemensam och obligatorisk:
Tävlingslicens !
Jag kan inte förstå varför det skulle vara så hemskt att alla båtar har mätbrev/certifikat där ägaren intygar att båtens uppgifter stämmer överens med verkligheten på aktuell båt.
Jag vill hävda att så kallade standard båtar förmodligen oftare avviker från uppgivna mått då dessa ägare sällan eller aldrig kontrollmätt sin båt, på det sätt som ägarna av mätbrevsbåtar gjort.
Feb 14, 2011 @ 23:10
Baka in licensavgiften i medlemskapet i segelklubben!
Feb 15, 2011 @ 10:51
Då många “segelklubbar” (eller mer rätt båtklubbar anslutna till SSF) har verksamhet som spänner långt över enbart “segling”, skulle en märkbar nackdel bli att klubben måste betala licensavgift för medlemmar som inte har bår, alternativt kanske har motorbåt. Att lösa detta skulle innebära att kassören i klubben måste hålla reda på vilka medlemmar som har segelbåt och betala in korrekt avgift. Ett svåradministreratsystem för klubben.
Är sannolikt bättre att var och en ansvarar för sin licens.
Precis som påpekats tidigare, har man inom andra idrotter separerat medlemskap och licenskostnad. Ser ingen anledning till att segling ska vara annorlunda.
Tobbe
(kassör i båtklubb)
Feb 15, 2011 @ 11:05
..var kanske bara ett försök att få andra att betala för vår kappsegling???
Feb 15, 2011 @ 11:51
Passiv / Aktiv / Båttyp…
Det segelsällskapet jag har som moderklubb tar in uppgifter på vilka båtar man har i sin matrikel…
Den bandyklubben jag själv administrerar så registreras spelarna via föreningen…
Det blir lite upp till seglaren själv – frågan är om inte idrottonline stöjder en sådant system att man direkt via medlemsavgiften kan bli licensierad i sitt idrottsförbund?
Feb 15, 2011 @ 16:08
När beräknas tabellen vara klar?
Mvh Joakim
Feb 15, 2011 @ 16:22
Den bör vara klar om ca. två veckor……
Feb 15, 2011 @ 19:48
Nu har dansk sejl union släppt mer nyheter kring DH2011 och den 10/3 kommer danska tekniska kommittén över och presenterar nyheterna i Malmö:
http://sundetregatta.blogspot.com/2011/02/dh-2011-kraver-mer-av-arrangorerna-men.html
Feb 16, 2011 @ 00:48
Det har lagts ner ett otroligt arbete hos TU att revidera DH.
Arbetet har pågått sedan DH2009 släpptes.
Den 10/3 kommer Kasper Wederöe från TU över och pratar DH. Vi kommer att få se och höra om det som finns innanför skalet.
Jag lovar att det kommer att bli mycket intressant.
Det är obligatorisk anmälan via inbjudan på Skånes Seglarförbunds Hemsida. Inbjudan kommer att vara ute inom kort.
Alla Svenska båtar som har haft DH-mätbrev de senast 10 åren kommer att få en personlig inbjudan. Länk till inbjudan kommer även ligga på .
Alla är välkomna, men glöm inte att anmäla ER.
Vi kommer att hålla till i Malmö Segelsällskaps klubbhus, Limhamns Småbåtshamn. Vi startar kl. 18:30. Restaurangen är öppen så det går att handla fika.
Feb 16, 2011 @ 11:08
Tack för att ni orkar…
Speciellt SRS TK som lägger tid på bra svar, men även engagerade frågeställare skapar en bra debatt. Givande att få lite insikt i vad och varför, samt kul läsning med några sköna rallarsvingar.