Meteorologi för seglare | lättvind

Måns Håkanson fortsätter att reda ut begreppen kring väder. Idag favoritföret – lättvind!

Knep & knåp (& 0,2 knop) i lättvind

Vem kan segla förutan vind? -Många gånger kan man faktiskt ta sig fram trots att seglen hänger som trötta gardiner och vinden inte förmår krusa vattenytan. Men, det gäller att ha tålamod och en inte alltför tajt tidtabell. Antag att vi skall segla längs en strandlinje och att vinden lyser med sin frånvaro. Det gör även solen, varför vi knappast under dagen kan vänta oss några större förändringar i vindförutsättningarna på grund av termiska effekter.

Om man befinner sig nära land kan man dock ibland hitta osynliga stråk orsakade av att luften sugs in mot land. En landyta värms upp mer jämfört med en vattenyta när solen ligger på. Soliga, vindstilla dagar brukar det därför börja dra längs stränderna förr eller senare. Men en viss temperaturkontrast brukar kunna uppstå även när det är mulet, särskilt i början av säsongen. Landytan reagerar snabbare på den strålning som ändå når genom molnen och även på den värme som molnen strålar tillbaka mot underlaget. På så sätt kan luften över land, om än i små doser, värmas underifrån, bli lättare och mycket långsamt börja stiga. För att ersätta en del av luften som stiger, börjar luften över den kallare vattenytan därmed försiktigt sugas in mot land, i stort sett vinkelrätt mot strandlinjen. Det här ”suget” kan man ibland använda sig av om det i övrigt är helt vindstilla. Strategin blir då att segla så nära land man vågar och att vara glad för varje tiondel över noll knop man får, för de är få men naggande goda. Lälutning på båten gör att seglen faller ut åt lä vilket gör dem lättare för den svaga vinden att passera.

Om en mycket svag gradientvind (se seriens första avsnitt om vinden) så småningom skulle börja byggas upp, kan det fortfarande vara vinstgivande att hålla sig nära land om det fortfarande verkar som att ”suget” finns kvar där. Det kan då ge upphov till förstärkning och ett användbart vrid jämfört med gradientvinden. I så svaga vindar kan det vara bättre att hålla sig nära det land som ger kortast väg i stället för att ge sig iväg över fjärden eller sundet för att till exempel uppsöka eventuell kustkonvergens (avsnitt 3, kusteffekter) eller någon annan landeffekt på andra sidan, se Figur 1. Det är svårt att ge något standardtips för när det är dags att byta strategi, men det är nog först när vinden börjat etablera sig mer allmänt som man bör börja fundera mer i termer av konvergens och divergens.

Figur 1. Även under mulna, i övrigt vindstilla dagar kan den under dagen något uppvärmda landmassan ge upphov till ett vindmönster med förstärkning och vrid längs strandlinjen, vilket effektivt nyttjas av den röda båten (a) på kryss och (b) på undanvind.

Om det finns en svag gradientvind kan kustlinjen styra vinden nära vattenytan en hel del, särskilt under vår och försommar. Vi tar ett par exempel. I det första fallet kryssar vi i nästan obefintlig vind över en fjärd som övergår i ett sund vilket leder iväg snett åt ena hållet relativt vindriktningen över fjärden. Om vindriktningen och sundets riktning inte skiljer sig alltför mycket kan man anta att vinden följer sundet och att vi därför kan vänta oss ett vrid mot sundets längsriktning längre fram, se Figur 2. Man gör då klokast i att hålla sig mot den sida av fjärden som ger ”innersväng” in mot sundet. Utnyttja det eventuella suget nära land, med korta slag in mot stranden. Vi kommer då att ligga på rätt sida i det vrid som kustlinjen ger upphov till.

Figur 2. Genom korta, välplanerade slag runt udden utnyttjar den röda båten ”suget” (stora pilar) med tillhörande förstärkning och vrid samt ”innersvängen” i det mer storskaliga vridet orsakat av topografin (små pilar). Fördel röd båt även denna gång!

I nästa exempel antar vi att en lite mer tydlig gradientvind etablerats och ”sugets” inverkan decimerats. Vi kryssar över en fjärd som smalnar av i den riktning som vinden kommer ifrån, se Figur 3. Det förhållandevis kalla vattnet gör att vinden följer landkonturerna i stor utsträckning. Det kan i det läget vara olyckligt att gå ut mot kanterna, då man så att säga hamnar i ”ytterbåge” på det vrid som uppstår när vinden likt en solfjäder sprider ut sig över fjärden. Stanna då hellre närmare mitten, så ligger du mer i ”innersväng” och går en kortare väg än en konkurrent närmre land.

Figur 3. Kryss över en avsmalnande fjärd. Genom att ligga i innersväng i det permanenta vridet orsakat av strandlinjen tar den blå båten revansch!

Text: Måns Håkansson
Grafik: Markus Håkansson