Vad krävs det för att ta en plats på SCA?
Nu är ju besättningen på SCA klar. Ingen svenska den här gången alltså. Ryktet säger att vi hade tjejer som kunde fått vara med men som tackade nej. Synd i så fall.
Det diskuteras ju ofta hur vi skall få fram bra seglare, både på herr och damsidan, som kan vara med och ta platser på Volvo, America’s Cup och andra proffscirkusar. Idag har vi bara en handfull Svenskar som försörjer sig på sin segling. Så klart handlar det om attityd. Det kanske är bekvämare att ta det där konsultjobbet och hämta på dagis.
Men jag tror också det handlar om kultur.
I Sverige har vi en ganska strömlinjeformad bild över hur en bra seglare “blir till”: tuff satsning i Optimist – E-jolle – Seglargymnasium – OS-klass – Landslaget – … Och allt annat betraktas som distraktioner från den enda rätta vägen?
Jag minns när jag fikade med en av våra mest begåvade jolletjejer. Jag frågade henna vad hon drömde om, och förväntade mig så klart att det skulle handla om OS-medalj… “Jag vill segla solo runt jorden… i en 60-fotare” sa hon, och det såg ut som hon skämdes lite. JAv någon anledning tror jag inte att hon hade berättat det för sin landslagsledning.
I något annat sammanhang tittade jag på vad våra proffs hade för bakgrund, och jag kan inte se att vare sig Dahlsjö, Krite, Mango, Strömberg eller Woxén är där de är för att de var bäst i Sverige i sin jolleklass? Utan det kanske är andra egenskaper som är viktiga.
Nu roade jag mig också med att titta på tjejerna på SCA. Jag kan inte hitta någon som har varit i OS i en vanlig jolle, utan de flesta har kört matchracing. Hälften har ingen tung jolle eller OS-karriär över huvud taget, utan har satsat på stora båtar. Alla seglar många olika saker och klasser, ofta offshore, något som nästan är tabu i Sverige.
- Sally Barkow – Yngling, OS-seglare matchracing, kölbåt (isaf)
- Carolijn Brouwer – Tornado, F18, Class 40, offshore (isaf)
- Dee Caffari – offshore (isaf)
- Sam Davies – offshore (isaf)
- Abby Ehler – offshore, Farr 40 (isaf)
- Sara Hastreiter – offshore (isaf)
- Stacey Jackson – segelmakare, matchracing, farr 30 (isaf)
- Annie Lush – Yngling, matchracing (isaf)
- Elodie Mettraux – Mini, Farr 30, offshore (isaf)
- Liz Wardley – Hobie 16, offshore, Figaro (isaf)
Frågan är vad vi kan göra framöver för att skapa bättre förutsättningar för att få med en Svensk tjej nästa gång det är dags?
Mar 17, 2014 @ 23:11
Helt rätt Peter!
Att vara världsbäst på jollesegling är iofs bra, men långt ifrån tillräckligt för att bli en bra havskappsseglare. Havskappssegling är en uthållighetssport, jollesegling är mer av en tekniksport. OM jag skulle segla jorden runt, skulle jag hellre ta med folk som bestigit nåt svårt berg, eller vandrat över öken/antarktis, än den vassaste jolle/bankappseglaren. Det är en j-a skillnad på att prestera topp i 3-4 h, jämfört med att kunna prestera ok men pålitligt i 30-40 dagar.
Mar 18, 2014 @ 08:32
Tommy, det är tydligt att du aldrig kappseglat jolle seriöst när du kallar jollesegling för tekniksport.
Du är helt fel ute, testa så får du se! Laser master?
Jag tycker jollesegling är en av de mest krävande sporterna du kan ägna dig åt, saknar du uthållighet blir du knappast “långlivad” :-)
Det handlar om taktik, fysik, uthållighet, tävlingsinstinkt, materialkännedom osv.
Kan du segla jolle seriöst då kan du segla alla båtar, enskrov, flerskrov, hav, bana, matchrace osv…
Mar 18, 2014 @ 08:38
“Kan segla” är uppenbarligen inte samma sak som “tar en plats ombord i hård konkurrens”. Den enkla sanningen att en bra jolleseglare enkelt tar sig vidare till annan typ av segling verkar tyvärr inte stämma.
Sedan tror jag att Tommy, som jobbar som coach för jolleseglare, har hyfsad koll på läget :-)
Mar 18, 2014 @ 00:08
Iker och Nicho är väl de två mest meriterade 49er seglarna genomtiderna tillsammans med Nathan. Iker vann Nacra regattan på Mallorca i helgen och en Frank Cammas var sexa. Nicho var trea på 18-footarnas “VM” häromveckan och ca. 10 på A-katta VM strax dessförinnan. Alltså skepparna på 1-2-4 på senaste VOR. Dessförinnan vann väl Grael och Kostecki som har hyfsat OS bakgrund.
Carolijn Brouwer seglade väl OS i både 470 och E-jolle innan Tornado i Kina.
Det verkar som detta mönster är väl så starkt som något annat. Och så var det väl i AC oxå?
Mar 18, 2014 @ 07:45
Helt rätt, Carolijn Brouwer blev 13 i 470 2004. Då finns det i alla fall en person som tog sig till OS i vanlig jolle :-)
Så klart är det så att oerhört begåvade seglare som Greal, Cammas och Martinez gör sig bra oavsett om det är OS, VOR eller AC. Vad jag försöker säga är att OS-vägen inte är den enda vägen vilket framgår mycket tydligt om man tittar på hela besättningarna. Det är ju team som seglar tillsammans, och man behöver inte 10 OS-medaljörer för att vinna ett Volvo.
För att komma tillbaka till själva frågan. Det är ju inte begåvade seglare vi saknar i Sverige? Utan det är något annat som gör att vi inte finns med i besättningarna när det är dags för Volvo, AC eller Extreme Sailing Series.
Mar 18, 2014 @ 00:44
Och de har alla börjat i en optimist;-)
Mar 18, 2014 @ 07:32
Finns faktiskt inget som stödjer det påståendet :-)
Mar 18, 2014 @ 13:58
http://wilkessail.net/MedallistHistory.pdf
Mar 18, 2014 @ 14:35
Ja, att OS-seglarna började i Optimist (eller Sabot för de riktigt heta Slingsby och Outteridge) är jag med på.
http://en.wikipedia.org/wiki/Sabot_(dinghy)
Men ingen vet hur många av tjejerna ovan som började med optimist – och det är egentligen ointressant och de började i opti eller på charter i Västindien. Min point är att de flesta inte är skolade i traditionell jollekultur.
Med den vetenskapen kan man ju antingen hävda att SCA är dumma i huvudet som inte fattar att Optimist och Laser radial är “da shit” eller så kan man fundera på varför vi inte fostrar seglare som platsar (eller vill segla) på dessa båtar.
Mar 18, 2014 @ 15:04
Det finns ett handfull seglare som har ekonomiskt stöd från SSF och SOK! Fredrik Lööf är väl den som fått mest under de 22 åren han seglat på heltid. Jag vill påstå att en överväldigande majoritet av våra unga seglare fixar finansieringen själva. En 49erbesättning har ungefär en budget på 500′ per år för att träna och tävla, i tillägg till det skall de betala för allt annat livet kräver för att överleva.
Mar 18, 2014 @ 15:09
M32 Cup
Fredrik Lööf
Matthias Rahm
Hans Wallén
Niklas Dackhamar
Alla har seglat optimist på hög nivå, tillfällighet?
Mar 18, 2014 @ 16:04
Inte alls konstigt. Men hur många av dem får vi se i VOR eller kommande AC (det är ju frågan här)? Lööf kanske…
Martin Krite
Martin Strömberg
Anders Dahlsjö
Johan Barne
Har inte seglat optimist på samma höga nivå som gubbarna ovan eller seglat jolle i landslaget, men är antagligen ännu mer eftersökta om man skall vinna Volvo Ocean race eller Maxi Rolex Cup. Tillfällighet?
Återigen. De duktigaste har med stor sannolikhet gjort bra ifrån sig i både optimist,på OS och i AC. Så långt är nog alla överens. Men faktum kvarstår – man kan inte hitta en Svensk tjej som kan/vill segla på SCA trots massor av synnerligen begåvade jolleseglare.
Mar 18, 2014 @ 08:42
Kan det vara så enkelt som att man får fler kontakter när man seglar stor båt? Var med en gång på en 40-50 fotare och prestera bra, japp då har du direkt ett 10-15 pers som vet vem du är, har du dessutom haft kul med hela gänget under seglingen och aftersailen så är risken stor att dom kommer ihåg dig när besättning ska väljas för nästa projekt.
Mar 18, 2014 @ 09:11
Faktorer som jag tror (godtyckligt och ovetenskapligt) påverkar hur våra unga seglartalanger väljer utvecklingsspår är dels att vi “överorganiserar” i svensk idrott så till den grad att individens egna vilja och kreativitet försvinner. Tidigt skolas unga talanger i föreningen aktiviteter för att sedan hamna i det svenska nationella förbundets nät där det finns ett begränsat antal alternativ att gå för att få ekonomiskt stöd. Och just den ekonomiskt delen är en annan viktig faktorn i vårt trygghetssökande svenska samhälle. Man skolas i att bli beroende av förenings/förbundets stöd och slipper själv ragga sponsorer och stipendier för att klara sin försörjning.
Jag har en känsla av att de flesta svenska seglare som framgångsrikt deltagit i VOR, AC, Extreme Series etc. har haft ett stort personligt driv och vågat köra sitt eget race utanför föreningar och förbund.
Mar 18, 2014 @ 16:01
Jo, både Krite och Strömberg har gått den traditionella vägen genom optimist, e-jolle seglargymnasium i Lerum. Det har ju inte hindrat dem att vara med på den vinnande båten i senaste VOR.
Jag tror det kanske är bra att nyansera debatten.
Om vi tar en vinteridrott på lagg, så finns det ju en del alternativ. En del tycker det är kul att åka utför i en massa olika varianter (från slalom till skicross) , andra tycker det är kul att hoppa i backe, några åker på längden (sprint till långdistans) och en del kombinerar med skytte! Likheterna ligger väl i att alla står på ett par lagg? Sen har vi snowboard…
Alla har vi olika talang och gör våra val utifrån vad vi tycker är kul just nu! En del är lagda åt det äventyrliga hållet och en del är mer intresserade att segla för sig själv i en Laser och finner ingen glädje i att segla storbåt! Så är det bara…:-)
Mar 18, 2014 @ 12:06
Är väl så att där det finns pengar finns det framgång. Norge tog massor av medaljer i OS mycket beroende på att det är ett rikt land. Föräldrar kan på ett helt annat sätt stötta ungdomarna med både tid, resurser och utrustning.
Troligen kommer tjejerna och killarna som är uttagna från ekonomiskt mycket stabila förhållanden.
Mar 18, 2014 @ 17:23
Problemet med övergången från jolleseglare till storbåt är att den sker alldeles för sent enligt min mening. Jag har nu hankat mig fram som seglare de senaste femton åren vilket är ganska ovanligt och inte en gång har någon frågat mig hur bra jag var i optimist, e-jolle eller Laser. Mitt bästa resultat på JSM i optimist är runt plats 100. E-jolle var något liknande. Att jag kom in på seglargymnasiet berodde på att vi var en svag kull det året. Jag vann JSM i Laser -99 i konkurrens med ytterligare ett tiotal andra seglare ingen större konkurrens men jag tyckte det var roligt. Det som skilde mig från andra seglare vid denna tiden var att jag seglade allt och offrade allt för seglingen. Jag arbetade 75% på seglargymnasiet och seglade tio pass i veckan. Tre pass Match racing, tre pass soling, tre pass blindsegling och två pass Mumm 36. Jag fick jobb på Victory Challenge året efter studenten inte på grund av några tidigare resultat utan hårt arbete och en stor mängd tur.
Problemet för en ung seglare idag är att det inte räcker att vara en duktig seglare för att komma med i ett projekt. Är du 25-30 år uten storbåtserfarenhet utan någon specialkunskap som segelmakare, riggare, elektriker eller båtbyggare är dina chanser minimala. Många jolleseglare slutar efter en lyckad eller misslyckad os-satsning när de är i just den åldern. Då är det med stor sannolikhet för sent. De kan aldrig konkurrera med en 25-åring från Nya Zeeland som aldrig suttit i en Jolle men seglat storbåt i tio år arbetat som riggare och båtbyggare och kanske haft praktik hos Team NZ. Tillräckligt duktiga seglare har vi men om man inte vet vad som är upp och ner på en sopborste spelar det ingen roll. Iker och Torben är självklart undantag men några OS-guld öppnar vissa dörrar konstigt vore det annars. Hade vi tagit fem OS-guld varje OS hade vi säkrat tillväxten inom professionell segling men tyvärr är inte det fallet. Då får man välja andra vägar och alla de vägar börjar tyvärr med hårt arbete och en stor skopa tur.
Mar 18, 2014 @ 17:58
…och vägen till OS-medalj börjar med hårt arbete och fortsätter så. Tur skapar man nog själv, Martin är alltför ödmjuk där, Han har nog fått ungefär det han förtjänat.
Mar 18, 2014 @ 18:09
Hade jag fått vad jag förtjänat hade jag förmodligen suttit inne idag ;-)
Mar 18, 2014 @ 19:22
Martin, vissa har tur….!
Mar 18, 2014 @ 21:26
Vem blir skeppare?
Vem blir navigatör?
Mar 18, 2014 @ 22:05
Intressant, hur skulle bilden se ut om man kikade på tex rorsmän / afterguarden i AC. Dean Barker, Spithill, Ainslie, Percy etc har det gänget varit bra i jolle eller vad kommer de ifrån ?
Tittar man på de Svenska rorsmän / afterguard som seglat AC så är det väl Holmberg, Rahm, Rahm, Mats Johansson som seglade på Victory senast det begav sig. Vilka var det mera ? Kan man se en trend att de som var duktiga rorsmän i jolle är duktiga rorsmän i andra båtar också ? Hans Wallén verkar ju kunna köra vad som helst som flyter.
Mar 18, 2014 @ 22:23
Ja, rorsmän är den nisch som Sverige borde satsa på. Så får NZ, England och USA lägga beslag på de platser som inte är fina nog för svenska elitseglare :-)
Mar 18, 2014 @ 22:24
Visst är det så Feffe men tror du att vi fostrar nya unga professionella seglare genom att plocka fram svenska AC skeppare så tror jag du har missat något. Ingen av de du nämner var särskilt unga när de klev in i America’s Cup till att börja med. Detta är en taktik vi försökt med under många år genom sättet vi fostrat juniorer. Är det så att vi vill vinna medaljer på OS vilket vi självklart vill är det bästa sättet. Problemet är att mindre än 1 procent av alla som håller på med professionell segling blir skeppare och kan klara sig ganska bra genom att exempelvis vara fördäckare även om det är ett yrkesval jag inte skulle rekommendera.
Mar 19, 2014 @ 06:20
Nu handlade väl inte tråden om vad som är fint eller inte ? Frågeställningen var väl i någon form om man behövde vara “bäst i sin klass” som junior för att kunna gå vidare inom seglingen i de större sammanhangen ?
Svaret på den frågan är väl då nej, dvs det behöver man inte vara. Att däremot många som varit duktiga som juniorer senare hamnar på nyckelpositioner inom tex AC eller VOR är väl heller inte jättekonstigt ?
Mar 19, 2014 @ 10:08
Jag tycker detta är en jätte intressant tråd då det finns så många duktiga seglare i landet.
Jag har lyckats leva på segling (båtmeck) i över tio år och det är mycket jobb som gäller, det är en livsstil man måste gilla.
Jag har ingen jollebakgrund men väl erfarenhet ifrån idrottsgymnasium och tävling på elitnivå i en annan sport. Min första kappsegling var jag 25 år ombord en på en VO60 och jag var ombord för att jag var snabb på att lufta hjälpkärran till vattenballasten.
Det vackra med storbåtsegling tycker jag är att både jollemästaren och motormecken behövs ombord för att gå bra.
Just nu är det lite tunt med häftiga storbåtar i området att komma igång på vilket är en orsak till återväxten en annan orsak tror jag är kulturen hos båtägare här är att göra mecket på båten själv. Ofta utomlands ser man några hungriga juniorer som får en liten slant för att transportera och fixa båten vilket skapar en gemenskap som ibland går hela vägen till tex AC.
Säsongen har väl sin påverkan också.
/Johan Frost
Mar 19, 2014 @ 12:52
Det finns ju oxå en möjlighet att en majoritet av våra ungdomar helt enkelt inte tycker det är kul att segla staketbåt, vilket man får respektera. Enligt uppgift var det en svensk tjej som platsade men tackade nej. Det var heller inte särskilt många svenska tjejer som var intresserade, man kanske misslyckats med att skapa intresse för den typen av segling?
Så istället för att ge sig på den verksamhet som faktiskt fostrar 95% av våra elitseglare kanske man borde fråga sig vart de som driver havskappsegling befinner sig i denna fråga!
Det finns ett gott exempel på hur man skapat bra storbåtsseglare. Jan Stenbecks projekt med “Färsköl båtarna” som senare blev Victory Challenge, där bl.a Krite hade förmånenen att komma med, tillsammans med många av våra nu kända proffs! Tidigare gjorde Wallin samma sak med New Sweden och Pelle P med Sverige!
En modell för t.ex SCA hade kunnat vara att skapa ett svenskt team, man valde en annan väg och nu seglar den svenska båten, representerad av KSSS och GKSS med en helt utländsk besättning. Vi får hoppas att det trots allt får fler tjejer intresserade av havskappsegling!
Mar 19, 2014 @ 13:24
Ett steg på vägen i att höja statusen för den här typen av segling är att sluta säga “staketbåtar” ;-)
Jag ger mig inte på någon verksamhet, utan precis som många andra försöker jag identifiera var vi har stora glapp i vår sport. Vi tappar seglare a) efter seglarskolan, b) i tidig ungdom, c) efter gymnasiet och också d) efter en OS-satsning.
Alla skulle vara betjänta av att fler tog steget vidare fortsatte med sporten segling i stället för att sluta?
Det kan mycket väl vara så att den är ett större systemfel som ligger till grund för alla dessa avhopp – vi fokuserar kanske för mycket på de enskilda delarna, men ingen ser till helheten i hur man kan och skall vara aktiv i vår sport under en hel karriär eller ett helt liv.
Mar 19, 2014 @ 19:25
Kärt barn har många namn, ett annat är väl strykjärn?
Min erfarenhet säger att ingen bestående verksamhet skapar sig själv, den överlever heller inte om det inte finns några som håller liv i den! Vad hände t.ex med GKSS ungdomssatsning i MR? Hittar inte ett spår på GKSS hemsida! På något sätt är kanske just MR en bra väg in i kölbåtssegling.
Det finns dessvärre ingen ingång i kölbåtsseglingen.
Vad gör Svenska Havskappseglingsförbundet? Det sitter ju trots allt ett par gubbar i den styrelsen som har varit aktiva jolleföräldrar. Vilken strategi har de för rekrytering av nya och unga seglare? Ser faktiskt inte ett enda ord som är i närheten av rekrytering. Alla klassförbund i jolle har en stark rekryteringsprofil, konkurrensen om seglarna är stor. Om inte erbjudandet finns, så kan vi ju sparka oss trötta för att få ungdomar att segla kölbåt. Ett första steg är ju att en rekryteringspatrull från berörda intresseorganisationer blir ett givet inslag vid t.ex JSM där 5- 600 ung seglare samlas varje år!
Mar 19, 2014 @ 22:04
Min högst personliga analys är att klubbstrukturen har ändrats vilket leder till stora glapp.
Förr så seglade man i seglarskola, tränade jolle, seglade regatta och pryade på storbåt i klubben. Utbytet och rekryteringen skedde på hamnplan. Nu seglar jag i seglarskolan på landet, tränar optimist och E-jolle i Hjuvik, går på seglargymnasium i Lerum, kör OS-klass i GKSS där jag inte har mycket att hämta om jag inte seglar OS-klass. Specialiceringen leder till klubbar som superbra på sina fokusområden, men utvecklingsvägarna för en enskild seglare är få.
Här kan jag se en skillnad i utlandet där framför allt de större klubbarna är nav genom hela karriären, från 6 till 66 år.
Står man på bryggan på Royal NZ Yacht Squadron i Auckland och ser fullblodsproffs som Mark Christensen, David Endean och Adam Minoprio segla onsdagssegling med ungdomarna på sin lediga dag – så förstår man att något är annorlunda jämfört med här hemma. På samma sätt i Newport eller Lorient där bästa sättet för en junior att finansiera sin segling är att jobba på större båtar eller projekt.
Det finns så klart för- och nackdelar med alla modeller – men jag tycker att det är intressant att se en seglingskarriär i ett större perspektiv än vad vi gör idag.
Mar 20, 2014 @ 13:57
Nu tränar ungdomarna så mycket mer och mer målinriktat än vad man gjorde förr. Man kappseglar nästan varje helg, specialiseringen är stenhård, allt fokus på att komma igenom ett antal nålsögon. Efter tre-fyra år på ett seglargymnasium är man antingen taggad att satsa ändå hårdare och går från 4 dagars veckoträning till 7 dagars, eller så är man utmattad och bara vill göra något annat än att segla. Målsättningen från SSF är tydlig, det är OS som är måttstocken. Se alla unga seglare som har bloggar och FB-grupper, samtliga med ungefär samma budskap – Följ min/vår satsning mot OS!
Man skall också komma ihåg att de flesta är rorsmän och vana att besluta själva, vilket skapar ett motstånd mot att segla en större båt där besättningen är typ +40 – 65. Känner flera ungdomar som uttalat detta, några har provat på men känner sig inte hemma i den miljön.
Klubbarna är ingen väg att gå, då 90% kommer från småklubbar med jolleinriktning. När ungdomarna flyttar till storklubbarna så är det för att göra en OS-satsning.
Återkommer gärna till vad havskappseglingsförbundet kan göra för att skapa intresse bland ungdomar? Både Sten Edholm och Martin Nilsson har varit aktiva jolleföräldrar och de borde väl ha en idé? GKSS satsning på ungdomar i MR var ju ett gott initiativ som marknadsfördes hårt, men verkar vara helt borta! Är det eldsjälarna som slocknat, eller var intresset lågt?
Mar 19, 2014 @ 13:52
Peter, Inte rätt tråd men hinner inte leta.
Varför uppdateras inlägg olika beroende på om man trycker på “home” eller “blog”?
Varför visas inte tiden för inlägget?
Mar 19, 2014 @ 14:19
Ett föredöme är Mattias Gustafsson som seglat Fore med ungdomarna och även släppt båten till dem i några regattor.
http://www.tangosailing.nu/2014/01/06/•-team-fore-tar-hem-fler-utmarkelser/
Kommande sommar så seglar en H-båt med Erik Lindén, Nävekvarn. Pengarna till båten kommer från att farfar slutade snusa för ett antal år sedan och då lovade att köpa en båt för vinsten! Erik har seglat Optimist och Zoom 8 med framgång och ger sig nu in på kölbåt innan han börjar seglargymnasiet till hösten.
Gransegel kommer att segla en Corby 33 i sommar med målet att få med ett gäng ungdomar som ska ges växtmån ombord.
Fler sådana initiativ behövs.
Mar 19, 2014 @ 18:32
Och ungdomarna i Team Fore har trots åldern (<17) en rätt bred erfarenhet av segling på olika båtar. Förutom jolleklasserna Optimist, Zoom 8, E-Jolle, RS Feva så har dom förutom Fore även kappseglat i t.ex. X-35, Express, Diva 35, Dehler 29, TP52, Farr 30, 606 – bara för att ta några direkt ur minnet.
Enligt rykte hägrar nu Gotland runt…
Mar 19, 2014 @ 20:04
SSF har gett massor av bidrag till klubbarna för att få en flotta av C55. Ett antal av dessa har använts för Sörmlandsmästaren (tidigare) och i höstas KM-Sprinten (Sörmland och Västmanlandsklubbar). En kul blandning av gamla rävar och juniorer där ett antal juniorer fanns med i finalens sex båtar!
http://www.tangosailing.nu/2012/10/12/•-infor-km-sprinten-i-c55/
Kan vara ett bra sätt att få juniorer att prova på kölbåtssegling där de inte behöver köpa båt!
Mar 19, 2014 @ 20:04
SSF har gett massor av bidrag till klubbarna för att få en flotta av C55. Ett antal av dessa har använts för Sörmlandsmästaren (tidigare) och i höstas KM-Sprinten (Sörmland och Västmanlandsklubbar). En kul blandning av gamla rävar och juniorer där ett antal juniorer fanns med i finalens sex båtar!
http://www.tangosailing.nu/2012/10/12/•-infor-km-sprinten-i-c55/
Kan vara ett bra sätt att få juniorer att prova på kölbåtssegling där de inte behöver köpa båt!
Mar 20, 2014 @ 08:12
Klockrent Erik! Vår klubb – Segelsällskapet Svearna har ett par stycken C55 ligger och de används av både unga och gamla i klubben – enkel och rolig segling. Bra drag av SSF och av Svearna!
Mar 20, 2014 @ 11:58
Mycket intressant diskussion. Jag har själv funderat över detta genom åren och mina reflektioner gällande rekrytering av jolleungdomar till kölbåt är följande:
* Det finns ingen naturlig mötesplats “på hamnplan”. Vi har åtminstone i Stockholm (i de klubbar jag har varit engagerad) inte en kultur där klubben är en levande plats alla dagar i veckan och med mängder av olika flytetyg aktiva inkl kölbåtar. Laser har sina träningar, opti sina, kölbåtsklasserna tränar oftast inte alls, möjligen någon kväll i veckan på något enstaka ställe. Jag har inte varit i NZ, men i Italien hänger inte sällan hela familjer på yachtklubben och när det är dags för onsdagssegling i kölbåt är alla inte bara välkomna utan alla VILL också ut och segla och hoppar på där de kan få plats. Det ger erfarenhet och alla tycker det är roligare på vattnet än på hamnplan.
* När vi har försökt rekrytera ungdomar till Farr 30 har det varit svårt att få kritisk massa, d.v.s ungdomarna vill nog att fler av deras kompisar skall kunna vara med för att själva vara intresserade? Ett enstaka inhopp här och där räcker inte för att skapa momentum.
* De ungdomar som har varit mest intresserade av att hänga med vill helst styra? Ibland upplever vi gubbar kanske att kidsen tycker de är för bra eller fina för att göra något annat, men kanske är det helt enkelt så att styra är det man kan som jolleseglare och därför tycker att trösklen till något annat är för hög? Det här kan man förstås ha olika uppfattningar om. Å ena sidan kan det mycket väl vara sant att en jolleungdom är bättre på att styra. Å andra sidan – på de flesta båtar har man ju en rollfördelning klar och när man behöver en inhoppare är det mest sällan en rorsman man behöver och det blir inte bra att rotera runt alltför mycket i besättningen. Dessutom är det på många båtar ägaren som styr, d.v.s inte nödvändigtvis den som bäst ens i befintlig besättning. Det blir ju då konstigt att en jolleungdom plötsligt skall overrida systemet. Själv tycker jag det skulle vara grymt kul att få med duktiga jolleseglare som får styra det taktiska spelet och hetsa oss gubbar lite i det. Det gör man inte som rorsman på en 7-mannabåt utan att tappa fokus på segla fort.
Nu har vi i alla fall sedan ett drygt år en ren ungdomsbåt i Farr 30-klassen och hoppas kunna bygga vidare på den långsiktigt för att rekrytera fler ungdomar till klassen. Det är fantastiskt att se dessa duktiga ungdomar inte bara besätta alla positioner ombord utan också mecka med sin egen båt och driva hela projektet. Men så belönades de med inofficiellt hastighetsrekord bland Farr 30:or på ÅF Offshore Race 2013 också!
Se mer på:
http://www.farr30youth.se/
Mar 20, 2014 @ 13:36
Det är kanske just det.. kanske ska man sluta se på ungdomarna som inhoppare, någon som fyller en lucka, ngn som ska vara glad att få följa med. Sedan får man inom besättningen (alla inräknade) förstås avgöra vem som gör bäst nytta var på båten.
Mar 20, 2014 @ 14:03
Bra inlägg, men inte skulle någon skulle vara gladare än kölbåtsägarna om man fick med sig någon jolleungdom *permanent* i besättningen, men det brukar sällan vara aktuellt? Eller är det ett missförstånd?
Mar 23, 2014 @ 08:22
Detta är en mycket viktig debatt. Utan återväxt inom kölbåtsklasserna, ingen framtid.
Vi gör själva ett principiellt steg i denna riktning kommande säsong. Man kan tänka sig att locka ungdomar till att vilja (och ges möjlighet, det är inte alltid det anses finnas plats ombord) segla kölbåt via att t ex i seglingsföreskrifterna skriva in att “vi stödjer ungdomsåterväxten inom kölbåtssegling genom att uppmuntra att en ungdom under X års ålder ingår i ordinarie besättning utan att det påverkar ev regler kring maxvikt eller max besättningsantal”. Skulle vara lämpligt på t ex Lidingö runt, Tjörn runt, och även ÅFOR -extra lämpligt i år då junior-SM avslutas i Sthlm precis vid ÅFOR starten. Vilken möjlighet för båtarna att få med en ung seglare som tillför både snabbhet i tänket och toppförmåga vid rodret!
Mar 23, 2014 @ 13:00
själv började jag med havskappsegling när jag var 16 år. Vad var mina intryck? Besättning var rätt ung men ändå kändes att jag med mina unga år passade inte riktigt in då resten av besättningen var ju några år äldre. utifrån det tror jag nog att rena ungdomsbesättningar eller fler i ungdomar är ett bättre alternativ.
en annan fråga är naturligtvis hur klubben lyckas att knyta ihop ungdomsgruppen med seniorerna. Är övergången naturligt så blir det ju inga problem med övergången till kölbåtssegling. Attidyden är en annan aspekt som är rätt utmanande. finns det ni och de mellan jolleseglarna och kölbåtsseglarna är det ju inte så konstigt att det är svårare att gå från jolle till kölbåt.
Apr 1, 2014 @ 13:51
Men hur ser det ut i en båtklubb idag? Åk ner till Kullavik en dag och se vad som flyter där. Är mest en samling tråkiga “staketbåtar” och “bryggseglare”. Vad ger de båtarna unga jolleseglare för inspiration avseende havskappsegling? Talar någon om Gotland Runt på klubben? Hur ser det ut på andra klubbar i närheten? Billdal, Långedrag, Björlanda? Kölbåtssegling och havskappsegling står nog inte jättehögt i kurs om det ens nämns…
Jag fick motiveringen att segla kölbåt efter att ha sett filmen om Whitbread med GB II någon gång i slutet på 70-talet. Och kölbåtar fanns det gott om att segla. För man kappseglade med det mesta som flöt på den tiden. Maxi 77, Scampi, Vega… …you name it… Och gott om kvällskappseglingar fanns det med. I Läjet, i Varberg, Kullavik, Billdal, Långedrag och Björlanda. Ville man segla kölbåt kunde man kappsegla varje kväll i veckan. Hade man sen inne foten så blev det kappseglingen på helgerna. Sen följde Tjörn runt, sjealland runt (på den tiden världen största kappsegling) och Gotland runt. Och på den tiden fanns förutom nämnda West Cup tävlingar ytterligare ett antal (havs)kappseglingar att segla. Trindeln, Läsö race, näst sista chansen för att nämna några. Har någon här hört talas om West Side Cup Grand Prixet?
Hur är det idag? Vad ger inspiration för en framåt jolleseglare att segla kölbåt nere på båtklubben? Har några av “ledarna” någonsin seglat Gotland runt eller ens Tjörn runt?
Apr 24, 2014 @ 21:32
Anna-Lena från Search Magazine är med som mediatjej över Atlanten. En bra början. Kör hårt!