Seapilot 2star Norge 2014

Under de sista 25 minuterna innan vi plockade gennakern vid Tristein utanför Færder fyr så snittade vi 12.7 knop och toppade 18. Det blåste 20-22 knop. Ganska sköna sekvenser med bara rorsman på däck!

Dagen började med en ganska stökig prognos. Mycket vrid och olika vindstyrkor, så vi visste att vi behövde vara aktiva. Banan gick från Skæløy i Oslofjorden, ner längs kusten till Jomfruland, över till Persgrunden och tillbaks till start. 140 distans fördelat på tre lika långa sträckor, men med helt olika utmaningar.

Vi var klart minsta båt i snabbaste klassen där vi skulle få fightas mot First 40 Godevenner, Elan 400S Turbo Elanor, X-442 PiXeline, X-50 Jokerman och ett antal andra bra båtar. Eftersom det med stor sannolihet skulle bli hård kryss på sista sträckan var vi tvungna att gasa på från start.

Efter lite trassel i starten kunde vi sätta A2-gennakern och gippa oss söderut. ganska snart var det vi, X-50 Jokerman och Hanse 540e Yoga som var i täten, och när de andra två missade ett märke så var vi först med bra distans bakåt.

Class 40 Solo och Elanor (som ju är lite av ett Open-koncept med stor formstabilitet) valde att gå högt på rhumbline med planare gennakers. Vi och PiXeline ville söderut (till det som borde vara en sydvästgående ström) och gick lågt och fort.

Vid Tristein tog vi ner den stora gennakern och gick för fock genom ett par rejäla byar innan vi satte code 0 och matade på söderut. Avstånden bakåt såg bra ut, men både Solo och Elanor gick som skott uppe i lovart.

Efter 3/4 av etappen lättade det ut rejält och till sist blev vi liggande. Ett par båtar 200 meter längre fram gled iväg, likson Solo och Elanor, men sedan var det parkeringsplats för hela vår klass och några av båtarna i starten före. Man såg på AIS hur luckan framåt bara växte och sedan såg man även båtarna när de kom ut efter rundning. Extremt frustrerande att inte kunna göra någonting… Nåväl, när det till sist fyllde på i ett par rejäla åskbyar så var det omstart där vi på nytt fick ta upp fighten med de större båtarna.

Efter rundning så seglade vi aktivt och var bra med när gennakern kom upp igen (sa jag att det var vridigt) och hämtade in något på Jokerman, Godevenner och PiXeline. Men precis som i prognosen vred det emot och ökade under natten. Så det blev en lång sträckbog i 10-11 m/s med lilla focken och ett rev. Inte riktigt vårt favoritföre, men vi ångade på ganska bra.

Efter Persgrunden var det kryss norrut som gällde. Tidvis upp till 12-13 m/s och en djävulsk sjö där vi stoppade i varje våg. Hittade till sist ett gasläge där vi gick fort, men det var fruktansvärt obekvämt. Vid ett tillfälle tappade jag fotfästet när jag styrde och föll ner i brunn och slog i axeln. Fan också. Jag skall aldrig havskappsegla mer…

Men som alltid så går solen upp, vinden lättar och man får en kul duell in mot mål med en Xp-38. Livet återvänder.

Med rejält ont i axeln och ett andra ben som utlovade 90 distans brant sträckbog så beslöt vi att sova på saken.

Vi valde att prioritera Bohusracet och inte riskera min axel. Utgick därför från andra etappen och tog oss söderut. Känns alltid tråkigt att utgå, men nu fick vi i alla fall segla den tuffare etappen och (i alla fall tidvis) fått visa vad vi kunde.

I stället blev det en lugn midsommarafton i Havstenssund med fokus på återhämtning och sömn. Nästa helg smäller det igen!

PS. Tycker det är grynt att gänget på Seapilot har tagit över sponsorskapet. Det är ett grymt arr som går hand i hand med de produkter som Seapilot och True Heading levererar. Superkul!!!