Vi kan alla hedra Paul Elvstrøm
Paul Elvstrøm har gått bort.
Det känns otroligt sorgligt, med också passande att det hände just i år. Nu får han sällskap av David Bowie, Prince, Muhammad Ali och Leonard Cohen. Och många andra.
För på samma sätt som vi inte kan greppa Bowies betydelse, eller sätta fingret på Alis storhet, lika lite kan vi förklara vad Elvstrøm betytt för vår sport genom att rada upp hans meriter.
Han var naturligtvis en fantastisk seglare, kanske den störste någonsin. Men han betalade också priset när han tog sin perfektionism ett steg för långt. Jag hoppas att hans ständiga vilja att bli bättre, och hans fokus på förberedelser, är något jag fått med mig. Och att han kommer att fortsätta att inspirera massor av seglare under lång tid framöver.
Han var en otrolig innovatör, och jag blir lika glad varje gång jag ser någon av hans uppfinningar. Oavsett om det är ett spärrblock, en Trapez eller en 717.
Men det är människan Paul Elvstrøm som nu lämnar ett oändligt tomrum.
Hans sinne för rättvisa.
Hans vilja att hjälpa andra.
Hans sportmannaskap.
Det bästa vi kan göra för att hedra Paul, är att försöka vara som honom.
Att segla banan utan genvägar. Att ta våra straff när vi vet att vi gjort fel. Och att alltid hjälpa de som är nya i vår sport.
Ganska enkelt egentligen?
Att varje dag försöka förtjäna respekten hos våra medtävlare.
Dec 8, 2016 @ 10:03
“Hans sinne för rättvisa.
Hans vilja att hjälpa andra.
Hans sportmannaskap.”
Præcis de tre ting, jeg ville fremhæve ved Elvstrøm. En stor mand er gået bort. Må han hvile i fred
Dec 8, 2016 @ 10:44
+100
Dec 8, 2016 @ 11:10
“I was honoured to have met him once in 2000 or 2001. I was working for his protege, Hans Fogh, another Great Dane that we lost three years ago. Paul had stopped by Toronto on his way to San Francisco for a J105 regatta to pick up Hans. After the regatta I was talking to Hans who told me that their crew at the regatta also included Lowel North. He said that the other crew were over heard saying, “Wow!, we can’t loose… we have both the Pope and God on board””
Klippte ut detta lite bryskt från SailingAnarchy; legenden säger att ett gäng amerikanare satt och filosoferade på vem som “var bäst” och enades snabbt att Elvis var det = gud!! Men vad är då Lowel North?, sa någon. Han får bli påven blev svaret…!
Dec 8, 2016 @ 13:54
Elvstrom taught us that if in winning the race you lost the respect of your competitors, you have won nothing.
Dec 8, 2016 @ 18:55
Det är inte utan att jag fäller en tår.
Redan som 10-åring när jag tragglade i Optimistjolle, läste jag hans fantastiska bok Segla för att vinna. Om och om igen genom åren. Han var en stor idol för mig.
Under årens lopp har jag träffat honom på olika tävlingar. Jag minns hur han seglade Gotland Runt på en ny Vision 46 och vann, så klart.
Jag minns när han på en internationell regatta seglade Tornado. Det var nästan helt bleke,men kappseglingen var igång. De flesta låg bara och guppade, då ställer han sig upp i båten, blickar ut runt horisonten, lyckas stagvända och gå (driva) närmare land. Efter ett tag fyller vinden på, hos honom först så klart, och han vinner helt överlägset.
På Kieler Woche, också i Tornado, stoppar han alla kappseglingar en dag, för enligt honom blåser det för mycket för att vara säkert. Respekt.
Paul Elvstöm, seglingens orakel och nestor.
Dec 8, 2016 @ 23:35
Paul var min inspiration. Boken Segla för att vinna var en klassiker. Jag läste den om om igen som 12 åring. Fick förmånen att segla och träna som tonåring på dina vatten på Hellerup Seljklubb.
Stort Tack från Coquette I & II
Wrap Up 2016 - BLUR
Feb 3, 2020 @ 19:00
[…] mest saknade. Paul Elvstrøm. Årets uppmaning. Om vi alla var lite mer som Paul så skulle fler tycka det var kul med […]