Kappsegling med kompensationsrundor?
Här har vi ett nytt (?) tänk kring hur man skulle kunna segla respit.
Mina kommentarer nedan.
Inledning
Under hösten 2017 bildade Lysekils Segelsällskap Gullmar (LSSG) en projektgrupp med målet att försöka göra något åt det vikande intresset för att deltaga i de årligen återkommande kappseglingarna som LSSG arrangerar. Under projektgruppens första möte delgav en av deltagarna i gruppen, Lars-Martin Arendal, sina tankar kring kappsegling med kompensationsrundor.
Bild 1 nedan visar den bana som seglats under Lysekil Race sedan början av 2000-talet. Banan är en ändamålsenligt och vackert komponerad skärgårdsbana med ett långt ben i havsbandsmiljö och erbjuder oftast fina seglingsförhållanden. De senaste åren har kappsegling med respitstart (jaktstart) genomförts vilket på grund av skiftande väder och vind gör att rättvisa förhållanden ibland är svåra att uppnå. Planen är att råda bot på detta genom att introducera ”Kappsegling med kompensationsrundor” på Lysekil Race 10 juni 2018.
Världspremiär således för ett nytt och rättvisare sätt att kappsegla, alla är på banan lika länge, under samma väderförhållanden och första båt i mål vinner.
För att mer i detalj förklara vad denna innovation handlar om och innebär för de som deltager, redogör jag nedan för en intervju med Lars-Martin i syfte att få klarhet i de bakomliggande tankegångarna och hur han tänkt sig att det skall gå till i praktiken.
Bild 1. Lysekil Race banan.
Upphovsmannen
Lars Martin Arendal är en mycket talangfull seglare med mångårig erfarenhet från kappsegling i OK-jolle, H-båt, IF-båt och sist men inte minst med CB370-prototypen ”Gungner” på ett stort antal respitkappseglingar med LYS (Leading Yard Stick), numera SRS (Svenskt Respit System).
Lars Martin har en rad meriter och stor erfarenhet som rorsman, gast och seglingsledare och är dessutom en kompetent filosof när det gäller teorin kring seglingens ädla konst.
Bild 2. Lars Martin Arendal, seglare och filosof.
Kompensationsrundor, i teorin
”En gammal idé som pånyttföddes i samband med projektgruppens arbete i höstas” säger Lars-Martin som kläckte idén med kompensationsrundor för ca 15 år sedan. Frågan han då ställde sig var ”Kan man låta båtar med olika fartresurser segla en individuellt korrigerad distans för att uppnå rättvisare kappseglingsförhållenden? Och hur skall detta gå till?
Det finns följande varianter på SRS-segling
• Tid på tid, gemensam start och uträkning av korrigerad tid
• Tid på distans, respitstart med individuella starttider. Första båt i mål vinnersäger Lars Martin som nu också introducerar
• Distans på distans, gemensam start, tilldelade kompensationsrundor. Första båt i mål vinner
Distans på distans finns egentligen inte inom SRS-systemet som helt är grundat på tid. Därför behöver banbenen och kompensationsrundorna viktas med tidsfaktorer, beroende på vindriktningen,TWA (True Wind Angle), så att båtar med olika SRS-tal teoretiskt kommer att segla lika lång tid om de seglar upp till sina SRS-tal.
För att vikta banbenen används ett så kallat polardiagram för en representativ båt.
”Utgå från den snabbaste bogen, då har vi en tidsfaktor 1 och alla andra vindvinklar (TWA) kommer att ta längre tid för en och samma sträcka, dvs vi får en högre tidsfaktor” säger Lars-Martin.
Bild 3 nedan visar hur tidsfaktorn (TF) varierar vid olika vindvinklar. Segelbåtar är i allmänhet snabbast på halvvind i mellanvind, det vill säga 5-6 m/s. Vid alla andra vindriktningar tar det längre tid för en och samma sträcka. Lars Martin menar att de flesta båtar har nästan identisk karakteristik när det gäller fartresurser vid olika TWA, så att TF antar i stort sett samma värde för de båttyper han studerat.
Bild 3. Tidsfaktorn (TF) som funktion av vindvinkeln (TWA).
I bild 4 nedan visas ett banexempel där banans olika delar har tilldelats tidsfaktorer vid en vindriktning på 240 ⁰. Vid en annan vindriktning kommer andra tidsfaktorer förstås att gälla.
Bild 4. Banexempel med viktade bandelar.
Fördelarna med att erbjuda kappsegling med kompensationsrundor är uppenbara.
• Alla startar samtidigt
• Kompensationsrundor kombineras för olika SRS-tal
• Först i mål vinner
• Alla båtar seglar lika länge (teoretiskt)
• Oberoende av vindstyrka
• Oberoende av ökande eller minskande vindstyrkaKompensationsrundor, i praktiken
”Tanken är att använda sjömärken som rundningsmärken vilket sparar arrangörerna tid och arbete” säger Lars Martin och tillägger ”De kompensationsrundor som skapas med hjälp av dessa stationära sjömärken kommer att uppmätas noggrant”.
Lars Martin avslutar med att berätta att han har tagit fram ett dataprogram som utför viktningsberäkningar och individuell tilldelning av kompensationsrundor för alla deltagande båtar.
Kappsegling med kompensationsrundor kommer att ha premiär, i Lysekil, Sverige och Världen, 10 juni 2018 på Lysekil Race som ingår i Lysekilsregattan arrangerad av LSSG.
Inbjudan, anmälan och mer information finns på www.lssg.se under rubriken Kappsegling.
Vid rodret och tangentbordet
Bo Callenberg
Jag har vid något läge föreslagit ett virtuellt märke som placeras “individuellt” beroende på SRS, och där banlängden alltså blev olika för olika båtar. Med gemensam start, och samtidig rundning av det virtuella märket, skulle man kunna få gemensam målgång. Det är ju ett annat sätt att lösa samma problematik.
Vi vågade inte prova det. Framförallt av två skäl. Det främsta var, att även om vi som teknik- och beräknings-nördar skulle förstå det fantastiska med idén, så skulle inte alla göra det. Då skulle det upplevas som orättvist och hela vitsen skulle vara borta.
Det andra skälet handlade om tävlingsledningens ansvar. Tävlingsledningar giussar oftare fel än rätt när det gäller väder och vindriktningar. Och på en fast bana så spelar inte det någon roll, men när dessa gissningar påverkar (eller avgör) resultatet, så läggs alldeles för mycket ansvar på arrangören.
Sedan är jag lite osäker på hur resonemanget på mötet i Lysekil gick. Om man vill adressera ett vikande intresse, så borde man utgå från varför seglarna inte dyker upp? Och där har jag svårt att se hur ytterligare komplexitet kan vara lösningen på just det problemet?
Vi har svaret 10 juni.
May 3, 2018 @ 10:58
Kul test, hoppas att det går bra för er! På Kolfiberrodret använder vi halv jaktstart med främsta argument att alla ska få så lika förhållanden som möjligt. De blir ju inte perfekt, men tillräckligt bra och enkelt med samma bana för alla.
May 3, 2018 @ 12:53
Vi har i många år kört kryss/länsbana med individuell rundningsboj baserad på SRS tal.
Alla har med egen boj med ankare och åker bredvid arrangörsbåt mot vindögat, vid signal släpps bojen. Tro mig alla släpper bojen exakt på sin signal.
Klubbsegling och upp till 15talet båtar är inga problem.
Gemensam start och först imål vinner, hur kul som helst.
May 3, 2018 @ 12:54
Tycker inte det framgår hur en kompensationsrunda fungerar när jag skall lägga banan ? Skall det vara som i skidskytte och så får varje båt köra 0,1,2,3,4 varv eller vad det nu kan bli i kompensationsrundan beroende på srs-tal ?
Eller skall det finnas 31 kompensationsrundor med olika längd anpassat till de srstal som båtarna har ?
Och skall detta ske en gång per banben ?
Eller är det så att banan i sig har variabel längd per båt ?
May 17, 2018 @ 16:15
Det finns ett antal kompensationsrundor av olika längd, som man kan pussla med. Se
http://www.lssg.se/Kappsegling/LysekilsregattanmedLysekilRace/Kompensationsrundor/
May 3, 2018 @ 15:29
Det konceptet körde vi mot slutet på 90-talet i en kappsegling på jobbet som vi kallade “Small Ships Race” – som samlade 25 båtar som mest – där de snabbaste båtar fick segla en längre extrarunda och mellansnabba båtar en lite kortare extrarunda och ”osnabba” båtar ingen extrarunda alls och för att sedan kompensera för övriga skillnader i LYS-tal var det omvänd LYS-start. Allt för att så mycket som möjligt att alla båter mer eller mindre skulle starta på samma tid och första båt i mål vann.
Som extra krydda fick vi även lägre LYS-tal för varje besättningsmedlem som kom från företaget. Det gjorde att det inte var ovanligt med 10-12 i besättningen på en Scampi eller 8-9 på den Dominant 95:an jag seglade då. Det gjorde att det nästan bara var folk från samma företag i alla besättningarna samt att det efterföljande festen var fantastiskt kul. Jag vann den här kappseglingen sista gången så den ståtliga vandringsbucklan finns fortfarande på hyllan i mitt rum…
Med i seglingskommittén var förutom undertecknad även Gunnar Skogby (en av upphovsmännen bakom LYS-systemet,) se mitt tidigare inlägg om Gunnars minnen från hur LYS växte fram i seglarsverige. http://www.blur.se/2016/11/16/lys-personliga-noteringar-fran-ett-osakert-minne/
May 3, 2018 @ 22:05
Konceptet var en väl utprovad och fungerande standard på den legendariska seglingen “Augustimånen” som gick i stockholms skärgård “förr i tiden” över två augustinätter med minimal måne, därav det ironiska namnet. Det var kolsvart och hårig navigation. Bland det häftigaste jag gjort på en segelbåt faktiskt. Två navigatörer nere i båten hela tiden med minmala felmarginaler tex spinnaker rakt igenom Stora Nassa mitt i natten i 12 knop med Johan Larsvalls Z31 utan att se land men man hörde plasket mot kobbarna.
Ett race inenhöll såvitt jag minns två anpassade s.k. “öglor” där snabbaste båt, i princip, var sist igen efter sista öglan. De anpassades till längd och vindstyrka på ett sinnrikt sätt. Det går säkert att få fram empiri här. Det bygger på att alla seglar dit de ska och vänder och inte fifflar men med AIS etc är det ju lätt att se.
En mycket bra idé!
/PL
May 4, 2018 @ 07:04
”… att även om vi som teknik- och beräknings-nördar skulle förstå det fantastiska med idén, så skulle inte alla göra det.”
Å, vad livet kunde vara utan de andra dummisarna
May 4, 2018 @ 07:17
Nu var det ju inte det jag skrev – utan att det är viktigt att alla är med på vad som händer för att det skall kännas kul och rättvist.
Dessutom så handlar det inte om att varta smart eller dum, utan hur mycket tid och energi man orkar lägga på att förstå alla klurigheter i vår sport; från mätregler och licenser till kappseglingsregler och en hög av dokument att säöta sig in i innan man kan lämna bryggan.
May 4, 2018 @ 08:12
Ja. Fast det var inte det du skrev.
May 4, 2018 @ 08:19
Jo det var det. Det är bara du som, så ofta, vill tolka mina kommentarer på ett negativt sätt.
Fast det är ju klart. Jag har ju en lång historia av exkluderande kommentarer, och det är allmänt känt att jag inte har mycket till övers för breddsegling eller att locka in nya seglare i sporten ;-)
May 4, 2018 @ 22:57
ja, du är emellanåt exklusiv. Och nej, det var inte vad du skrev.
May 4, 2018 @ 08:17
Jag tycker jaktstart i mindre fält o kortare banor fungerar förbannat bra.
det är klart att snabbare båtar får ofta båtar framför som kan vara lite kniviga att ta sig förbi. Och skiljer sig vädret markant på ca 2h så blir det lite orättvist. Men enkelhet är vägvinnande för mig.
Hellre 2 race som är korta med jaktstart än ett långt som är jaktstart där sedan det räknas om som RSR ialla fall.
Vi kanske provar Lysekils race iår. Men låter krångligt att ha för många rundningsmärken för en arrangör?
Hoppas kunna vara med i Lysekil iår.
MVH Andreas
May 4, 2018 @ 09:27
Försökte för många år sedan att få en kappsegling enligt “le Mans” modellen.
Två märken som skall seglas så många varv som möjligt under en fast tid.
Dela antalet varv med respittalet och kora vinnaren efter det.
May 4, 2018 @ 09:48
Är det verkligen detta seglarna saknar?
Vad det de sinnrika “öglorna” som gjorde Augustimånen legendarisk, eller var det utmaningen med tajt navigation mitt i natten?
Var det banan som var magisk i Small Ships Race, eller var det den interna fighten mellan alla på företaget och att den “efterföljande festen var fantastiskt kul”.
Från mitt perspektiv så ser jag inte kopplingen mellan “rättvisa” banor och mätregler och att man lockar många seglare. Däremot ser jag en tydlig koppling mellan graden av utmaning (a la Augustimånen, Silverrudder eller Midsummer Solo) eller graden av kul kalas/folkfest (a la Skagen Race, Hyundai Cup eller Marstrand Big Boat).
Bohusracet är väl ett race som lyckades kryssa i bägge dessa rutor – och där seglarna definitivt inte har samma förhållanden – men man blev ändå världens största doublehandedrace på några få år.
Som sagt. Det är ett kul upplägg. Men på samma sätt som Tjörn Runt, Lidingö Runt och ett antal andra klassiska race tappar deltagare så känns det inte som man gjort en ordentlig analys och verkligen tagit reda på varför de som seglade för 10 år sedan inte seglar längre. Eller vad som krävs för att locka ut 10-12 nya båtar ur Lysekils hamn denna helg?
Mitt tips är att frågorna ovan hamnar långt ner på listan hos det unga paret som just köpt en jättefin X-99 eller Exopress för att komma ut på vattnet. När de seglat jaktstart i 5 år och tycker det är orättvist – då är det läge att ta denna diskussion. Men problemet nu är att de inte ens funderar på att vara med.
May 4, 2018 @ 14:33
det är väl inte det ena eller det andra utan kombination av det hela som avgör om det blir intressant att kappsegla eller ej. jag för min del har tappat lusten. får se om det återuppstår.
May 4, 2018 @ 23:12
Nej, öglorna gjorde det bara mer rättvist och lika jobbigt för alla. Två nätter i gruset runt Gillöga eller Bullerö är inte att leka med. Nu gick en RJ85 och en Sk 95 i mål ungefär samtidigt. Naturupplevelsen fördelas även den rättvist.
May 5, 2018 @ 18:34
jag tror nog att starta och kommer i mål samtidigt ökar gemenskap och den gemensamma uppevelse. att rättvisan ökar är väl en bonus.
May 4, 2018 @ 13:59
Enig med Peter, det er ikke yderligere komplikation der løser sejlsportens modvind. Handikap sejlads vil altid være en tilnærmet retfærdighed, og den første forudsætning for success med et sådant koncept er at den anvendte respitregel angiver bådenes fartpotentiale korrekt, hvilket er forsøgt med mere komplicerede regler end SRS med mildt sagt svingende success. Så længe man har ét måltal som skal gælde i hele vindstyrkeskalalen tror jeg ikke man når meget længere med det foreslåede, og det lokker næppe nye til. Men interessant for nørder at diskutere :-)
May 4, 2018 @ 19:16
Kul att det testas nya alternativ. Här är ytterligare en kappsegling skapad av de seglare som inte hann anmäla sig till Silverrudder 2018.
https://minbaad.dk/nyhed/archive/2018/04/may/article/ny-solosejlads-uden-transport-startlinjen-er-din-egen-havn/
May 6, 2018 @ 00:16
Augistimånen lade sina öglor mitt i banan på ett ställe som alla som skulle göra öglan utgick ifrån. Oftast var det ett ställe med halvvind ut, runda en imaginär punkt, halvvinda tillbaka. Navigatoriskt var öglan lagd för att vara så enkel som möjligt.
Start och sluttid för seglad öggla antecknades i rundningsprotokollet.
En Augustimånensegling hade ett annat bra moment – en manöverbordmanöver mitt i banan, på tid. Tidtagning gjordes av tävlingsledningen från följebåt och mättes från man över bord, tills personen var ombord igen. Obs denna lärorika övning gjordes på dagtid.
Under alla år Augustimånen seglades började vi utan navigatorer eftersom dessa inte var uppfunna ännu. Sen infördes Decca i AP navigatorn som innebar att navigatören löpande plottade in båtens position med penna i sjökortet. Sen kom GPS också den med manuell plott av Lat o Longläget. Svettigast ombord var den stressade navigatören. När Hydrographicas fina kort med 2 meterskurvorna förnämligt utlagda minskade mängden tuch and goes. Att navigera med ekolod och följa djupkorvorna var ett bra sätt.
Segla vackert
Malcolm
May 8, 2018 @ 09:39
Spännande koncept, både gemensam start och målgång. Hoppas att det kommer att fungera väl.
Jun 13, 2018 @ 22:52
Vad blev utfallet efter årets test? Funkade det bra? Lockade vi nya seglare?
1 Ulf Danielsson LESS Albin Alfa SWE17 0,899
2 Björn Lerntoft GKSS Albin Nova SWE328 0,934
3 Lars Niklasson SSVÄ First 36.7 SWE57 1,050
4 Florence Bisschop LSSG X 79 SWE58 0,933
5 Mikael Vesala SSVÄ Cheetah 30 SWE1 1,106
6 Mats Rydh SSS NF SWE323 0,892
7 Richard Fornum LSSG Bavaria Match 38 SWE10773 1,105
8 Bosse Callenberg LSSG X302 SWE10588 0,954
9 Per Norman SYC Cumulus SWE533 0,869
10 Stefan Agrenius SBK Fabola Campus 6.3 – 0,876
11 Lars Lundkvist SBK Seascape 18 – 0,891
RET Anders Brunström LSSG Arcona 340 SWE 1 1,047
Jun 13, 2018 @ 23:42
Min upplevelse är att det funkade så tillvida att båtar samlades till målgång på samma vis som vid vanlig respitstart. hur rättvist det var kan jag inte bedöma eftersom jag inte vet siffrorna bakom. Cheetah fick segla ca 9 km (5nm) extra distans på en 14 Nm bana och kom femma. Vet att vi gjorde flera misstag som var dyrbara och enda båten vi hade kunnat passera med dom ogjorda är X 79:an, (dvs vi hade kunnat bli 4:a,) Jättesvårt att säga om det är rättvist.
Våra extra loopar var halvvindsloopar som vi körde med J0:an vilket ju teoretiskt borde gynna oss. Personligen tycker jag det var ett kul expriment och jag kan tänka mig att köra det igen. Hörde kommentarer om att det kändes “rörigt” i det att man inte visste hur man låg till under banan. Och upplägget ställer ju naturligtvis krav på deltagarna att vara ärlig eftersom det inte finns kontrollanter som kollar att man seglar rätt. Men det gör man ju, annars är man ju bara en liten lort. :-)