Brantingson har kvalat in?

Mellan den 12:e och 25:e September seglade Joakim 1000 sjömil (1800km) helt ensam längs Sveriges kust som del av kvalificeringen till havskappseglingen Mini-Transat.

Likt många andra har jag under våren kämpat med andningsproblem och varit fysiskt begränsad till följd av insjuknande i COVID-19 under årets börja.

Därför är det för mig en enorm personlig framgång att ha slutfört den här seglingen, säger KSSS- seglaren Joakim Brantingson som nu är tillbaka i hemmahamnen Gåshaga Marina på Lidingö med båten Estelle.

Rutten startade vid Almagrundet utanför Sandhamn med direkt kurs söderut med rundning av Gotska Sandön, för att sedan vända norrut till Finngrundet i höjd med Gävle. Därefter följde ruttens längsta sträckning söderut runt ön Bornholm, varpå kurs återigen sattes norrut mot målgången vid Almagrundet. Seglingen i septembervädret har bjudit på dagar med sommarvärme, men också byvindar av stormstyrka och höga vågor, samt en lägsta noterad temperatur på 6°C. Men det är ändå sömnbristen som varit den största utmaningen – att maximalt få sova 20 minuter åt gången för att inte riskera kollision med någon av de otaliga fraktfartygen som trafikerar de farvatten där Joakim seglat.

Seglingen skedde dock utan incidenter, tills dess att en smäll hördes vid 01:30 på torsdagsmorgonen den 23:e september. Estelle seglade vid tidpunkten norrut i hög fart längs Ölands ostkust. Länspumpning påbörjades då vatteninträngning upptäcktes intill båtens köl, varpå kurs sattes mot närmaste Sjöräddningsstation. Några timmar senare genomfördes inspektion genom dykning av Joakim själv – köl och botten konstaterades oskadda och bedömningen gjordes att kollision inträffat med ett flytande föremål.

Vatteninträngningen kunde begränsas och Joakim tog därmed beslutet att fortsätta seglingen norrut mot Almagrundet. Mindre än 24 timmar senare med totalt 1259 sjömil på mätaren, tretton dygn efter starten stod Joakim på bryggan i Sandhamn.

Den här seglingen ska genomföras utan avbrott för att ses som kvalificerande till Mini- Transat, så situationen är nu oklar om det franska klassförbundet classemini kommer godkänna Joakims segling. Vid tidpunkten för kollisionen, hade dock redan 1000 sjömil seglats och det är svårt att argumentera att nödstoppet inte var motiverat.

Blir det ett negativt besked, seglar jag 1000 sjömil än en gång när vädret tillåter. Att delta som enda svensk i 2023 års upplaga av Mini-Transat är mitt livs utmaning och jag trivs enormt bra där ute i ensamheten bland vågorna, trots avsaknaden av värme, säng och toalett ombord på Estelle.

Enligt gällande beräkningar har Joakims satsning mot Mini-Transat 2023 en räckvidd på 16 miljoner människor. I tävlingens hemland Frankrike är seglingen en nationalsport vars popularitet endast överskuggas av folkfesten Tour de France.

Nu påbörjas en hamn tillsammans med projektets fysiolog, sjukgymnast, sömnforskare och andra nyckelpersoner i projektet för att lägga grunden inför kommande tävlingssäsong. Parallellt med de sportsliga förberedelserna fortlöper utmaningen att säkra den titelpartner till projektet som ges rätten att namnge hela projektet och ge det sin visuella identitet.

Nedan också en intervju och genomgång av båten med Erik Lyth från Subtech (ljudet blir bättre en bit in):