The 1997-98 Whitbread Round the World Race was won by Paul Cayard and his EF Language team who won three of the first five legs, en route to a convincing victory. His team was composed of many sailors from his 1999-2000 America’s Cup campaign, and they brought an as yet unseen intensity to their approach on the water.
They were pushed hard on the water by Grant Dalton’s Merit Cup, also composed of a who’s who of professional sailors who would go on to have long and distinguished careers in the sport. For the first time all boats were built to the Whitbread 60 rule. Another innovation was in the scoring, which switched for the first time to a points based system, as opposed to total elapsed time, or handicap. 10 boats competed in the course, which featured nine legs, the most to date.
JPK 11.80 Garm med Per Roman, Tore Lewander och säkert ytterligare några svenskar. Nästan lite favorittryck på dem då deras båt vunnit RMSR totalt tidigare.
Arcona 380 Kiboiko Tatu som ägs av den trevlige amerikanen George Greer, men seglas av Olof Granander, Per Tengå, Molle Melon, Håkan Grönvall och säkert ytterligare någon svensk. Tredje gången de kör.
Ker 40 Swee med Birgitta och Lars Elfversson. Rutinerade offshoreseglare med bas i UK. Första gången de är med här.
Pogo 40S2 Talanta, dere Micke Ryking är crew på sin gamla båt.
Har börjat kika på att skaffa något program för väderrouting och nav. Expedition är ju så klart högst på önskelistan men lite över budgeten. Har du tips på några bra alternativ?
Jag har inte jättebra koll här så jag hoppas på hjälp.
Borde finnas ett antal prisvärda alternativ till Expedition & Predictwind?
Framförallt när de är annorlunda, och det är tydligt varför de finns till. Som i det här fallet, när man inte maximerar fart eller antalet kojer. Utan bara vill göra en enkel och bekväm dagseglare.
With the J/9, we set out to reimagine how to make sailing easier, more relaxing and more inclusive. This is a boat you can sail by yourself in just a few minutes, or bring along the whole gang with plenty of room to spare. Escaping to the water and enjoying shared family adventure has never been more important, and the J/9 is the perfect platform.
Det är ju också kul att se likheter och skillnaden mellan Alan Johnstones olika designer.
Konceptet verkar gå hem. Det har sålts så många båtar att väntetiden på en ny båt är nästan 3 år. Lyxproblem för J/boats.
Det råder ingen tvekan om att det är en J/boat som ligger vid bryggan.
LOA
8.54
LWL
7.75
Beam
2.63
Standard Draft
1.50
Shoal Draft
1.19
Displacement
1.927
100% SA
41.71
Snyggt med nya segel i 3Di Raw.
I den tidiga marknadsföringen pratades det om att båten skulle gå att segla med bara storen. Lite fånigt tyckte jag. Samtidigt ganska bra om man är själ och vill segla in och ut ur hamn. Eller ta sig över viken i busväder.
Så vi var tvungna att prova.
Och det funkar.
Men det tog inte lång tid innan alla ombord var överens om att focken måste upp…
På denna båt har man valt att också ha en självslående fock. Men i de fina förhållanden som rådde på Hakefjorden så valde vi så klart den överlappande focken som skotas på rufftaket.
Sittbrunnen är ju nästan det främsta försäljningsargumentet. Jättestor, och med fyra mysiga hörn där man kan hänga utan att vara i vägen för de som seglar.
Två nöjda seglare (undertecknad och Henrik Ottosson från North Sails).
När gennakern kom upp så känner man att båten enkelt accelererar. Den är ju fraktionshissad och sitter på ett kort peke, så den är ju inte jättestor. Men det passar konceptet, och den kommer säkert att komma upp oftare när den är lagom stor.
Båten är balanserad, och det blir aldrig dramatiskt ens när vi pressar lite extra. Trots att den bara sticker 1.50.
Jag tycker att känslan påminner en del om J/92 vilket är ett bra betyg.
Som sagt. Fantastiskt sittbrunn.
Vi tyckte att några beslag satt lite fel, men när vi flyttade ner i brunn så satt de perfekt. Här skall man inte ha det obekvämt på kanten utan umgås i brunn.
Fina B&G-displayer. Perfekt på en så pass liten båt.
Kan eventuellt komma en separat test av modellen framåt.
Inredningen är enkel men funkis. Lite touch av New England (båtarna byggs i Bristol norr om Newport)
Fast toa till babord och en rejäl förpik. Tillräckligt för en helgsegling i fint väder, eller några dagar solosegling på kusten.
Känns större än vad jag trodde. Ungefär som en J/88 eller J/92.
Babord.
Styrbord. Plats för en kylbox och kanske en jetboil för att kunna göra kaffe.
Clean.
Sammanfattningsvis?
Jag var lite skeptisk, men gillade båten mer än jag trodde jag skulle göra. Konceptet är rätt, den seglar bra och jag skulle inte ha något emot att utforska Bohuslän med den här.
Peter Gustavsson är en av de starkaste profilerna inom svensk havskappsegling och har i decennier testat, utmanat och inspirerat sig själv, sitt Blur Sailing Team och svensk havskappsegling i stort genom att ständigt utvecklas och testa gränser. Men också generöst delat med sig av upplevelser och erfarenheter bland annat via sin mycket populära blog blur.se. Under eventet Seglingens Mästare i Marstrand i oktober i år mottog Peter Seglarförbundets utmärkelse “Årets Havskappseglare”.
“Det är andra gången jag får utmärkelsen. Förra gången fick jag det med Blur Sailing Team för det sportsliga. Nu har jag fått det, som jag uppfattat det, för att jag utmanat mig själv riktigt rejält. Jag har varit utanför min komfortzon i ett par ganska stora race det här året”, säger Peter i intervjun.
“Jag har provat det mesta som Matchracing, entypssegling osf. och det jag gillar med segling är att det finns så många olika delar. Min passion kommer nog från lärande. Att det hela tiden finns något nytt att utveckla. Man blir liksom aldrig fullärd oavsett hur länge man håller på. Det är en sport som jag, efter så många år, fortfarande utvecklas i och lär mig sjukt mycket nya grejer vilket ger mig så mycket. Det är det som ger mig en kick”.
