Till helgen startar Cowes Week med sjukt många båtar av alla de slag. Noterade också denna lilla nyhet:
The Sailing Instructions for this year’s Aberdeen Asset Management Cowes Week have been significantly overhauled, with the aim of simplifying the requirements as much as possible.
“Over the winter we analysed every element, asking whether it was absolutely needed, or whether the provisions of the RRS [Racing Rules of Sailing] would be adequate in each case,” says the event’s Sailing Director, Stuart Quarrie.
Något som även Svenska arrangörer kan ha som vinterpyssel?
Och för många andra är det stora SM-veckan med Nautiska Sandhamnsregattan (2,4mR, Express, Farr 30 & J/70), 606 i Lidköping, KLM i M25, SM i M30 och M22 i Nynäs, C55 i Skanör och säkert några till som jag missat.
Gitana är ett team som har mycket på gåmg i sin satsning fram till 2020, och med Seb Josse så kan man vara säker på att inget görs halvdant: en ny IMOCA 60 (med Charles Caudrelier som co-skipper), en “Ultime” supertrimaran under byggnad och en MOD 70 som man nu har satt foils på.
Framförallt är detta en testbänk för den 100′ trimaran som Josse skall segla runt jorden,
Med tanke på att en standard MOD 70 gör 40-45 knop så kan man vara ganska säker på att det här går ännu fortare. Kan man toppa 50? Det är i samma härad som de nya AC48 som skall segla America’s Cup.
Är det bara jag som tycker att foilande AC45 ser ut som leksaker när man ser vad fransmännen håller på med?
Sista repan in mot Scheveningen i Holland var en fin avslutning på en omväxlande tripp.
Vi hade gett oss själva hela veckan för att få ett vettigt fönster att åka i, men lågtrycken låg på kö för att passera Skandinavien. Även om Kiel-kanalen låter som ett lugnt alternativ så är det inte kul att kryssa förbi Cuxhafen om det blåser lite.
Vårt bästa alternativ var att sticka måndag kväll för att få medvind runt, och ner på baksidan av, det lågtryck som var på väg in över Danmark. Hade vi tur skulle vi få undanvind eller halvvind hela vägen. Nackdelen var att det skulle kunna bli blåsigt på Nordsjön, men hellre det än i Tyska bukten…
Måndag kväll stack vi från Långedrag. En kort styrbordsbog upp längs kusten innan vi kunde gippa mot Skagen. Passerade Danmark under natten för att återigen gippa västerut vid Hirtshals. Det kan kanske kännas konstigt att segla rakt västerut när man skall till Holland, men ju längre västerut vi kom desto bekvämare skulle bogen söderut bli.
Vi laddade hem nya väderfiler innan vi lämnade danska kusten, och här hade både YR och DMI plötsligt mycket vind. Det verkade som att ett nytt lågtryck skulle bildas och ge upp till 20 m/s. Ingen av de andra prognoserna bekräftade detta, men vi gjorde oss redo för det värsta.
Helt enligt prognoserna från Predict Wind (vi lyckades ladda ner några över satellit-telefon) så seglade vi igenom ett område med lätt nordlig vind innan nordvästen skulle fylla in. Dags för lite code-egling med delfiner som lekte runt båten. Inte ens ett dygn hemifrån och redan kändes det exotiskt.
Allt pekade på att lågtrycket passerat tidigare än prognoserna och att vi skulle slippa den värsta vinden. Vi valde ändå att investera i ännu mera väst för att kunna segla lågt om det blev stökigt. Hade det varit race kanske vi hade dykt syd direkt, men nu var vi extra försiktiga.
Onsdag eftermiddag och natt var lite stökiga med vind lite över 30 knop och rejäla vågor. Vi körde bara med vår hårdvädersfock men snittade ändå 10 knop med toppar på nästan 19. Blött som tusan med vågor som slog in i sidan och massivt regn under ett par timmar. Men vi matade på med vårt vanliga vaktshema (3 personer som har 2 timmar på-standy-av) vilket gör att man får vila ganska mycket. Även mathållningen fungerade perfekt trots stökiga förhållanden.
Här ser man vårt spår. Ännu längre västerut jämfört med routingen för att ha marginal. Och en bra vinkel när det var som värst. Totalt 540′ seglade vilket är 40 mer än raka vägen.
En sak som slog mig var hur mycket saker det finns på Nordsjän. Det är lätt att tro att det är tomt, men det vimlar av oljeborrplattformar, vindparker, fiskeflottor och annan båttrafik. AIS är helt ovärderligt för att ha koll.
Sammanfattningsvis klarade både båt och besättningen sig bra. En skörad gennaker när vi broachade under autopilot men annars funkade allt som det skulle. J/111 är kanske inte den bekvämaste båten i hårt väder, men den funkar ändå förvånansvärt bra.
Nu har vi besättninsgbyte i Scheveningen för nästa skutt till Cowes efter helgen. Det är “bara” 250 distans.
Tills dess blir det båtmeck med en kall Heineken nära till hands.
Själva sätter vi kurs mot Cowes, med en mellanlandning i Scheveningen för besättningsbyte. Ganska stökigt väder, så vi får se om vi kan pricka en bra rutt mellan alla lågtryck. Vi tror att vi kan få till en undanvindsrepa på baksidan av ett lågtryck tisdag natt. Vi får se…
Då har vi sett första upplagan av America’s Cup World Series i de nya foilande AC45:orna. Vad tyckte ni?
Här är lite blandade tankar.
Först båtarna. Så klart blir båtarna snabbare med foils. Och det är ett naturligt steg när “riktiga” AC skall seglas i folilande 48-fotare. Men frågan är om racingen blev bättre än i de vanliga 45:orna? Det är mycket mer stop-and-go, stora omkastningar och sjuka vinklar. Kul på sitt sätt, och kanske blir det bättre när alla lärt sig, men nu är det ganska stökigt att följa.
Och ur ett publikt perspektiv så är inte skillnaden så stor från Extreme 40 eller M32 för den delen. Så länge banorna är anpassade efter båtarna så blir det bra action oavsett båt. Med M32 Cup gjorde vi bedömningen att det inte tillförde så mycket att foila på korta banor, och helgens övning har inte övertygat mig om att det behövs för publikens skull.
Nästa fråga är ju hur mycket roligare en “riktig” AC-båt blir. Min farhåga är att AC48:orna kommer att se ut som vilken flerskrovsscirkus som helst, och då tappar man lite av edgen.
Formatet har väl inte satt sig riktigt. Vissa verkar se det som en träningshelg, “vi är här för att ladda inför det riktiga AC”, vilket ju förtar allvaret för de som vill se ett riktigt event. Att det bara blev två race förstärker ju den känslan? Om nu hela apparaten är up and running, borde man inte kunna göra ett gediget arr på tre dagar – där det var tydligt att det gällde nåt. Inte bara uppvärmning.
Här behöver man nog bestämma sig för vad det skall vara.
Media har man svårt med. Produktionen var så klart påkostad, men jag förstår inte tanken med distributionen. Förra gången fick man betala TV-bolagen för att sända. Nu har man troligtvis gett bort produktionen mot ett löfte att TV-bolagen har exklusivitet. Alltså ingen utsändning på web eller repriser i efterhand.
Att gå från den show man bjöd på i SF, där man tog segling till massor av nya fans, till det här känns ju som ett steg i fel riktning? Eller så har man gått på iden att man kan summera antalet potentiella tittare på alla TV-kanaler för att få ett högt mediavärde. När endast 15% av läsarna här, som ändå är ganska hard-core, har lust att betala för att se racen, så tror jag man har svårt att nå allmänheten.
Tyvärr så struntar väl både teamen och deras sponsorer i det, och kan Larry Ellison spara en förmögenhet när han slipper betala TV-bolagen, så skiter han nog i vad fansen tycker.
Och det märks att det inte funkar.
Att en av världens bästa sportsevenemang får betyget 2.7 av sina fans säger väl en del. I alla fall om vad de tycker om hur AC levererar upplevelsen till sina fans. Att konsekvent låta bli att svara på frågor eller kommentarer i sociala medier hjälper inte till.
Mest sura är man för den nya appen AC+, där man skulle betala 79:- för livesändning, exklusivt innehåll och en “second screen experience”. Låt oss säga att det mesta inte funkade och i många känner sig rejält lurade. Jag fick inte livesändningen att funka, det finns inga repriser, trackingen var rudimentär och det exklusiva innehållet består av två YouTubefilmer på totalt 3.30.
Volvo Ocean Race och Extreme Sailing Series har så klart hållt på ett tag, men de borde ändå utgöra någon typ av baseline för det AC gör? Om man nu har en beta så kan man väl bjussa på den för att sedan införa betalfunktioner när de fungerar.
Publikmässigt verkar det ha varit en stor framgång, även om man inte nådde de ulovade 500,000 besökarna. Efter lördagen skrev man:
There were 48,704 visitors today at the Waterfront Festival Arena and Fanzone Arena, while 15,400 people watched the racing from an amazing flotilla of 2,200 boats on the water, bringing today’s total number of spectators to over 64,104. Thousands more watched the action from different locations around Portsmouth including the Historic Dockyard and along the public seafront.
Seglingsmässigt då?
En överraskning var väl att Peter Burling och “nygamla” ETNZ var så snabba. Den som imponerade mest var Ben Aislie som inte verkar göra något halvdant. Att enkelt piska upp team som seglat AC i åratal sänder väl någon typ av statement. Favorit?
Kanske framförallt till Artemis, som borde vara ett av de 2-3 teamen i topp. Bra seglare, obegränsat med cash och lååååånga förberedelser.
Vad är haken?
Och det är inte lätt att vara Artemis-fan. Är det möjligt att kommunicera mindre än vad de gör? Inte ett ord från dem om hur de såg på helgen, vad som funkade och inte, vad man behöver förbättra, hur funkade det ombord, vad gick fel med gennakern, … Det finns massor med intressanta frågeställningar, men precis som förra gången så är det locket på.
Trist.
Precis samma sak som med SCA. Man pratade om att det var människorna som skulle lyftas fram, att det fanns en riktig story bakom pressreleaserna och de välregisserade videosnuttarna. Men man lät den aldrig komma fram. Och då klickar det aldrig med fansen. Jag vet inte varför det skall vara så svårt…
Om en månad landar cirkusen i Göteborg. Det skall bli intressant att se hur mycket man anpassar formatet och kommunikationen.
World Series i Portsmouth blir ju första gången som man kör på allvar i foilande AC45, så det skall bli intressant att se hur det blir. Som en lightversion av riktiga AC, eller en lite mer hajpad Extreme Sailing Series.
Idag körde man träningsrace: I första vann Land Rover BAR före Oracle Team USA, Emirates Team New Zealand, Artemis Racing, Groupama Team France & Softbank Team Japan. I andra, som gick i lättare vindar, vann Emirates Team New Zealand före Artemis Racing, Land Rover BAR, Oracle Team USA, Softbank Team Japan & Groupama Team France.
Man har i alla fall inte sparat på krutet när det gäller media och publik. TV-rättigheter är sålda, betalappar är på plats och man säljer massa roliga biljetter i Portsmouth. Frågan är om man kan få ekonomi i publik- och tittarintäkter – minst lika spännande som själva seglingen…
Appen är snygg – men trackern känns ytlig och saknar många av de funktioner man kan förvänta sig. Skall man erbjuda en “second screen experience” så måste det hända mycket mer.
Och frågan är hur många som kommer att betala 79:- för att se seglingarna live på sin läsplatta eller mobil?
Tider att ha koll på
Lördag 25 juli klockan 14.30 – 16.00: Race 1 & 2
Söndag 26 juli klockan 14.30 – 16.00: Race 3 & 4
Söndag 26 juli klockan 17.15 – 18.00: Prisutdelning
Artemis Racing Nathan Outteridge med sin gast Iain “Goobs” Jensen på wing trim. Chris Brittle, Freddie Lööf och Iain Percy.
Land Rover BAR Ben Ainslie rattar så klart. Möjliga i besättningen är Paul Campbell-James, Jono Macbeth, Freddie Carr, Matt Cornwell, Nick Hutton, Giles Scott och Andy McLean.
Groupama Team France Franck Cammas styr med Arnaud Psarofaghis som taktiker, fördäck Devan Le Bihan, wing trimmer Thierry Foucher och trimmer Arnaud Jarlegan.
Emirates Team New Zealand Peter Burling har sin 49er-gast Blair Tuke som trimmar vingen. Ray Davies kör taktik. Övriga är inte annonserade?
Oracle Team USA Jimmy Spithill, Kyle Langford kör vingen, Tom Slingsby taktik, Kinley Fowler trimmar och Louis Sinclair är fördäckare.
Softbank Team Japan Rorsman Dean Barker, taktiker/wing trimmer Chris Draper och Kazuhiko “Fuku” Sofuku på fördäck. Jero Lomas och Derek Saward är nya bägge från ETNZ
Flygande start för Artemis Racing i Portsmouth
I helgen inleds Louis Vuitton America’s Cup World Series i Portsmouth, England. Det svenska utmanarlaget Artemis Racing siktar på att vinna världens mest prestigefulla seglingstävling och om drygt en månad kommer tävlingen och de flygande katamaranerna till Göteborg.
– Efter många månader av träning och förberedelser känns det väldigt skönt att äntligen börja kappsegla, säger Artemis Racings taktiker Fredrik Lööf. Det är viktigt för oss att få en bra start i serien och att ta pulsen på våra konkurrenter.
Fredrik Lööf är en av Sveriges mest meriterade seglare med flera OS-medaljer och framförallt en guldmedalj i Starbåt från OS i London 2012. Nu satsar han på att vinna den 35:e upplagan av America’s Cup med det svenska laget Artemis Racing. Och målen är högt ställda i den multinationella besättningen som består av några av världens mest framgångsrika och respekterade seglare och designers.
Mellan dess medlemmar har teamet redan samlat ihop 61 America’s Cup Kampanjer, inklusive 14 segrar. Lagmedlemmarna (inklusive två designers) har tävlat i 21 olympiska spel, vunnit 10 medaljer, varav 6 guldmedaljer.
Svensklaget kommer dock möta hårt motstånd i helgen och inte bara från de regerande mästarna i America’s Cup Oracle Team USA. Hemmalaget Land Rover BAR Racing har den fyrfaldiga OS-guldmedaljören Ben Ainslie som skeppare och Groupama Team France leds av skepparen Franck Cammas som vann Volvo Ocean Race 2011-12.
I Louis Vuitton America’s Cup World Series 2015-och 2016 samlar lagen poäng som de tar med sig till America’s Cup Challenger Series på Bermuda 2017. Där utses vilket lag som får utmana Oracle Team USA om den åtråvärda America’s Cup-bucklan i finalen som avgörs i Bermuda samma år.
I serien seglar lagen med 45 fot långa katamaraner som foilar, det vill säga att de lyfter från vattenytan och bokstavligt talat flyger fram i upp till 40 knop.
– Detta är ju första gången alla lagen samlas på startlinjen och det kommer att bli en väldigt häftig tävling i Portsmouth. Med sex flygande katamaraner som gör upp mot varandra kommer det inte att likna någonting åskådare sett tidigare, säger Fredrik Lööf.
Här är en bra video för er som vill få koll på Artemis båt. Och en artikel i DN där Fredrik Lööf pratar om att det är lite svårt att finns sin roll i ett större team.
