Jag och ett 60-tal andra spenderade hela fredag eftermiddag i “kuggen” på Lindholmen. det var Chalmers som hade bjudit in för att se om man skulle kunna samverka med segelsporten.

Chalmers har sedan ett par år så kallade styrkeområden. Det är områden där Chalmers skall ta ansvar genom gränsöverskridande forskning, utbildning och innovationskraft. Ett av dessa är materialvetenskap där man identifierat en handfull idrotter där man skulle kunna applicera sin forskning.

Faster, Higher, Stronger…
The Olympic motto is suitable to describe also the interaction between science and sports. There are numerous examples of how advances in materials technology drive the evolution of many sports. In tennis, the dominance of the serve has resulted from the improvements in racket construction, including a reduction in mass and an increase in stiffness. In swimming, suits designed on the hydrodynamics of a shark’s skin helped swimmers break world records in an unprecedented way.

At the same time, sports is a main driver for the evolution of new and improved materials, given the large number of athletes willing to try new solutions in their aim for improved results and the significant commercial potential of successful sports materials. Engineers work with equipment design, lab experiments and testing, computational modelling and field testing, together with governing bodies and athletes.

Chalmers and the University of Gothenburg are now establishing collaborations with companies and representatives from the Swedish sports movement. The collaborations span a range of sports, including:

-Swimming
-Cycling
-Sailing
-Running

Contacts between Chalmers, the University of Gothenburg and the sports movement are now being established. Several Areas of Advance at Chalmers are involved (Materials Science, Transport, Information and Communication Technology), as well as the research institutes (IMEGO), the IT University and the Sahlgrenska Academy. The Västra Götaland Region also supports the initiative.

The work now proceeds with a series of workshops dealing with different sports.

Det var en kul mix av forskare, professorer, studenter och seglare. Johan Barne pratade om prestandaanalys, andra tog upp OS-klasser, materialutveckling, produktionsteknik och segeltester. Vi hade också Thomas Rahm, Karin Söderström och Emil Cedergård som visade hängteknik på scen.

Lars Larsson är ju en legend inom hydrodynamik, och andra från Chalmers pratade material, biomekanik och annat som kunde vara av intresse för seglingen. Det visar sig också att det händer mycket på Idrottshögskolan och inom regionen där det finns möjlighet att involvera seglingen.

Dessutom var det mycket intressanta diskussioner över gränserna. Nedan några av mina och andras reflektioner.

Det är viktigt att det finns en mottagare som vill vara världsledande. Båtbyggarna har det deppigt, vi har inga storbåtsprojekt här hemma och jag vet inte vilka resurser och ambitioner OS-seglarna har? På sikt så kan man säkert ta bra koncept ut i världen (till AC eller VOR), men skall de initieras så måste det finnas en bra grogrund här hemma.

Till exempel är ju Johan Barne antagligen bäst i världen på det han gör för Telefonica eller TP52:or. Hur kan vi ta tillvara det lokalt i en OS-satnsing? Är det pengar, eller tror vi lite mer på känsla?

Det talades en del om behovet av en eldsjäl som kunde jobba i gränsskiktet mellan idrott och akademi.

När det gäller material så ligger Chalmers långt framme inom nanoteknolog och grafen. Även avknoppningen Oxeon borde kunna leverera sitt kofiberkoncept till marina tillämpningar. Eller så är det så att fokuset för material skall vara hållbarhet snarare än prestanda. En 49er är bra i ett år innan man bör byta. Vad skulle det innebära för bredden om man kunde bygga båtar som höll bättre för hantering?

En bra idé vore att ordna “prova på”-segling för duktiga forstaker och studenter för att de själva skulle kunna identifiera områden där det fanns möjlighet att göra något.

Det pratades mycket fysiologi och biomekanik. Segling är en sport som går hårt åt kroppen, framförallt knän när man hänger. Här finns det redan mycket kompetens i stan, och man skulle till exempel kunna bygga en hängbänk och koppla det till den vågsimulator som Chalmers har. Nästa steg är väl att simulera vågorna i Weymouth eller Perth? Man skulle säkert kunna mäta på seglarna “live” för att hjälpa dem att disponera sin energi.

I samband med detta så kom också kläder upp. Inom många sporter experimenterar man med kläder som hjälper till att forma musklerna eller för att underlätta återhämtning mellan simningslopp. Har detta provats inom seglingen?

En parallell fanns på sjöbefälskolan där man inom human factors tittade på beslutsfattande under trötthet, något som jag tyckte var intressant ur ett havskappseglingsperspektiv. Och viss skulle detta kunna vara en faktor även under en lång OS-regatta eller shprthandedrace, även om det säkert är mer psykologi än Chalmerskompetens som behövs.

I efterhand tittade jag på Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap (NFI) som har delar av sin verksamhet i Göteborg. Framförallt med en helt ny Idrottshögskola. Där finns flera områden som skulle kunna samverka med seglingen. Kanske skulle någon på Sport Management-programmet ta sig an seglingen…

Imego-institutet var representerade och de är duktiga på sensorer. Hur skulle man kunna visualisera race på ett bättre sätt, inklusive det som sker med seglarna ombord.

Många kul idéer, och nästan hälften av deltagarna kunde tänka sig att vara involverade i ett fortsatt arbete vilket kändes väldigt positivt.