Inredningstips

För er som behöver tips på hur ni skal inreda er IMOCA-60, så finns här lite “hemma hos”-reportage hos deltagarna i Vendee Globe. Genomgående enkelt, funktionellt i modefärgerna vitt och kolfiber.

För er som behöver tips på hur ni skal inreda er IMOCA-60, så finns här lite “hemma hos”-reportage hos deltagarna i Vendee Globe. Genomgående enkelt, funktionellt i modefärgerna vitt och kolfiber.
Det har ju varit en del snack om hur Volvo Ocean Race och Vendee Globe levererar media (foton, film, nyheter och video). Generellt har väl folk undrat hur det kan komma sig att dedicerade och välbetalda mediapersoner på Volvo-båtarna inte får fram något vettigt förrän långt efteråt. Plus att de bästa bitarna verkar sparas till de officiella sammanfattningarna som dröjer flera veckor.
Samtidigt lyckas soloseglarna i Vendee Globe själva producera dagliga videofilmer som förmedlar både fräck segling, humor och strapatser. Här är dagens rapport:
Sailing Anarchys Mr Clean ställde Knut Frostad mot väggen i två bra intervjuer (del ett + del två). Ibland låter det som man har tagit sig vatten över huvudet med HD-video, egna trackers, egen TV-sajt och ett spejsat onlinespel.
Det kanske blir bättre efter hand, även om det inte låter så på Gustav Morin:
Useless – the frustrations of a Media Crew Member
On board Ericsson 3, November 18, 2008 at 10:19GMT – Leg 2
The headline explains pretty much everything about my feelings for the media role right now.
For the last 36 hours my media station and my onboard cameras have not been working. I had prepared myself for not being able to use the spreader cameras, since they were not working 100% in the days before the start and someone explained we did not have enough time to get spares to fix them.
It was nothing I could do about that, but I did hope that the other cameras would work.
But no.
The situation didn’t get much better when I tried to digitize my videotapes. It just worked every now and then and it took me 24 hours to get 50 min of video into the computer.
When I was finally finished I said “puuh, so nice to be done, then I will make the deadline for Swedish TV4 after all.”
But no.
I forgot about the reliability of the satellites. This time it took me 3 hours to get connected and I managed to send the first small part of my video for TV4 just in time. Well, in time to the race office that is, I still don’t know if it made it all the way to Sweden in time.
The second part of the job did not go through though. Just when I started to upload the rest of the videos the connection stopped. I tried to send for a couple of hours without success. Then I went to sleep, tired after 36 hours of work.
When I woke up after 4 hours my laptop was dead. I thought I had enough problems already. Anger management mode.
Now I’m writing on my extra computer which is so small that I am pressing two letters pretty much all the time. Like it wasn’t hard enough writing on a ordinary keyboard in 25 to 40 knots of wind and six meter waves.
I have put the computer cable in the engine compartment so they can dry out. If that doesn’t help I will be an extremely precise keyboard presser when I arrive to India.
Gustav Morin
Som vanligt en bra sammanfattninga av Sten Edholm.
Det verkar som det inte blev EM i Tyskland som det ryktades, utan att det blir ett kombinerat SM och EM för ORCi i Ystad vecka 32.
Intressant också att man anser att det finns “en allmän trend att segling minskar något i omfattning. Märks både på antalet mätbrev, deltagare i regattor globalt och antalet villiga arrangörer och sponsorer.”. Är detta specifikt för de länder som är representerade? Deltagarantalet i t.ex. Cowes Week, Cork Week, Færderseilasen eller Gotland Runt säger något helt annat…
Sammanfattning av ORC Annual General Meeting i Madrid 2008-11-05—12
1. ORC International
Utgångspunkt för årets revidering har varit att seglingsvärlden totalt sett varit ganska nöjda med den nya ORC INT. Bland annat avses ORC International att erbjudas i Sydney-Hobart Race som ett tillägg till NOR. ORC vill undvika större förändringar av regeln, förrän man kört två säsonger. Förändringar i ORC International inför 2009 är mera av karaktären efterarbete efter förra årets introduktion och berör främst;
– Besättningsvikt (små förändringar)
– Ny modell för att beräkna spinnakeryta
– Justering av Racing Division Regulations mmDen svenska motionen kring ”Sailing Length” accepterades som en återstående fråga, men man avser att ta detta först nästa år när ORC International gått i två säsonger. Det svenska förslaget att se över interna ballaster på lätta båtar tog man inte, det anses att de ändringar som vidtogs förra året är tillräckliga. Ett flertal utpräglade kappseglingsbåtar rapporteras under vintern 2008 ha tagit bort sina träkölar och flyttat ur inre ballasten för att istället montera på en riktig traditionell metallköl.

Nu är det högtrafik på motorvägen runt jorden. Idag startade Thomas Coville och Sobed’O och han kommer antagligen att komma hem före alla andra… Han hoppas på att slå Joyons rekord på 57 dagar och 13 timmar. Foto: Jean-Marie Liot.

Man följer honom här (tracker).

Han lär väl gasa om gänget i Vendee Globe (tracker) någonstans i södra oceanen. De har just paserat Cap Verde, och det är otroligt tight i toppen.

Några som också får se upp är solo- och doublenaddedseglarna i Portimão Global Ocean Race (tracker). De ligger just nu i kapstaden, och skall sedan vidare till Wellington, Ilhabela och Charleston innan de går i mål i Portugal.

Gänget i Volvo Ocean Race (tracker) tar ju en liten omväg via Asien. Så vi får väl se om alla har hunnit runt Kap Horn när de kommer dit. De slipper i alla fall trafiken i södra oceanen.
Om någon undrar, så är det franska Geoville som verkar vara bäst på trackers just nu!
Nu börjar Volvo Ocean Race bli på riktigt. Massor av trasiga segel och sjuka besättningar, Green Dragon bröt bommen och Puma fick sprickor i förskeppet. Kanske lika bra att de kan svänga vänster mot lugnare vatten inom kort…
In a short email, skipper Ian Walker/GBR said, “I am sorry to report that we have just broken our boom in a 50-knot squall. We are in the process of recovering the parts. The situation is under control with no harm or risk to anyone. We are carrying on downwind.”
PUMA LEG TWO DAY 4 QFB: received 18.11.08 1057 GMT
Not to sound like I am whinging, but I think I will anyway.
Last night sucked. OR it was great –if you are a boat builder or a sailmaker looking for work. Yikes. The proverbial ‘you know what’ hit the fan when we got about as vertical in a sailboat as you ever want to be going down a big dark wave that sort of snuck up on us. And, when going straight down a big wave the inevitable bow crash is coming into the wave in front. But this time was different. Not only did the bow crash into the wave but the prod, the bow pulpit and about 15 feet up the Asymmetric Spinnaker we had up at the time. Bang. Spinnaker in many pieces and a long night for Justin Ferris.
Fortunately, we had the broken sail down and a new sail up in about 10 minutes. And we tweaked our angle and were going faster so all good right?
Wrong.
I vår sport värderas ofta känsla högre än vetenskap.
Det är en konst att kunna känna ett vindvrid i nackhåren eller att se en by på vattnet (som ingen annan ser). Och man rekommenderar ofta folk att stänga av sina instrument och segla med förbundna ögon för att få en bättre känsla. I vissa kretsar är det nästan lite fult att gå för vetenskapligt tillväga.
Och resonemanget funkar på havet!
Men skall vi styra segelsporten på samma sätt?
Det spelar ingen roll om det är uttagningar till landslaget. Hur jolleseglare skall börja segla kölbåt. Vad klubbmedlemmar vill ha ut av sitt medlemskap. Hur vi får fler deltagare på kappseglingarna. Vad folk ställer för krav på nya båtmodeller. Eller vilka mätregler som funkar eller hur LYS-tal skall sättas.
Det är kul att tycka. Och det är kul att debattera. Men de flesta gör det utifrån ett ganska snävt perspektiv, och utan att ha ett skarpt faktaunderlag i botten. Och då är det så klart svårt att enas i analys och konkret handlingsplan.
Några uppenbara exempel är de diskussioner som har förts här de senaste månaderna.
Hur får vi jolleseglare att ta klivet upp i storbåt? Den aktive laserseglaren gör en analys. Båtägaren en annan. Någon tittar sig runt i sin AC-båt och tycker att det är ett tillräckligt underlag. Alla utifrån sitt eget perspektiv.
Men vem tar tag i frågan och intervjuar sveriges 50 bästa storbåtsseglare? Proffs & amatörer. Fördäckare, rorsmän och navigatörer? Hur kom de dit de är idag? Vad var avgörande moment? Eller varför har man lagt av. Sedan pratar man med Atlant och Victory. Och spanar in vad som händer i andra länder. Då har man något att utgå ifrån. Då kan vi börja debattera vägen framåt.
På samma sätt när det gäller kappseglingsdeltagandet. Har man koll på statistiken? Vilka har tillkommit, eller fallit ifrån? Har man frågat de som kappseglar vad det är som är viktigt. Ja, en gång för många år sedan. Kanske. Har man frågat de som har slutatde kappsegla 2006 varför de slutade? Nej… det har vi inte… Nähä. Trots att man vet vilka de är!
Ja ni fattar. Temat går igen på många håll.
Nej, det är inte roligt att behöva fysträna hela vintern, nöta manövrar i mars eller testa segel i duggregn och dimma. Men man har tillbaka det när startskottet går. Och man behöver inte ha så många bortförklaringar i baren efteråt.
På samma sätt måste vi orka göra vår hemläxa i de frågor som är avgörande för vår sport.
Så slipper vi hitta på bortförklaringar.
Från stopover-träffen på Tres i torsdags. Vad skulle vi göra utan RegattaTV?
I fredags var det after-sail på Pannrummet i Gamlestaden. Gratis käk och god billig pilsner som bryggs i eget bryggeri. 60-70 seglare hade slutit upp för att mingla och lyssna på Magnus ”Mango” Augustsson.
Han pratade om de båtar han seglar just nu. RC 44 där han kör Spithill i Ceeref för en skeppare som precis har börjat segla. Man är 4 proffs, och det är en kul mix mellan erfarna rävar och unga lokala “nybörjare”. Båtarna är kul att segla och racingen blir tät. Man har lösttagbara förar och aktrar, dels för att båten skall få plats i en container, men också för att byta när det smäller, vilket det verkar göra en del…
Sedan seglade han TP52 med Jochen Schuman på Platoon. Tufft jobb och extremt tajt racing, även om båtarna inte var lika kul som RC 44. Mycket jämt mellan båtarna från 2007 och 2008 och nästan bara proffs. Nästa år kommer ännu fler av Americas’ Cup-teamen att köra. Platton var såld, och man hade beställt en ny båt.
Mango hade också kontrakt med BMW Oracle ett par månader för att köra Louis Vuitton Pacific Series i januari. 12 team är klara, bland annat ett grekiskt, men inte Victory som inte verkar få loss några stålar.
Vi pratade också om varför så få svenskar blir proffs? Många duktiga seglare väljer ju hellre ett vanligt jobb och segling på hobbynivå, i stället för en internationell proffskarriär. Kanske beror det på att vi svenskar vill ha en tryggare tillvaro än vad proffslivet kan erbjuda?
Jättetrevligt initativ! Nästa gång lär bli i januari…