SRS-mätbrev | trash talk

sailmeasurements12-1.jpg
Nu börjar mätbreven för 2012 komma upp på SSF. Vi kontrollmätte våra segel och betalade in avgiften idag, så snart finns vi med i listan med J/109. Ni får spekulera kring J/111 ett par veckor till innan alla mått finns på plats.

Vad har ni för spaningar?

Stämmer det bra, eller verkar vissa siffror helt fel?

This entry was posted in News and tagged , , , . Bookmark the permalink. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

207 Comments

  1. Gustav
    Posted February 20, 2012 at 22:06 | Permalink

    Ingen spaning i tabellen men en fundering hur man fyller i ansökan…
    Jag seglade förra året med både spinnaker och genacker, det blev dock dyrt (i pinnar räknat). fundera rdå på hur jag ska fylla i ansökan för att återgå till standard, det vill säga spinnaker ELLER genacker.
    Ska man välja valet “spinnaker och gennacker” i rutan för användning? någon som vet?

    • Peter Kross
      Posted February 20, 2012 at 22:30 | Permalink

      Valet finns inte längre. det togs bort ifjol. Eller gäller endast standardbåt och då får man inte använda både och om det inte finns med i båtens klassreglerna förståss. (men då är det ju klassbåt och inte standardbåt…)

      • Gustav
        Posted February 20, 2012 at 23:14 | Permalink

        Hm, förstår inte helt.
        Alternativet att köra med båda på en kappseling får man alltså inte, då fyller jag alltså i alla mina undanvindssegel (max två gennacker och två spinnaker) och sedan är det bra med det.

        • Peter Kross
          Posted February 21, 2012 at 10:10 | Permalink

          nu är det jag som inte riktigt förstår.
          Standardbåtar får välja spinnacker eller gennaker på en tävling, mao. man får inte byta under tävling från spinnaker till gennaker.

          mätbrevsbåtar däremot får använda alla segel som är listade på mätbrevet under tävlingen. De har dock inte längre möjlighet att välja “eller”-alternativet.

          • Gustav
            Posted February 21, 2012 at 10:45 | Permalink

            mitt mätbrev från förra året heter: e3850, en förlängd dominant 95.

            Det jag klurar på är om jag behöver göra något speciellt i ansökan för att segla med antingen spinnaker eller Gennacker – gissar att jag behöver ange båda i ansökan. Jag vill ju välja innan en segling, inte kunna köra båda under en segling då det tidigare har kostat för mycket. Förstår det som att ELLER inte finns, och alternativet är då att bestämma sig redan nu och mäta in med bara gennacker eller spinnaker?

          • Peter Kross
            Posted February 21, 2012 at 12:55 | Permalink

            @Gustav, så är det, du får bestämma dig redan när du söker mätbrev.

    • Posted February 21, 2012 at 11:04 | Permalink

      Rent principiellt är “eller” ett svårt begrepp att ha i mätbreven?

      Båt A kan välja mellan “spin 1 + spin 2″ eller “gennaker 1 + gennaker 2″. Detta beslut kan tas 10 minuter före race.

      Båt B mäter idag in 3 gennakers, men skall det funka på samma sätt som ovan skulle man kunna välja “genn1 + genn 2″ eller “genn 2 och genn 3″. Alltså lägga iland segel som man inte avser att använda.

      Resultatet blir detsamma, men det första har varit möjligt/tillåtet men inte det andra. Här är det viktigt att få till en konsekvens.

      Jag tror det skall vara så att alla segel man avser att använda på en säsong finns i mätbrevet. Sedan kan man ha ett shorthandedbrev med gennakers om man nu har spinnakers i sitt vanliga mätbrev?

      • Gustav
        Posted February 21, 2012 at 11:42 | Permalink

        Det är ju här det blir knasigt… Eftersom standardbåten får välja (se SRS-tabellen för Dominant 95) så borde även jag kunna mäta in min båt så jag får välja? eller straffas jag på den punkten för att jag har en förlängd båt?

      • Peter Kross
        Posted February 21, 2012 at 12:57 | Permalink

        visst kan man ser det så med gennakrar men i verkligheten ökar väl området med spinnaker och gennaker avsevärd…

  2. uffea
    Posted February 20, 2012 at 22:18 | Permalink

    Mätbrev E3521 Lady Helsman SRS 1.177 kan det verkligen stämma? iof fock och gennacker vad jag förstår. Men verkar modifierad enligt Lady GT i övrigt.

  3. Martin
    Posted February 21, 2012 at 07:19 | Permalink

    Är det ok med ett peke så länge det inte är mer än 1.33*j?

    • Pelle Lindell
      Posted February 21, 2012 at 07:22 | Permalink

      För tabellbåtarna finns pekelängden angiven i respektive båts båtdatablad. För en mätbrevsbåt skall båtägaren ange hur långt peke han har.

    • Posted February 21, 2012 at 07:31 | Permalink

      Man kan ha ett peke som är hur långt som helst. Vårt är 41% av J-måttet.

      Men den “allmänna uppfattningen” var att ett peke som är 33% av J eller kortare inte kostar så mycket i SRS. Förut var det gratis.

      Man bör ha det peke som passar båten och det sätt man seglar, men gör man det långt så skall man kanske vara noggrannare med att man verkligen får ut prestandan.

  4. Henrik
    Posted February 21, 2012 at 09:08 | Permalink

    Fick upp mitt mätbrev på hemsidan i förra veckan och tycker mitt mättal ser väldigt lågt ut. Men det är väl bara att tacka.

    • Posted February 21, 2012 at 09:45 | Permalink

      Kolla att alla mått, antal segel osv är korrekta och i så fall är det bara att tacka. Skulle något vara fel angivet är det väl bättre att du upptäcker och ber att få det korrigerat före säsongen än att du blir “årets snackis” ;-)

    • Posted February 21, 2012 at 10:23 | Permalink

      Hanse 320 = 1,115

      Jag tycker inte det låter orimligt. Du har bara en liten fock (ditt LP är 90% av J) och inga undanvindssegel.

      Man kan jämföra med den här båten i NorLYS, som har 1.14 utan code 0. Då har den 150% genua, spinn och gennaker.

      • Peter Kross
        Posted February 21, 2012 at 13:20 | Permalink

        visst kan man jämföra med NORLYS eller så jämför man med fanska HN och där ligger båten i grupp 20 vilket är ca. 1,16 med 110%fock och spinnaker…

        • Peter Kross
          Posted February 21, 2012 at 16:35 | Permalink

          kollade även med finnarna vad de hade Hanse 320 ifjol (årets lista är inte ute ännu). då låg Hanse 320 på 1,17 (med fock och spi).

          Även tyskarna har den ungefär på 1,17.

          Tittar man sen på spi-avdrag för likande båtar så får man ett avdrag på ca. 0,025, dvs. <0,03. Men med mindre försegel borde det gå upp något.

          Sen är det en fråga vilken skillnad man kan räknar för skillnad mellan 110% fock (som är orginal för båttypen) och 90% fock.

      • Henrik
        Posted February 21, 2012 at 17:39 | Permalink

        Hej.
        Jag såg ett SRS förra året från en Hanse 320 ägare som hade exakt samma segel mm som jag och han hade 1,14.

        Nu har jag aldrig kappseglat innan utan detta kommer bli en test säsång.
        Jag har äntligen tagit mig mod att försöka.

        • Andreas i HP
          Posted February 21, 2012 at 17:59 | Permalink

          Gött jobbat Henrik! Hoppas du upptäcker tjusningen med att kappsegla och utvecklas som seglare samt lurar med en båt till… ;-)

          MVH Andreas

        • Peter Kross
          Posted February 21, 2012 at 19:02 | Permalink

          menar du den här…

          http://www.ssf.se/tk/pdf/srs/E4325.pdf

          intressant kommentar under anmärkningar. Visst kan det ha varit något högt.

  5. Jörgen
    Posted February 21, 2012 at 17:00 | Permalink

    X-362 Sport med 1,22 kan bli en riktig raket!

    • Peter Kross
      Posted February 21, 2012 at 23:42 | Permalink

      1,22 är visserligen usp men även 1,25 är långt under standardbåtens 1,29.
      Vikten liger visserligen 10% över tabellvikten men det är mest troligt broschyrvikt och då kan det skilja några %.
      Segelmåtten skiljer inte heller så hemskt mycket. Nån pinne skulle säkerligen vara rimligt.

      • Posted February 22, 2012 at 12:08 | Permalink

        Det är precis detta som är nackdelen med det nya systemet.
        Är den verkligen så mycket tyngre än alla andra X362 sport?

        Enda anledningen till att få ändrat mätetal pga höjd vikt borde vara att man har mer utrustning ombord som väger. Kan man inte specificera det så borde inte mätetalet ändras.

        Jag har påpekat att X-99an borde få sänkt då det i tabellen står 2,9 ton och inte 2,98 som är klassregel. Min egen väger 3,037 och runt det ligger de flesta andra X-99or.

        • Peter Kross
          Posted February 26, 2012 at 02:10 | Permalink

          Ja, i HN-tabellen ligger X-99 på 1,23….

          (trodde nästan att jag var den enda som tyckte det med vikterna slår fel… men så kan man ser det som en optimeringsmöjliget för en hel del Stanardbåtar- bara söka mätbrev- ;-) )

          • Sven-Arne
            Posted March 16, 2012 at 22:07 | Permalink

            Du Peter kross verkar ha koll på “nya” ses.. Min fundering är om det verkligen är så att mätbrevsbåtar får hissa spinn i masttopp… Tillverkare av master måste väl jubla över det men vad tycker försäkringsbolagen?
            Va tror du?

          • Sven-Arne
            Posted March 16, 2012 at 22:09 | Permalink

            SRS

          • Peter
            Posted March 16, 2012 at 22:29 | Permalink

            När man vill hissa i masttoppen så behöver man inte anger detta idag utan det är endast liklängder som anges. Pelle Lindell har tidigare svarat på den frågan.

          • Staffan Larsson
            Posted March 16, 2012 at 22:43 | Permalink

            @ Sven-Arne och Peter: Var inte det givet att det som standard fanns ett uttag för spinnfall i toppen. Annars är det väl en modifiering som skall anges i ansökan.

          • Peter
            Posted March 17, 2012 at 01:00 | Permalink

            Stefan, för en standardbåt ska det finnas uttag redan som standard som på t.ex. Dehler 33.för mätbrevsbåt räknas liklängder. Fallhöjden är för tillfället fritt för mätbrevsbåtar.

            längre ner i tråden skrev Pelle redan svaret på det:

            “För klassbåtar gäller respektive klassregel
            För standardbåtar gäller det standardutförande för skrov, skrovbihang, inredning och rigg som båttypen levererats i. Dvs. har båttypen levererats med MH-fall får man använda det men man får inte sätta dit ett om det inte fanns med från början.
            För mätbrevsbåtar räknar vi (för tillfället och det kan ändras i framtiden) med att de spinnakrar och gennakrar som anges hissas på bästa sätt dvs spinnakerfallshöjden är fri”

          • Staffan Larsson
            Posted March 17, 2012 at 07:13 | Permalink

            Peter, du har rätt. I mitt fall kommer min spinn att vara lite kort för att hissas i topp och för att inte behöva “betala” för det angav jag i kommentarsfältet att jag inte kommer köra spinn topphissat.

      • LGP
        Posted February 25, 2012 at 16:35 | Permalink

        Båtdatabladet för X362 Sport anger djupgåendet till 2,25 m. De flesta? med märbrev anger djupet till 2,05 m. Antingen är båtdatabladet fel eller så förekommer båten med olika djupa kölar.

        • Posted February 25, 2012 at 16:57 | Permalink

          Sport har en annan köl och det gäller både 363 och 332.

        • Göran R
          Posted February 25, 2012 at 17:34 | Permalink

          X-362 Sport Finns med två kölar, 2,05 m är standard, 2,25 m är den djupa kölen. Tabellbåten är med den extra djupa 2,25 m kölen, Därav mätbrev på 2,05 kölen.

          • LGP
            Posted February 26, 2012 at 08:46 | Permalink

            Eftersom 2,05 m är standard, så borde tabellbåten ha köl med 2,05 i djupgående och inte 2,25 m och de få, som då har extra djup köl borde få söka mätbrev. Tabellbåten borde spegla “standardbåten”.

          • Pelle Lindell
            Posted February 26, 2012 at 11:13 | Permalink

            Varianten med 2.25 djupgående är den absolut vanligaste i våra vatten och därför finns den i tabellen.

  6. srsseglaren
    Posted February 21, 2012 at 20:04 | Permalink

    Vindile har tydligen bytt köl under vintern från järnköl till bly åkte upp från 1.25 till 1.264 åtminstone i mätbrevet ngn som kollat under pressen ?
    Nåja, han ifall ta hem OrnöRunt, GR och en ny bil i Hyundai cup.

    • Per
      Posted February 21, 2012 at 22:54 | Permalink

      är det inte snarare så att det nu är angivet korrekt költyp?

    • Mats V
      Posted February 22, 2012 at 12:45 | Permalink

      Hoppsan…!

    • large
      Posted February 22, 2012 at 12:49 | Permalink

      ; )

    • Posted February 22, 2012 at 13:28 | Permalink

      :-)

      Svårt att hålla koll på vad man har i kölen…

      • GöF
        Posted February 29, 2012 at 22:27 | Permalink

        Hmmm.. minns inga järnkölar på Wasabåtarna. Tillbringade min ungdom på varvet :) 30:an hade väl olika djup med nån järn/blyvariant…
        Tvärtom har jag för mig att man i reklamen för 55:an skröt om en grundstötning där skrovet höll men man göt om BLYkölen..

    • Posted February 22, 2012 at 14:12 | Permalink

      Tror inte skillnaden i SRS-tal blir 7 timmar 57 minuter och 10 sekunder på GR, vilket var avståndet till 2:an…

      /Hans

      • Sam V
        Posted February 22, 2012 at 14:50 | Permalink

        Däremot 1 min 20 sek på Ornö Runt.

        • Peter Kross
          Posted February 22, 2012 at 17:29 | Permalink

          Vindile borta från listan??? Har det blivit något fel?

          • srsseglaren
            Posted February 22, 2012 at 18:55 | Permalink

            Ngn som vill behålla sin nya bil ?

  7. Peter Kross
    Posted February 21, 2012 at 20:21 | Permalink

    E3572, RJ85 angiven költyp långköl medan i båtdatabladet står fenköl. Vad är rätt???

    • Kåre
      Posted February 21, 2012 at 20:37 | Permalink

      RJ 85:an var långkölad från början, men de flesta är ombyggda till att ha delat lateralplan.

  8. srsseglaren
    Posted February 21, 2012 at 20:40 | Permalink

    Entypförbundet säger själva att båten är långkölad.

    Det som borde vara avgörande är om rodret sitter på akterkant av kölen om ja så är båten långkölad annars fenkölad.

    Alla båtar med mätbrev skall skicka in två fotografier på båten så detta borde ha kunna klargjorts utifrån dessa.

    Initialt byggdes RJ med rodret i akterkant köl för att ändras i efterhand till separat roder.
    Förbundet hänvisar till att rodret skall vara byggt i formar godkända av förbundet, utseende på dessa går ej att finna(kanske behövs direkt kontakt).
    Det är möjligt att förbundet godkänner båda rodertyperna dvs både fenköl och långköl konstruktion.
    Hur SSF ser på saken återstår att se men man får hoppas att dom granskat dom foton som dom har begärt in ?

    • Peter Kross
      Posted February 21, 2012 at 22:05 | Permalink

      mao. RJ 85 borde vara långkölad även i tabellen… lång- eller fenköl avgörs väl inte om det är delat lateralplan utan kölens längd i förhållande till båtens längd.

      • Posted February 21, 2012 at 23:06 | Permalink

        Det finns flera definitioner på vad som är fenköl eller långköl. En definition är längden på kölen en annan kanske vanligare definition är att en fenköl har delat lateralplan men inte långkölad båt.

        Vad SRS använder för definition vet jag inte.

  9. Peter Kross
    Posted February 21, 2012 at 23:51 | Permalink

    E3961 skärgårdskryssare – 1,00 verkar något lågt.

  10. Peter Kross
    Posted February 22, 2012 at 00:06 | Permalink

    Bongo 960 med 1,23 kan ligga något lågt om man jämför med HN-tabellen där ligger den på ca. 1,24 med gundare köl…

    • Marie-Cacao
      Posted February 26, 2012 at 22:34 | Permalink

      Har du kollat på rätt båt? Bongo 960, eller Olea 32 som hon nu heter efter konkursen, finns i olika utföranden. Enkelköl djupgående 1,95 eller som twin-keel djupgående 1,75. Twin-keel har visat sig vara snabbare.Hon finn även i förlängt utförande på 10m.

      • Peter Kross
        Posted February 26, 2012 at 23:30 | Permalink

        Sorry jag missade, Det finns faktiskt Bongo 960 med 1,95 i HN-tabellen men då ligger den på ca. 1,26.
        I HN har den dock 15 cm större P-mått och 20cm längre E.
        genuans förlik är 25 cm längre medan FP är ca. 10 cm kortare.
        Spinnakern är ca. 20cm längre men 1/2-bredden är hela 2 m mindre.

        Dessutom har mätbrevsbåten både Spinnaker och gennaker listade som brukar ge lite extra.

        http://www.ffvoile.fr/ffv/web/pratique/habitable/HN/FRA/tables/fiche.asp?matricule=1274

        I HN-lista finns 23 Bongo 960 listade men av dessa ligger 10 st på ca. 1,27.

  11. Peter Kross
    Posted February 23, 2012 at 19:16 | Permalink

    här kan man jämföra hur SRS-talen har utvecklats sen 2010. OBS! vissa båtar har ändrat mått eller utrustning.

    https://docs.google.com/open?id=1dhezqjJaNeyldBuZq6N1lolemX_1SWArMuiGIo-HYeU

    • Raketen
      Posted February 26, 2012 at 23:09 | Permalink

      Min har blivit 0,006 snabbare!
      Dessutom utan att jag behövt investera en enda svensk pesetas!!
      :)

  12. srsseglaren
    Posted February 23, 2012 at 20:23 | Permalink

    Någon som vet ?
    Många mätbrev har två rader för mått på försegel(olika LPmått) samt ibland en rad för mått för spinnacker.
    D:o tolkas som att båten får seglas med två olika försegel och en spinnacker.

    Men tex mätbrev E 3565 har endast en rad för försegel med LP 6,6.
    Det senare tolkas som att endast ett försegel får användas ?!
    Då detta är maxgenuan så måste den rullrevas för att fungera i högre vindstyrkor ?

    För standard båt anges maxmått samt antal försegel.
    Mätbrevsbåtar saknar info om antal, tolkas som att varje rad i mätbrevet behövs för att ett segel får användas ?

    Det vore bra om de mätbrevsbåtar som har långa förlik på spinnackrarna också fick sitt FH mått justerat så att dom kan hissa dom, blir färre protester på banan jmf E2866.

    • Gustav
      Posted February 24, 2012 at 13:15 | Permalink

      Man behöver bara ange mått på det största förseglet!

      • Pelle Lindell
        Posted February 24, 2012 at 13:41 | Permalink

        Nja
        Man får ange antingen de mått som alla försegel faller innanför (oftast det största seglet men det finns ju en och annan som har tex. en fock med längre förlik än vad genuan har och då skall det långa liket anges) eller måtten på alla segel individuellt. För de allra flesta spelar det ingen roll för respittalet hur man gör men rent hypotetiskt kan vara en liten skillnad.

    • LGP
      Posted February 25, 2012 at 16:28 | Permalink

      FH tolkas väl som höjden till fockstagets infästning i masten. Var man fäster spinnakerfallet är ej krav på att ange eller???

      • Skoglund
        Posted February 25, 2012 at 20:49 | Permalink

        Det uppfattade jag det också som. E2866 är mitt mätbrev och naturligtvis hissas inte spinnakern vid angiven förtriangelhöjd utan i masttoppen. Tacksam om någon kunde bekräfta att jag uppfattat det rätt.

        • KIW
          Posted February 25, 2012 at 21:48 | Permalink

          Pelle L,
          Har en båt med 9/10 rigg och försökt få svar på denna fråga.
          Vad gäller nu, kan man hissa spinn eller Code zero ovan normal förstagsinfästning, dvs kan jag hissa normalstor (tabellbåt) spinn i masttopp? Har FH betydelse i detta fall?

          Mvh KIW

          • Pelle Lindell
            Posted February 26, 2012 at 11:28 | Permalink

            FH är förtriangelhöjd som definierat i redskapsreglerna och har inget med spinnakerfallshöjden att göra

            För klassbåtar gäller respektive klassregel
            För standardbåtar gäller det standardutförande för skrov, skrovbihang, inredning och rigg som båttypen levererats i. Dvs. har båttypen levererats med MH-fall får man använda det men man får inte sätta dit ett om det inte fanns med från början.
            För mätbrevsbåtar räknar vi (för tillfället och det kan ändras i framtiden) med att de spinnakrar och gennakrar som anges hissas på bästa sätt dvs spinnakerfallshöjden är fri

          • Staffan Larsson
            Posted February 26, 2012 at 19:03 | Permalink

            Pelle L
            Om man har en båt där det som standard finns möjlihet att hissa spinn i topp men bara vill hissa intill förstagets infästning, hur anger man det bäst i ansökan? I kommentarsfältet?

          • Pelle Lindell
            Posted February 26, 2012 at 20:51 | Permalink

            Det kan du göra

          • srsseglaren
            Posted February 26, 2012 at 21:01 | Permalink

            Vore det inte bra om mätbrevsbåt på samma sätt dvs i kommentatorsfältet klargör på alla sätt de avviker från grundstandarden ?
            Tex om ny profil finns på köl, rodret har bytts till nytt utförande.
            Akterstag bytt från wire till lina
            Backstag monterat
            Etc etc

          • Peter Kross
            Posted February 26, 2012 at 22:14 | Permalink

            … ändplatta under kölen, förlängd/avkrotat korda mm…

          • Bosse
            Posted February 26, 2012 at 22:22 | Permalink

            Så det är grundstandarden på en båt som ligger till grund för SRS-talet?

            Trodde i min enfald att det var det man angav när man ansöker om srs-tal som ligger till grund.

            Om det inte finns någon grundstandard då?

            Poppar det inte upp samma tal om man inte anger att det är en rival, smaragd etc? Bilderna ska väl visa vad det är för typ av båt, inte vilken båtmodell det är?

            Ska man ange vilken kölprofil det är så finns väl snart önskemål på typ av bottenfärg eller vilken kornstorlek man slipat botten med….

          • Peter Kross
            Posted February 26, 2012 at 23:37 | Permalink

            enligt reglerna har du standard- klass- eller mätbrevsbåt. Det finns ingen koppling de emmelan rent regelmässigt utan det som står i respektive regel gäller.

            Hur långt man får ändra kölprofil vet jag ej men det kan kanske Pelle svarar på men det kan finnas andra ändringar som man kan genomföra på en köl för att förbättra dess prestanda.

            @SRSseglaren om du byter akterstag från wire till lina så är det bättre att ange det som kommentar eller välja rätt under material för stående rigg… Även backstag ska anges.

          • Peter Kross
            Posted February 26, 2012 at 23:46 | Permalink

            det finns dock på mätbrevet angivet att båten är en modifierad standardbåt. Jag vet dock ej hur det hänger ihop med reglerna då ett sådant inte finns enligt SRS-reglerna. Men så stor det också i parentes…

  13. Peter Kross
    Posted February 24, 2012 at 00:27 | Permalink

    Det finns en del fel/avvikelse mellan listan och mätbreven. Jag tycker att man inte kan förvänta sig av seglarna att titta in i var och en… Skulle vara bra om detta rättas till. Det skulle inte heller skada om man skulle kunna se i listan även SRS utan undanvindsegel. (nästan gjort för att det blir protester…)

    • Pelle Lindell
      Posted February 24, 2012 at 06:32 | Permalink

      Det verkar väldigt konstigt om det vore så eftersom mätbreven och listan genereras ur samma databas varje gång man öppnar den. Ett exempel hade underlättat om vi skall hitta eventuella fel.
      Det kan möjligen vara så att du haft en cachad lista i din webbläsare och någon båt råkat bli ändrad….vi har rätt många fall där båtägarna kommer in med rättelser och ändringar vilket ger smärre ändringar i talen.

      • Peter Kross
        Posted February 24, 2012 at 07:26 | Permalink

        det var det tydligen, det vart bättre efter F5…..

  14. srsseglaren
    Posted February 24, 2012 at 06:40 | Permalink

    Hur ser SSF på genua resonemanget ovan ?

    • Pelle Lindell
      Posted February 24, 2012 at 08:22 | Permalink

      Antalet tillåtna försegel (fock/genua) skall givetvis framgå av mätbrevet. Vi jobbar på det…=/. Vad gäller spinnakrar/gennakrar är skall ju båtägaren ange mått för alla segel som är tillåtna och de måtten återges i mätbrevet redan idag.

  15. Backe
    Posted February 24, 2012 at 07:47 | Permalink

    Säger bara ENTYP!!!

    • Pelle Lindell
      Posted February 24, 2012 at 08:23 | Permalink

      Varje gång…=)
      Entypsregler kan dock vara nog så snåriga :-)

    • Large
      Posted February 24, 2012 at 08:33 | Permalink

      Det man missar med entyp är ju just funderingarna kring konfiguration och strategi gällande material.
      Entyp gagnar inte materialutveckling eller hur?

    • F424
      Posted February 24, 2012 at 08:38 | Permalink

      Naturligtvis är entyp överlägset och jag är ruggigt sugen att satsa ordentligt med min båt 2012. Backe, kan inte du skicka mig den kompletta listan över aktuella seglingar?
      //Niklas, Faurby424.

      • Janne E.
        Posted February 24, 2012 at 09:26 | Permalink

        =)

      • Svenne
        Posted February 24, 2012 at 14:01 | Permalink

        Jag tror han menade att entyp är när en typ seglar en typ av båt, då kan man välja en typ av segling själv. Kanske rent av någon SRS segling, men glöm inte att mäta in båten.

  16. SWE
    Posted February 25, 2012 at 18:53 | Permalink

    Har sakert missat ngt grundlaggande, men finns flerskrov ej med i std- eller klassbatar langre? maste alla med flerskrov soka SRS-brev for 2012 och framat?

    • Pelle Lindell
      Posted February 27, 2012 at 06:03 | Permalink

      Flerskrovslistan kommer men den hanteras separat liksom flerskrovsmätbreven.

  17. srsseglaren
    Posted February 26, 2012 at 23:30 | Permalink

    @Bosse @SSF
    Hur ska jag på banan veta hur min konkurrent har fyllt i sin ansökan till mätbrevet ? Ingen annan en ansökaren och SSF ser ansökan !
    Dom flesta breven handlar om standard båtar som har avvikande antal eller mått på segel,rigg skall det vara fritt fram att optimera allt annat bara pga en ansökan om nytt segelmått ?

    @Bosse
    Finns det ngn som har talat om färgval i samband med mätbrev ?

    • Sebastian
      Posted February 27, 2012 at 09:00 | Permalink

      Jag tycker anmälan skiljer sig väldigt lite från mätbrevets utforming. Printa ut mätbreven för dina närmsta konkurrenter. De ligger som pdf-fil på ssf`s hemsida. På mätbrevet står skrivet de mått som angets vid ansökan och du ser vilka avikelser som ansökaren åberopar. Du kan lätt se om mätbrevet tex gäller fock istället för genoa eller om spinnaker är tilllåten. Optimeringar som peke, kolfiberroder, kolfibermast, viktbesparingar, frånvaro av inredning, mm framgår av mätbrevet.

  18. Gustav
    Posted February 27, 2012 at 19:15 | Permalink

    Då var nästa fråga…
    Undra vad ett förnyat mätbrev med ändringar kostar med vinterrabatt?
    I vanliga fall är det ju 400+200 (förnyat + ändring) det borde ju vara någon rabatt på detta då det är det på resten. Kanske skulle betala in 450…

    Vinterrabatter
    Nytt mätbrev (ord. pris 750kr):
    – 450kr dvs 40 % till 29 feb.
    – 525kr dvs 30 % till 30 mars.
    – 600kr dvs 20 % till 16 april.

    Förnyat mätbrev (ord. pris 400kr):
    – 320kr dvs 20 % till 30 mars.
    – 360kr dvs 10 % till 16 april.

    • Pelle Lindell
      Posted February 27, 2012 at 20:16 | Permalink

      Det är SSF’s kansli som bestämmer vad det kostar så jag tycker du skall ringa och fråga

      • Peter Kross
        Posted February 28, 2012 at 07:40 | Permalink

        helt oskyldig är väl TK ändå inte till prissättning.

    • Peter Kross
      Posted February 27, 2012 at 22:57 | Permalink

      förut ingick ändringar i samband med förlängning i förlängningspris…

  19. jonas
    Posted February 28, 2012 at 11:29 | Permalink

    jag hade ändringar i mätbrevet mot förra året och det gick som förnyat 320 sek

  20. GöF
    Posted February 29, 2012 at 21:46 | Permalink

    Nytt rekord ? E3366 2011 1,27 nu 2012 1,23 med samma mått i alla positioner…

    • Peter Kross
      Posted February 29, 2012 at 22:05 | Permalink

      Grattis!!!

      • GöF
        Posted February 29, 2012 at 22:10 | Permalink

        Till Mia T ja :) vi kör vidare med 1,28..

    • kiw
      Posted February 29, 2012 at 22:26 | Permalink

      Systemfel ?????? Kan väl aldrig stämma, eller?

      • GöF
        Posted February 29, 2012 at 22:42 | Permalink

        KIW, vi tar ut ett testbrev med samma setup.. Så får vi 1,24 ?

    • Rikard I
      Posted March 24, 2012 at 09:50 | Permalink

      Efter att ha analyserat SRS-formeln på djupet utgående från statistiken, så visar sig det att Mia-T sänkning är helt berättigad.
      Orsaken är främst den avsevärt lägre segelarean för bidevind.

  21. SWEx
    Posted February 29, 2012 at 22:31 | Permalink

    Pelle L.
    Är det generellt så att bly istället för järn i kölen “straffar” SRS-talet?

    • alex Ekberg
      Posted February 29, 2012 at 22:49 | Permalink

      Blyköl borde väl ge högre tal? Den kan både göras lättare och tunnare. Samma rätande moment men mindre motstånd.

    • Pelle P
      Posted March 1, 2012 at 09:56 | Permalink

      Självklart ska det generera ett högre SRS om det är ett byte på befintlig båt. Snackar vi ny båttyp är frågen inte relevant.

      • Peter Kross
        Posted March 1, 2012 at 11:48 | Permalink

        tryckte tydligen på fel reply-knapp….

        “jag tycker att det är relevant även om det är en ny båttyp. En del båttyper erbjudts och har erbjudits med olika kölalternativ. Ibland är skillnaden kölmaterialet. Blyköl ger något bättre prestanda och det borde väl återspeglas i respittalet. en kan man diskutera om det ska vara 0,001, 0,005 eller 0,01 eller mer…”

  22. Peter Kross
    Posted February 29, 2012 at 22:43 | Permalink

    jag vet ej om Pelle kommer svara på det men det har det alltid varit och är det fortfarande. Sen vet jag inte om “straffa” är rätta ordet.

    • SWEx
      Posted February 29, 2012 at 22:48 | Permalink

      Det jag menar ger ett högre SRS-tal.

    • Peter Kross
      Posted March 1, 2012 at 11:47 | Permalink

      jag tycker att det är relevant även om det är en ny båttyp. En del båttyper erbjudts och har erbjudits med olika kölalternativ. Ibland är skillnaden kölmaterialet. Blyköl ger något bättre prestanda och det borde väl återspeglas i respittalet. en kan man diskutera om det ska vara 0,001, 0,005 eller 0,01 eller mer…

  23. Posted March 1, 2012 at 13:15 | Permalink

    När kommer ansökningssidan fungera?

  24. Pelle Lindell
    Posted March 1, 2012 at 13:18 | Permalink

    Det har den gjort i en månad. Har du problem?

  25. Posted March 22, 2012 at 10:59 | Permalink

    Är det någon som kan förklara för mig varför mätbrev E4557 http://matbrev.svensksegling.se/ReportViewer/ReportView.aspx?id=1237
    Har ett lägre SRS än S4550
    http://matbrev.svensksegling.se/ReportViewer/ReportView.aspx?id=1235
    För mig verkar det väldigt ologiskt.
    Desutom är E4557 en standard båt enligt tabell och skull då ligga på 1,257 istället.

    • Posted March 22, 2012 at 12:12 | Permalink

      Den ena har en 137% genua med kortare förlik (rullgenua ovan däck?) medan den andra har en 150% genua. Angiven kölvikt skiljer också 30 kg. Stor och spinnaker är aningen mindre. Så visst bör de ha aningen olika tal…

      • Posted March 22, 2012 at 12:30 | Permalink

        Men vilken skall få det lägre talet?
        Den med minst segel och störst vikt?

        • Patrik Svensson
          Posted March 22, 2012 at 13:21 | Permalink

          Spännande, man kanske “bara” behöver väga sin tabellbåt för att få ett lite “bättre” SRS. Som nämnts tidigare så är ju min vikt 2980 kg men SRS har min 2900. Hittade lite gamla “measurment of weights” där min båt vägde 2997 för 10 år sedan. Den har nog inte blivit lättare..
          I orci mätbrevet stod det 3200 kg på displacement!

          • Calle
            Posted March 22, 2012 at 14:14 | Permalink

            har jag missat något eller har det rättats?

            E4557 har 1,257 och S4550 har 1,245

            skillnaderna mellan E4557 och S4550:
            depl.: 2,9 ->3,04 (5%)
            FH: 11,25 – > 10,84
            storsegel yta: 33,77 -> 33,08
            försegelyta: 29,81 -> 25,82 (15%)
            spinnaker: 74,57 -> 72,46 (3%)

            skillnaderna är med andra ord inte så stora. Försegel skiljer visserligen 15% men är i pratiken inte så stor skillnad ändå.

            viktskillnad är försumbart men ger utdelning genom formeln.

          • Posted March 22, 2012 at 14:29 | Permalink

            140 kilo extra vikt gör ganska stor skillnad!

            Mätetal skiljer 0,9%
            SA/D på kryss skiljer 13%

            Jag kan inte avgöra om mätetalen är rätt eller fel.

            Den enskilt största faktorn i alla dessa jämförelser är vikt. Man kan argumentera för att skillnaderna blir för stora, men samtidigt vet alla att det gör skillnad om man skruvar i 100 kilo prylar i sin båt.

            Dels märks det ju inbördes enligt ovan. Men också på Cheetah, Life 7.5 eller J/111 som får höga mätetal. Men inte orimligt höga.

          • Peter
            Posted March 22, 2012 at 14:52 | Permalink

            cheetahn har justeras ner reellt från formelvärdemmen tydligen finns nån som tyckte att det var för mycket så att den fick lite höjning i år trots mindre segelyta iår.

            Sen slår viktskillnader olika för olika skrovformer i praktiken medans formeln inte ta hänsyn till skrovformen.

            men jag misstänker att det har varit ett beredningsfel som startade den här diskussionen då E4557 inte längre har lägre än S4550.

            Det är bra att fel upptäcks men det tyder på att det saknas/finns behov av kvalitetsgransking inom SRS-organisationen.

          • Peter
            Posted March 22, 2012 at 14:56 | Permalink

            den verkliga skillnaden är troligtvis mindre än 140 kg. För det första innehåller båtdatabladet en viktuppgift som skiljer mot klassregel och för det andra är den ena båten vägd (på det ena eller andra sätt) medan den andra har tagit det som är förvalt för båttypen.

          • Posted March 22, 2012 at 15:12 | Permalink

            E mätbrevet är korrigerat nu.

        • Posted March 22, 2012 at 15:01 | Permalink

          Den verkliga skillnaden kan vara 500 kg. Det enda man kan ta hänsyn till är rimligtvis de uppgifter man har.

          Om man skall ändra vikten på en standardbåt är en annan fråga.

    • Harald
      Posted March 22, 2012 at 13:58 | Permalink

      Antagligen av samma orsak som Finn Express 83 och Sundind Express 83 är på olika tal fast de har samma mått och båtarna är gjorda på samma varv i samma form?

      http://matbrev.svensksegling.se/files/srspdf/Finn%20Express%2083.pdf (1.064)

      http://matbrev.svensksegling.se/files/srspdf/Sunwind%20Express%2083.pdf (1.056)

      Varifrån räknas skillnaden i gennaker-storlek?

      • Peter
        Posted March 22, 2012 at 14:35 | Permalink

        Tydligen har TK missat att det är samma båttyp och lagt olika empiriska korrektioner på båttyperna.

        gennakerytan beräknas enligt SA=(FL+AL)*(4*1/2BR+UL)/12

        • Harald
          Posted March 23, 2012 at 09:50 | Permalink

          De har nog inte missat, för i ena PDF-filen står det att “samma som Finn Express 83″ men trots det har de olika mått på gennaker och olika HC.

          • Pelle Lindell
            Posted March 23, 2012 at 09:54 | Permalink

            Det kommer en uppdatering av tabellen inom en vecka eller tre med några nya båtar och rättelser av detta och typ 20 andra fel.

  26. Sven-Arne
    Posted March 22, 2012 at 23:13 | Permalink

    okay… SRS 2012 tabell och mätbreven… Hur ligger vi till? Vinnare och loosers så här långt ett par veckor innan “maskinerna” kommit i vattnet och ut till startlinjen..?
    Hinner alla med o hitta vågar och mätmän som kan sänka SRS talet till nivå som matchar gamla lys…?
    Är det ett + för breddseglingen eller ett bara ett nytt “mecka” för nördarna med stora dyra nya båtar
    På tal om nördar så kommer väl den typen att nu visa sig…förmodligen dyker det upp “nya” båtar nu… Optimeringar som ej tidigare varit tänkbara..En ny vår för segelförsäljarna och kranbilar förståss… Breddsegling?

    • Posted March 23, 2012 at 13:54 | Permalink

      I gamla LYS så var det faktiskt “nördarna” som kunde LYS-optimera sina båtar genom segelmaximering o lättning. Kostsamt och föga “familjevänligt”. S.k. “vanligt folk” med en cruisingpimpad alltför tung Accent med rullfock o rak akterrunda, var i praktiken chanslösa. Enkelheten hade ett pris. Inte gynnade detta bredsegling, folk lade ju
      I det nya SRS så kan ju faktiskt Accenten få kompensation för att man har lite mindre segel & rullsystem o vill man också väga sin båt o skaffa ett SRSv så får man ju också överviktkompensation.
      Det är självfallet betydligt billigare att ta lite mått på sina segel o skaffa ett SRS mätbrev än att köpa nytt som är maxat. Vill man sedan nörda till det ytterligare så kan man ju också fixa ett SRSv, vilket ger en extra bonus inte bara på grund av att vikten blir rätt.
      Rimligen gynnar nya SRS även breddseglingen, det är ju busenkelt o billigt att mäta i skicka in måtten på SSF:s webbsite.
      När det gäller Doris nya SRS på 1,229 så ser jag att vi fortfarande har c:a 1% högre SRS gentemot SRSv mätta X-332 precis som i tidigare LYS o SRS, vilket också känns rimligt med tanke på hur lika båtarna är måttmässigt/seglingsmässigt.
      Största skillnaden är att Doris är nästan 500 kg tyngre än en X-332.
      När det gäller “nördarna” (som jag antar är de som lägger otroligt många timmar på att hålla sin båt i toppskick, samt lägger massor av timmar på havet med minst lika nördiga gastar) så hoppas jag att de alltid kommer att vara i “top 10″ oavsett entyp eller respitsystem.
      Stefan
      http://www.dehlerdoris.blogspot.com

    • Posted March 23, 2012 at 13:58 | Permalink

      Posted March 23, 2012 at 13:54 | Permalink
      I gamla LYS så var det faktiskt “nördarna” som kunde LYS-optimera sina båtar genom segelmaximering o lättning. Kostsamt och föga “familjevänligt”. S.k. “vanligt folk” med en cruisingpimpad alltför tung Accent med rullfock o rak akterrunda, var i praktiken chanslösa. Enkelheten hade ett pris. Inte gynnade detta bredsegling. Folk lade ju av. Antalet startande i nästan alla LYS-seglingar blev ju mer än halverade på den “gamla LYS-tiden”.
      I det nya SRS så kan ju faktiskt Accenten få kompensation för att man har lite mindre segel & rullsystem o vill man också väga sin båt o skaffa ett SRSv så får man ju också överviktkompensation.
      Det är självfallet betydligt billigare att ta lite mått på sina segel o skaffa ett SRS mätbrev än att köpa nytt som är maxat. Vill man sedan nörda till det ytterligare så kan man ju också fixa ett SRSv, vilket ger en extra bonus inte bara på grund av att vikten blir rätt.
      Rimligen gynnar nya SRS även breddseglingen, det är ju busenkelt o billigt att mäta i skicka in måtten på SSF:s webbsite.
      När det gäller Doris nya SRS på 1,229 så ser jag att vi fortfarande har c:a 1% högre SRS gentemot SRSv mätta X-332 precis som i tidigare LYS o SRS, vilket också känns rimligt med tanke på hur lika båtarna är måttmässigt/seglingsmässigt.
      Största skillnaden är att Doris är nästan 500 kg tyngre än en X-332.
      När det gäller “nördarna” (som jag antar är de som lägger otroligt många timmar på att hålla sin båt i toppskick, samt lägger massor av timmar på havet med minst lika nördiga gastar) så hoppas jag att de alltid kommer att vara i “top 10″ oavsett entyp eller respitsystem.
      Stefan
      http://www.dehlerdoris.blogspot.com

  27. srsseglaren
    Posted March 23, 2012 at 17:25 | Permalink

    Det finns ju nördar och nördar en del snöar in på båtars egenskaper och möjlighet att få regeln att ge lägre mätetal än egenskaper.

    Att hålla båten i toppskick ökar naturligtvis chansen till en bra placering, men om mätetalet sänks utan att egenskaperna sänks åtminstone i samma grad så ökar ju chansen till en bra placering även här.
    Båt i toppskick är både tidsödande samt medelkrävande.

    Verkar vara fler som upptäckt möjligheten till sänkt SRS-tal genom ny vägning.

    Är det då rätt att båten blir långsammare av mer vikt ?
    Ja men; tyvärr så påverkas inte alla båttyper lika av mer vikt.
    SRS verkar ge sänkt som om det vara lika ?

    Rätt eller fel ?
    Om man tittar på tex Banner 30 (2.5Ton) är rimligen mer känsligare för ökad vikt än tex Inferno 31 (4.3Ton).

    Arcona 36 mindre känslig än Arcona 355.

    Samma men mer större skillnader R6 jmf med Dynamic 35.
    Alla goda seglare.

    Dvs lättvikts båtar som har sin starka sida på undanvind förlorar mer på ökad vikt än båtar som är lite tyngre och har sin starka sida på kryssen och har bra med segelyta.

    Det bör om det stämmer göra att ett vissa båtar tjänar mer på att få sin båt vägd.

    Tidigare har nämnts att många vikt uppgifter är från broschyrer och motsv. dvs inte stämmer så bra med verkliga båtar.

    Såg att Alo 96 verkar ha fått en järnköl till i år ? tidigare var den av bly.

  28. SRSv-tveksam
    Posted March 23, 2012 at 21:21 | Permalink

    Personligen tycker jag att SRSv-båtar ska segla i egen klass mot andra SRSv-båtar – då funkar det men inte om man blandar tabellbåtar och SRSv-båtar. Om två tabellbåtar möts med exakt samma konfiguration på en SRS-tävling och den ena har kostat på sig ett SRS-v brev så får den mätta båten en fördel på upp till ca 2% för att SSF bestämt så. Var ligger logiken i detta?? Köpta fördelar på mätetal gillas ej.

    • Posted March 23, 2012 at 21:55 | Permalink

      Man kan väl se det från två håll. Tidigare kunde man köpa max-segel och optimera allt och konkurrerade på olika villkor mot standardbåten. Nu kan standardbåten få ett erkännande att den verkligen är standard och konkurrera på rätt sätt mot de som köpt dyra segel och optimerat ;-)))

      • SRSv-tveksam
        Posted March 23, 2012 at 23:05 | Permalink

        Erik. Så länge man höll sig inom standard för vad tabellbåten föreskriver så ser jag inga bekymmer i det. Problemet nu blir ju att om 2 likadana utrustade båtar ifjol kunde tävla mot varandra på lika villkor, så kan dom inte det nu pga av att den ena i år har ett mätbrev och därmed fått sänkt respittal av SSF utan att prestandan förändrats. Grundfel tycker jag om man inte kan göra gällande att den egna båten avviker från andra tabellbåtar!

    • Kalle
      Posted March 23, 2012 at 23:08 | Permalink

      ….fast det är väl 0,5% bättre SRS-tal man får i belöning för ett SRSv?…eller är jag helt ute o cyklar?

  29. Posted March 23, 2012 at 21:32 | Permalink

    srsseglaren jag vet inte riktigt vart du viil komma men i alla mätregler som jag känner till så ger alltid ökad vikt ett “lägre” mätetal eller vice versa. Motsvarande med mindre segelyta ger också ett lägre mätetal. SRS är självfallet inget undantag i detta avseende heller.
    Viktuppgifter i broschyrer är nog väl optimistiska konstruktionsvikter i de flesta fall.
    Alo 96 kanske har blivit med järnköl av “tyrkfelsnisse” bara?
    Stefan
    http://www.dehlerdoris.blogspot.com

  30. Thomas Ottosson
    Posted March 23, 2012 at 23:38 | Permalink

    Själv tycker jag att srsseglaren har en intressant poäng. Vad han säger är ju att ökad (eller sänkt) vikt påverkar olika typer av båtar på helt olika sätt. En lätt, modern båt “lider” mer av ökad vikt än en mer traditionell båt. Rent konkret: Om 10 % högre vikt på en Smaragd sänker SRS-talet med 1 %, så borde 10 % högre vikt på en X99:a sänka SRS-talet med kanske 2 %. Typ. Och frågan är om den där formeln som tydligen ligger till grund för alltihop verkligen tar hänsyn till den här typen av resonemang.

    Nu är i och för sig jag alldeles övertygad om att de som sätter SRS-talen är medvetna om detta, men srseglarens kommentar är likafullt berättigad.

    För övrigt kan jag upplysa om att det faktiskt finns en regel där ökad vikt inte sänker utan tvärtom ökar mätetalet. R-regeln är en sådan. Sätter du in en inombordare i en sexa så ökar vikten med kanske 150 kg och då kommer båten inte längre att mäta in, eftersom den seglande längden blir större. Det kan tyckas absurt, men faktum är att den där regeln har visat sig vara ruggigt svår att lura.

    • Posted March 23, 2012 at 23:51 | Permalink

      Thomas, den gamla R-regeln kanske inte känns helt relevant i det avseendet. Men du har säkert helt rätt. Konstruktionsregler kan ju få märkliga effekter.
      Entypsklasser som 606, Drake, Farr30, Folkbåt, H-båt,IF, J/24, J/80, Melges24, Neptunkryssare, Starbåt, X35, X99 och Yngling behöver inte göra någonting dom har ju i praktiken redan ett SRSv mätbrev om dom är inmätta i resp. klass.
      Bara o tuta o köra alltså!
      Stefan

      • Thomas Ottosson
        Posted March 24, 2012 at 00:10 | Permalink

        Poängen, om vi nu håller oss till SRS, är att vissa båtar (låt säga Wasa 55) kanske inte borde få särskilt mycket lägre SRS-tal bara för att de har visat sig vara några hundra kilo tyngre än standard. Medan andra båtar (låt säga Dehler 34?) kanske borde få ett avsevärt lägre SRS-tal för samma procentuella höjning.

        För övrigt vidhåller jag att R-regeln kan lära oss en hel del, i alla fall när det gäller vissa smala deplacementbåtar. IACC-båtarna, som ju bygger på R-regeln (om jag inte minns fel mäter de R23), följer samma logik. Det var därför Team New Zealand höll på att bli diskade när båten tog in vatten (och alltså blev tyngre, det vill säga “längre”).

        • srsseglaren
          Posted March 24, 2012 at 05:08 | Permalink

          +1
          Ex. ovan med Wasan/X99 var liksom poängen.

          Dessutom är viktuppgifterna i båtdatabladen inte verifierade med mätningar.
          Då borde man kanske vara försiktig med sänkningar ?

          Ny viktuppgift på Swede 55, tidigare har tex Furioso haft 1100kg mot idag 1600 kg.

          Comfortina 36 på 4500kg ser lågt ut.
          En ansökan om brev med två spinnare alt. två gennackrar med vikt 5400 kg, kanske hamnar mätbrevet runt 1.185 blir det rätt ?

    • Posted March 24, 2012 at 06:30 | Permalink

      Borde det inte vara så att om en tabellbåt söker ett mätbrev (inte SRSv) där ökad vikt jämfört med andra av samma typ så borde ett av följande kriterier vara uppfyllda.

      Vikten är verifierat högre jämfört med en standardbåt. Man måste altså väga två båtar och använda skillnaden som referens. Detta kräver vägning av två båtar och att båda båtarna ligger över vikten som anges i tabellen.

      Man har monterat in extrautrustning där den extra vikt som detta medför anges och detta adderas till tabellbåt vikten. Detta kräver ingen vägning.

      • Svenne
        Posted March 24, 2012 at 07:22 | Permalink

        Ska ett SRSv alltid ge ett lägre mätal ?
        Och på det så får man hissa spinnackern så högt man vill ?
        Verkar vara en god affärside att kränga mätbrev med “rabatt” och med ensamrätt.

        • Posted March 24, 2012 at 07:48 | Permalink

          SRSv tävlar väll bara mot andra SRSv båtar?

          • Peter
            Posted March 24, 2012 at 08:13 | Permalink

            nej, det gör de inte SRSv tävlar också mot SRS, men om arangören så vill kan har ha en klass/tävling för bara SRSv, dvs. uteslutar alla icke verifierade båtar.

          • Kalle
            Posted March 24, 2012 at 11:15 | Permalink

            Jösses och suck! Har du inte ens läst introbrevet till nya SRS? .där står ju allt förklarat. Istället slänger du dig ut här med frustration och påståenden till höger o vänster. Nu senast med SRSv. Eller så var det ett försök till ironi som jag inte fattade….sorry i så fall
            RTFM!

          • Peter
            Posted March 24, 2012 at 14:35 | Permalink

            just det, troligtvis ironi men det fattade jag inte heller…

          • Posted March 24, 2012 at 22:02 | Permalink

            Egentligen ville jag att det skulle var ironi men tyvärr är det inte det….

      • Bosse
        Posted March 24, 2012 at 08:24 | Permalink

        Aha…så du Calle menar att en tabellbåt alltid ligger till grund för ett SRS-mätbrev?

        Ibland tror man att man fattar sedan vet man varken ut eller in..

        Förklara för mig hur SRS talen skapas, och då någon som kan och vet!

        Är det värdena man fyller i när man söker som styr?

        Är det värdena plus att någon/några erfarenhetsmässigt tycker att den skrovformen/båten har vissa egenskaper?

        Två enkla frågor, någon som vet/kan?

    • Rikard I
      Posted March 24, 2012 at 09:25 | Permalink

      Intressant diskussion om SRS’s inre väsen.
      Thomas synpunkt map vikten påverkan på båtens egenskaper är helt korrekt. Det är samtidigt en av SRS (få) svagheter – hanteringen av vikten. Möjligheten att mätbrevsbåtar kan få lägre mätetal än tabellbåten borde tas bort/begränsas genom t.ex. en lägre faktor än idag.
      En båts minimumvikt (som avses i SRS, dock hjälper inte referensen till den internationella redskapsregeln att tolka vad detta betyder) är ju den som ska uppges – inte nominell vikt.
      Vikten skulle i så fall kunna definieras mha designdata och återförsäljarens monterade “std-kit” för båten och SRS definition av övrig utrustning. Svårare än så ska det inte behöva vara.
      Om sedan vi vill montera mer utrustning för bekvämlighetens skull, så få vi ta de effekter det har på båtens egenskaper.
      Jag tror att det kommer att gynna breddseglingen mer att ha en enhetlig vikt än att väga båtar för att få ett så lågt SRS-tal som möjligt.

      • srsseglaren
        Posted March 24, 2012 at 10:27 | Permalink

        Väl formulerat.

        Det borde göra SRS regeln mer intressant som en breddregel att inte alla väger sina båtar för att söka sänkt mätetal.

        Visserligen så förlorar en lätt båt mer på ökad vikt, men det är också så att den uppnår högre stabilitet på kryss, dvs blir vassare än mätetalet med ökad besättning om denna burkar.
        Den har även mer att tjäna på att segla med färre ombord på lättvindskör allt då SRS inte ser till besättnings vikten.

        Det gör även att man måste ha olika avdrag på en lätt båt som begär shorthand brev än på en båt med hög egen stabilitet.

        Det blir lite att hålla koll på.

  31. Sven-Arne
    Posted March 24, 2012 at 00:47 | Permalink

    Den stora skillnaden mellan en X-332 (1994) och en Dehler 34 (2002) är väl konstruktionen med hela båten i sig och inte vikten på 400 kg?

    –Är du allvarlig när du gör jämförelsen eller bara ”dryg”?

    X-332 är en kortare båt totalt med halvmetern kortare i vattenlinjelängd och har omodernare skrov både i för och akter mot Dehler 34. +1

    Dehlerns markant högre effektivare segelplan uppvind och även undanvind med större spinne högre upp +1

    Dehlern har djupare modernare köl i bly 100 kg tyngre och lägre ner än x-332 i järn/bly. +1.

    Att det skilde bara 1 % i gamla LYS beror väl på att X-332 har seglats bra och mycket i många år 1994- av duktiga seglare mot Dehlern som endast ”familjeseglats” och fått sitt mätetal i LYS som en vild gissning.

    Lystabellbåt går från 1.25 vilket ansågs okay? -till nya SRS 2012 med 1.251 och mäts in på 1.229 bara för att vikten i broschyren avsåg tom båt utan eftermonterat lull lull.

    Då kan man väl nästan säga att SRS båten för 2012 alltså finns.
    Dehler 34 DD

    (Som tur är vägdes den tung och råfuktig en kulen höstdag 2011.)

    • Andreas i HP
      Posted March 24, 2012 at 09:49 | Permalink

      +1

    • Posted March 24, 2012 at 18:30 | Permalink

      Sven-Arne, vem du nu år, skulle jag vara dryg bara för att jag tycker att vår båt och en X332 är lika måttmässigt och seglingsmässigt? Självfallet är den största skillnaden inte vikten utan att det är två olika båtar.. :-) Vi har seglat många sjömil tillsammans med skitduktiga X-332 seglare så jag tycker vi har bra koll på så vis. Det du skriver innehåller dessutom faktafel. Sedan på ostkusten så har Dehler 34DD kappseglats en hel del av både Northfolk/L. Englund m.fl. i minst samma omfattning som sina systerbåtar D33/D34SV/D35. Även på IMS-SM. Englund har f.ö. ägt 2 st. Dehler 34DD, och dom familjeseglades nog inte så mycket. X-332 som jag tycker är en riktigt bra X-båt var jag 1 mm från att köpa 2006. Doris vägdes f.ö. en solig sensommardag, och helt uppvärmd/avfuktad.
      Vikterna på Dehler 34DD skulle jag tro kan skilja från 4600-5200 beroende på utrsutning. Broschyrvikten på 4300 är säkerligen inte möjlig att nå även om de första båtarna var mer spartanskt utrustade. ORCi/IMS flytlägesmätta ligger på c:a 4900kg. Dom är flytlägesmätta gentemot skrovfilen som SSF har.
      Här finns en måttjämförelse 332/D34 som Erik har gjort;
      http://segelochpaddel.blogspot.se/
      Seglarhälsningar
      Stefan
      http://www.dehlerdoris.blogspot.com

  32. Posted March 24, 2012 at 10:02 | Permalink

    Är det inte så att detta i första hand blir en teoretisk diskussion? Jag kan inte se vilka praktiska effekter eller problem som detta innebar under 2011? Och jag ser inte heller vad som kan ställa till det framöver?

    Vi kommer från ett system där båtar flyttades +/- 0.02 från år till år, och ingen kunde härleda varför. Med ökad transparens så debatterar vi om principen bakom 0.002 är rätt eller fel.

    På havet diffar det lätt 4-5% mellan topp 10 i vilket race som helst. Då gäller det att sätta saker och ting i sitt rätta perspektiv.

    Att det är intressant att diskutera är en annan sak :-)

    • SRSv-tveksam
      Posted March 24, 2012 at 10:49 | Permalink

      Bara det att det skiljer betydligt mer än 2/1000 snarare >2/100 jmf tex Dehler 34 tabell vs Kindeborgs mätbrev (ursäkta exemplet Dehler-Doris ;-)). Det är skillnaden mellan att vinna och komma 5 bland toppbåtarna. Doris är fömodligen i allt väsentligt likadan andra tabellbåtar även i år utan att man gjort nåt som förändrat prestandan.

    • srsseglaren
      Posted March 24, 2012 at 10:53 | Permalink

      LYS var inte ett så bra system, det som var bra, var enkelheten och att alla visste hur avdragen fungerade.

      2011 vanns en bil av en båt med järnköl, även med kölmtrl. undantaget så kanske mätetalet ändå var ngt högt pga ovanstående ?
      Även 2:an i samma race hade ett lågt mättetal pga samma diskussion så en viss betydelse kan det nog ha ?

      Gjort är gjort men, låt oss försöka få SRS till en så bra breddregel som möjligt vilket kanske bidrar till att fler tycker att det är roligt med segling.

      Låt se hur bra SRS kan bli : )

      • srsseglaren
        Posted March 24, 2012 at 11:00 | Permalink

        Sorry mättelatet var naturligtvis lågt.

    • Bosse
      Posted March 24, 2012 at 11:14 | Permalink

      Om man har en tabellbåt som deplacerar 2,15 ton.

      Man bygger om denna båt så den uppskattningsvis deplacerar 1,6 ton.

      Äger ingen våg och har ingen tillgång till en våg, ej heller viljan att väga;-)

      Är det tabellvärdet som ska få gälla då?

      • srsseglaren
        Posted March 24, 2012 at 11:18 | Permalink

        Kanske ser vi till olika saker ?
        Dom flesta båtar som vägts och kommer att vägas är inte ombyggda ;)

        • Bosse
          Posted March 24, 2012 at 11:35 | Permalink

          Möjligt, men principen är väl densamma?

          Om det sedan rör sig om 10 kilo eller 500 kilo har det någon betydelse? Var går gränsen?

          • Posted March 24, 2012 at 14:03 | Permalink

            Gränsen passeras om du tar ur en enda pryl som är standardutrustning i båten.
            När det gäller att skruva i mer utrustning (varmvatten, värmare, rattstyrning, skåp etc) så går gränsen där du själv bestämmer. Du kan söka mätbrev för 10 kg iskruvad utrustning som förmodligen vid vägning visar sig ge mer…

        • LGP
          Posted March 24, 2012 at 16:03 | Permalink

          Det verkar vara så, att de som har en tabellbåt och väger denna ofta får ett lägre mätetal beroende på högre vikt. Troligen är inte skillnaden mellan “standardbåtarnas” vikt så stor utan troligen är tabellbåtens vikt för låg.

          Förslag: När man söker mätbrev för en tabellbåt måste man redogöra för vad som är ändrat från tabellbåten, tillagt viktmässigt (schablonvikter?) och hur mycket detta väger. Skillnaden läggs sedan till tabellbåtens vikt. Större rättvisa mellan tabellbåtar och tabellbåtar med mätbrev. Man slipper också väga hela båten, vilket är relativt dyrt.

          Alternativt bättre förslag blir att väga båten som idag samt redogöra för vad som är ändrat på båten enligt ovan som motiverar viktskillnaden. Om inte viktskillnaden kan motiveras är troligen tabellbåtens vikt fel och bör korrigeras. Troligen behövs några märbrev med samma trend för att uppdatering skall ske. Jag har svårt att tänka mig att tabellbåtar som tillverkats seriemässigt verkligen skiljer så mycket som vissa mätbrev antyder. Förhoppningsvis kan man på detta sätt öka säkerheten i indata till SRS-regeln.

          • Posted March 24, 2012 at 16:49 | Permalink

            Och den som faktiskt har en tabellbåt som ligger på minimivikt? Typ vår gamla Nova. Skall jag diskas för att “snittvikten” på min båttyp plötsligt höjts? Eller tvingas ta ut ett mätbrev för att jag inte förändrat båten?

            Det finns inget system som kan hantera denna bredd. Sedan får man ju SSF ett underlag som kan leda till uppdateringar av tabellbåtarna framöver.

            Att man som “sällankappseglare” accepterar broschyr- eller konstruktionsvikt för att enkelt kunna få ett mätbrev, medan de mer seriösa väger sina båtar funkar för att segla Fastnet eller Round the Island. Då borde det funka på våra onsdagsseglingar också?

          • srsseglaren
            Posted March 24, 2012 at 17:07 | Permalink

            Hmm, om inget system kan hantera det, bör man ge sänkt mätetal då ?

          • Nobbe
            Posted March 24, 2012 at 17:13 | Permalink

            Peter! Man kan väl segla lika seriöst fastän man inte vägt sin båt? eller :-) Problemet blir ju om man redan maxar inom SRS-regelns tabellvärden (bortsett från vikt då som alla förmodligen de flesta ligger över) och tar ut ett mätbrev så får man per automatik ett lägre respittal fastän prestandan inte förändrats jämfört med andra. Att inte ha sin egen båt optimerad mot tabellbåten är ett val man gör. Och ger man utöver det vägda båtar ytterligare en fördel utan nån speciell anledning prestandamässigt tror jag inte hjälper att få fler ut på banorna.

          • Posted March 24, 2012 at 17:52 | Permalink

            Vikt är en faktor. 90% av de som mäter in som tabellbåt har för små segel. Skall vi göra antaganden också när det gäller segelyta?

            Och som sagt. Principen att acceptera en lägre vikt mot något sämre, men mycket enklare, kappsegling funkar på många andra ställen, till exempel i IRC. Och där lockar man ju både toppbåtar och rekordmånga breddseglare Just nu så är 50% av båtarna vägda.

            Hur man än gör så har man ändan bak. Har men en tabellbåt så kommer några att utnyttja alla de möjligheter som finns inom regeln och hålla den strippad, packa ner mantågen i kölsvinet och maximera segelytan. Inget konstig med det, men den typiska Accenten kommer att ha svårt att hänga med. Nu kan en “icke optimerad” båt lägga lite energi på att väga och mäta sina rullsegel för att sänka sitt mätetal. Det snedvrider ju fortfarande konkurrensen mot de som inte bryr sig, men antalet båtar som har ett SRS som motsvarar deras potential ökar.

          • srsseglaren
            Posted March 24, 2012 at 18:50 | Permalink

            Ja vikt är en faktor som påverkar farten, men den slår olika på olika båttyper.
            För att det skall vara bra för en breddregel måste det gå att få relevans i mätetal och fart annars har man gjort regeln sämre och därmed ointressant.

            Som tidigare nämnts så har många tabellbåtar ett viktvärde som inte är mätt dvs man får pga att felaktigt grundvärde sänkt mättetal ?
            Vad har man då vunnit jmf dom brister som fanns i LYS ?
            Tillfört nya ?
            Det gäller att skaffa en båt som har ett så lågt grundvärde inlagt i tabellen så att man får lågt SRS-tal som möjligt.
            Jmf Comfortina 36 är det troligt att den väger lika som en lätt Nova ?

            Kanske kan man lämna optimeringen till båtägarna ? dvs den som lättar mest inom vad regeln tillåter är den som kommer att tjäna mest ?

          • Posted March 24, 2012 at 22:13 | Permalink

            Var det en slump att du körde med den lättaste Novan istället för med en “tung” Nova? ;-)

          • LGP
            Posted March 25, 2012 at 09:39 | Permalink

            Peter G
            Förslaget var ett försök att kunna korrigera uppenbara felaktigheter i båtdatabladen. Jag hoppas att det är ett eftersträvansvärt mål!?

            Om Din erfarenhet är att serieproduktion av båtar är, att det ibland skiljer mer än 20 % i vikt mellan båtarna så jag acceptera det. Förhoppningsvis finns det varv som klarat att tillverka med lägre produktionstolerans.

            Om det nu är svårt att hålla koll på totalvikten vid tillverkning så utgår jag ifrån att det även gäller för tillverkning av kölarna, med där accepterar man tillverkarens låga? vikt t o m angiven i ton med två decimaler. Troligen sprider även vikten på kölarna och är i många fall högre än tabellbåtens kölvikt. Där kan då mätbrevsbåtarna ytterligare få en fördel.

            Slutsatsen blir att det är fel att i denna typ av handikappsystem att lägga för stor vikt vid det framräknade mätetalet enligt någon formel

          • srsseglaren
            Posted March 25, 2012 at 10:03 | Permalink

            +1
            Många av dom viktavdrag som hitintills givits samt kommer att ges saknar relevans mätt i verklig fart.

            SRS borde vinna på att sansa rabatterna tills man funnit ett sätt att uppnå högre relevans.

            Den som bidrar med en ny bil till bästa seglare och får responsen att det finns systemfel i mätetalen kanske tappar intresset så även de seglare som deltar.

      • Posted March 24, 2012 at 22:07 | Permalink

        Om du protesterar denna båt så att den måste vägas så blir det DSQ på den och ägaren måste betala vägningen…
        Om det är medvetet fusk med vikten så blir det R1 och R69 med eventuella extra påföljder.

        Men om man vill fuska är det enklare att starta motorn….

        • Peter
          Posted March 24, 2012 at 22:53 | Permalink

          Nja, Calle, risken är väl inte så stor. Det måste finnas stark misstanke, upptäckt innan kappseglingen är slut (helst innan målgång) och sen ska det finnas möjlighet till vägning. Till det kommer risken att man får betalar själv vägningen om man hade fel när man lade en protest.

          Ska dock inte vara en uppmaning till fuskt. Som du skrev, går det också att starta motorn (fast varför finns då enstaka besättningar som fuskar på det sättet…tänkte på båten som lättade efter en IRC inmätning med 1,5 ton).

    • Peter
      Posted March 24, 2012 at 14:51 | Permalink

      @Peter G, nogrannheten mellan olika båttyper har inte ändrats sen 2011 mot tidigare. Mycket som jämförs åt skrivs till det nya SRS har redan börjats att implementeras innan 2011. Saker och ting behöver tid att sätta sig även det nya SRS. Det finns dock visser principiella svagheter som är kända för de som har lite mer insyn men gör man sina analyser så ser man också en del.
      Just ny är det faktiskt att fler har upptäckt att just skillnaden mellan vikt för en standardbåt enligt båtdatabladet och verkligheten kan skiljer en hel del. Och då lönar det sig att väga fast TK har minskat viktkänsligheten något. Felet ligger dock inte endast i formeln. Vikt har idag betydligt större betydelse än förut när båtjämförelse var en av flera faktorer för bedömning av båtar. Idag är det den ledande faktor sen kan man ha synpunkter om det är bra eller dåligt. Mätregler fanns i alla fall att tillgå för då som tycker att mätning är ett måste.
      Den som tror att det är formeln ensamt som styr har fel. Det förekommer empiriska korrektioner och som i det gamla systemet är detta hemligt lika så resten av bedömnings grund. Det som har dock stark förbättras är en dialog med just seglarna samt arbete på kansliet. (men det skulle jag inte vilja koppla direkt till det nya SRS)

    • bepe
      Posted March 24, 2012 at 23:26 | Permalink

      @Peter G för att hålla diskussionen igång. Du skriver att vi gått ifrån ett system där båtar flyttades +/-0,02 från ett år till ett annat. Faktum är att i SRS 2012 så kan en båt flyttas +/- 0,017 från en vecka till en annan på samma indata där jag inte förstår hur bedömningen kan bli så olika.

  33. Rikard I
    Posted March 24, 2012 at 10:28 | Permalink

    Först och främst – tack Peter för en genuint underbar blogg! Jag följer den med aldrig sinande intresse varje dag. :-)
    Efter att ha seglat entyp genom alla år i Laser, Express, Scampi, så kommer vi i år att börja med handikapp. I och med att vår First 30JK är ny så blev jag direkt intresserad i varför den mätte så högt. En 31-fotare ska spöa 36-44-fotar. Hur ska det vara möjligt?
    Så jag har ägnat lite tid sedan jul till att analysera hur båtens mått styr SRS-talet och kommit fram till några möjliga vinnare och förlorare mellan SRS 1.2 och 1.3.
    Vinnare: HP1030, Omega 10m och Hansson 31. (Är det ålderstillägget som spökar?)
    Förlorare: Dufour 36P (okänd), Jeanneau OD 35 (seglats för bra?)

    Det är bara att gratulera eller beklaga. Snart är säsongen ett faktum :-)

    • Peter
      Posted March 24, 2012 at 15:51 | Permalink

      Jag håller med om att bloggen är underbar. jag ssknar dock Peters analyser mot andra respitsystem. De har nästa försvunnit.
      Hansson 31, HP och Omega 10m är nordiska skapelse och finns inte så mycket på kontinenten däremot finns First 30 JK, Dufour 36P samt JOD 35 med i HN-tabellen. den franska bedömning är First 30JK kring 1,25, Dufour 36 P kring 1,29 och JOD 35 ligger där på ca. 1,30 (om man räknar om med coefficient multipl. * 1,4). Detta kan jämföras med JOD 35 i SRS-tabellen på 1,285, Dufour 36P som mätbrevsbåt på 1,334 och First 30 JK som mätbrevsbåt på 1,252/1,264. Båten som sticker ut i jämförelse är Dufour 36P.
      Jag säger kring då det finns nästan alltid några båtar i en och samma grupp som bedöms i frankrike något snabbare eller något långsamare.
      HN-tabellen innehåller närmare 1600 båttyper (2007 var det 1400). HN har då ett imponerande underlag på 11500 båtar viket kan jämföras med ca. 2-3000 båtar i den svenska databasen.
      tittar man dock på de viktuppgifter i HN-tabellen så verkar det att även där kommer många uppgifter från broschyrvikter. I empiriska system är det egentligen mindre av betydelse vilka mått och vikter en båt har för själva bedömning av båttypen. mått och vikterna används mestadel för beskrivning av själva båttypen. I andra empiriska system går man än längre. Så har vi det irlänska Echo som beräkar fram respittalet utifrån kappseglingsresulteten. Som jag förstått baserar även det Nya Zeeländksa systemet på statistik. Man kan ha synpunkter om det vad som är bra oeller dåligt. jag personligen tycker att det finns en anledning varför golfare har sitt handicap som endast används för bredden. I toppen spelas väl scratch. Jag tycketr att det behövs ett enkelt system, helst statiskt system för bredden även inom den svenska segelsporten men även system som IRC och ORC. Utbudet för IRC/ORC är dock för lågt och kan ha till följd att just SRS ska ersätta det? Kommer det blir bra? Går det att ha ett universalt system? Tiden kommer att visar.

      Kan vara intressant hur man /L-O Norlin resonerade 1970:

      http://www.norlinboats.com/lys30.htm

      Jag tycker det fanns en hel del i hans resonemang som även idag gäller.

    • Posted March 24, 2012 at 19:59 | Permalink

      Det har hänt ganska mycket på 42 år!

      Och det debatterades precis lika mycket 2007. Titta gärna igenom gamla inlägg här på bloggen. Och det är samma människor som debatterar nu som då :-)

      Uppenbarligen tyckte SSF, och många seglare, att LYS hade hamnat i en återvändsgränd. Hade det funkat tillfredsställande och seglarna varit nöjda så hade man inte reviderat systemet.

      Vi vet att du inte håller med SSF, och det är ok. Men i något läge kanske man skall gräva ner stridsyxan och se till ett större perspektiv;

      När fel båtar vinner race, eller kappseglandet minskar kan vi ta den debatten. Tills dess tänker i alla fall jag att ge SSF och SRS-gänget en rejäl chans. Och då måste vi låta systemet sätta sig.

      • Svenne
        Posted March 25, 2012 at 10:44 | Permalink

        “När fel båtar vinner race”
        Hur menar du, ska inte alla båtar ha chansen att vinna race ?

        mvh
        Svenne

      • Posted March 25, 2012 at 10:54 | Permalink

        Du vet vad jag menar.

        Jag kan inte se att vissa båtar vinner för mycket (eller för lite) pga SRS. En bra mix mellan olika båttyper, standarbåtar, vanliga mätbrev och SRSv.

        Jag tror att ett duktigt gäng kan vinna med vilken båt som helst i tabellen eller i mätbrevslistan. Och en dåligt seglad “SRS-raket” kommer inte att ha en chans.

  34. Nobbe
    Posted March 24, 2012 at 18:19 | Permalink

    Nästa år kanske man kan mäta in i SRSvvvvvv betala några tusenlappar till och få ännu lägre respittal ? :-) Trevlig kväll!

  35. Varför?
    Posted April 13, 2012 at 17:33 | Permalink

    Någon som kan förklara för mig?
    Mätbrev E4485 srs 1,265 större segel fler segel, både Spinn o Gennacker
    Mätbrev E3941 srs 1,27 mindre segel färre segel enbart spinnacker
    Värför blir det så?
    Dom väger lika, enda skillnaden är att nedgångslucka saknas på E3041 men kan det verkligen motviera högre SRS när kompisbåten har fler/större å både gen/spinn?

    Undrar hur

    • CalleK
      Posted April 13, 2012 at 19:42 | Permalink

      det är väl det systematiskta och formaliserade sättet. Med bedömningsverktyget måste det väl ha blivit rätt. Det är bara att vi inte förstår.

      • Varför?
        Posted April 13, 2012 at 22:39 | Permalink

        Fattar inte hur systemet kan ge lägre värde med större segel, fler segel, fler variationer när allt annat är identiskt?
        Kan det var fel på beräkningen, någon variabel som ställer till det?

        Undrar lite!!!

        • Mats V
          Posted April 14, 2012 at 10:34 | Permalink

          Ruskigt bökig och farthämmande nedgångslucka…?

          Inte bra.

        • CalleK
          Posted April 14, 2012 at 21:33 | Permalink

          den variablen som kan ställa till är den empiriska korrektionen. Troligtvis saknas kvalitetsäkring som görs för tillfället på blur.se i en allt för stor utsträckning.

          hur mycket fel blir det där det inte är lika enkalt att se?

          Inte bra.

          • Varför!
            Posted April 15, 2012 at 11:14 | Permalink

            Detta innebär att om den båten med högre SRS skaffar en nedgångslucka då borde få sänkt SRS, då har vi 2 båtar med olika stora segel, den ena får friheten att använda både spinn o gennacker, fler försegel m.m….vad blir dä värdet av luckan??? Kan en nedgångslucka vara värt flera 0,01??? Vad grundar sig det på, eller är det bara så att lika båtar inte jämförs, utan variablerna beräknas på varje båt? Vilket då medför att 2 exakt lika båtar riskera få olika värde, som i detta fall när den båt som har extra segelyta/antal/konfigurationer tjänar i SRS värde. Kan inte vara kul att tävla mot en exakt likadan båt med större o fler segel fast lägre SRS pga ett missat kryss för nedgångslucka, undrar om man får ändra, risken är ju också att SRS blir lite lotteri och värdet med att mäta in sin båt, istället för standard, lönar sig. I detta fall var det en Bavaria 35 match som utrustat sin båt med både spinn o Genacker, vägt den (alla båtar väger förmodligen ganska lika) och tjänat 0,02, dvs utökat segelkonfigurationen och bara skrivit in dom riktiga värdena, den andra har också tjänat på att väga båten men inte lika mycket, vart är rättvisan???
            Såg någon annanstans i listan att en shorthand konfiguration hamnade på högre SRS än grundmätbrevet, trots färre o mindre segel just pga att nedgångslucka m.m. saknades, dvs det var inte i kryssat bord/dynor/lucka m.m. Men det var samma båt och segel förutom att inte alla fick åka med…tror inte båtägaren hade uppgett att han slänger allt detta överbord när han vill segla shorthand…ett shorthand brev ska ju föresten bara gälla ändringar av segel inte vikt eller annat…

            Hoppas någon tar detta på alvar, så inte det blir SRS lotteri

            Fattar inte hur…

    • kim
      Posted April 15, 2012 at 12:33 | Permalink

      Angående införskaffande av nedgångslucka.
      Det behöver inte nödvändigtvis ge lägre tal.
      Skaffar du t ex en mycket lätt och styv lucka i kolfiber, så riskerar du ju att få ytterligare höjning.
      Är det sedan en så kallad fatheadlucka, ja, du fattar.
      Swing-lucka, nu pratar vi race.

      Eller så kontaktar man helt enkelt mätkommitén och ber de justera mättalen.

      • Varför!
        Posted April 15, 2012 at 18:03 | Permalink

        OJ….mätbreven justerade, ser helt rätt ut…det gick fort….
        Undrar om någon läst vad vi skrivit?
        All heder åt dom som jobbar med SRS, jag undrade egentligen bara om det fanns buggar i systemet som skapar fel tal, inte kritik mot de som sköter allt…det slog mig när 2 båtar kunde få tvärsom resultat i SRS….det gick att kolla så enkelt när dom är så lika…hoppas ingen tog illa upp…
        Verkar vara ett bra ställe att skriva¨på om man hittar avvikelser…
        Bra blogg är lite beroende fakstiskt…
        Undrar varför???

  36. F424
    Posted May 8, 2012 at 19:04 | Permalink
    • Oscar
      Posted May 8, 2012 at 19:10 | Permalink

      Så stor båt och de har inte ett bord ombord…Hmmm

    • Gustaf Dyrssen
      Posted May 23, 2012 at 14:34 | Permalink

      Kul länk. Noterar med förtjusning att min F-18 är ungefär lika snabb som en TP52….. men att mot en 100 fots race hoj så borde man bli ifrån åkt såvida man inte har en Seacart 30……………
      Nu gäller det bara att realisera fart potentialen…….

  37. srsseglaren
    Posted May 23, 2012 at 07:44 | Permalink

    Kan båda dessa brev vara korrekta ? E 3844 samt E 3244 ?

    • Posted May 23, 2012 at 08:47 | Permalink

      Omega 10 metre

      3844:
      Stor – 35,24 m2
      Fock – 17,36 m2
      Depl – 2,4 t
      Motor – nej
      SRS u spinn – 1,179

      3244:
      Stor – 33,38 m2
      Fock – 17,4 m2
      Depl – 2,92 t
      Motor – ja med folding
      SRS u spinn – 1,14

      Några problem?

    • Kåre
      Posted May 23, 2012 at 08:48 | Permalink

      E3844 har mer segel, väger 520kg mindre, ingen motor samt inget undanvindssegel. Så det verkar vara korrekt.

  38. srsseglaren
    Posted May 23, 2012 at 09:10 | Permalink

    Inte vet jag, kanske är det bara det att den ena vägts ?
    Men ett snäpp i diff i avdrag/tillägg utan proppeller hörde väll till LYS ?
    Vad blir gennacker ytan ? en spinne på 13X8 hamnar runt 90 kvm ? kan gennackern hamna runt 75-80 kvm ? vad bör en gennacker med den ytan ge en höjning med ? (inget brev verifierat)

  39. srsseglaren
    Posted May 23, 2012 at 10:41 | Permalink

    Finn fem fel ?
    Diffen mellan breven utan undanvindssegel är 0.039
    OZ-drive prop(minsta foldingen) kanske + 0.006?
    520kg x-tra kanske + 0.01?
    1.82 kvm x-tra i krysstället kanske +0.003?

    Dvs tot 0.019 jmf 0.039 i breven ?
    Vad saknas ?

    • Peter
      Posted May 23, 2012 at 11:12 | Permalink

      Svaret är jmf mätbrev Omega 10 för övrigt har jag ingen åsikt i frågan

    • Peter
      Posted May 23, 2012 at 14:41 | Permalink

      frågan är väl hur formeln behandla dessa faktorer.

      jag utgår att folding hateras på gamla LYS-sättet.
      då blir det +0,01
      skillnad i krysstället borde vara försumbart fast det är ca. 6% skillnad i storen. Uppskattning på 0,003 kan kanske vara rimligt.

      resten tydligen ligger på viktskillnad. Sen kan man undra om vikten hanteras rätt för alla båttyåer rakt av. vissa båtar är beroende på skrovformen mer viktkänsliga än andra medan en formel slår lika.

  40. srsseglaren
    Posted May 23, 2012 at 15:07 | Permalink

    Och om det finns ngn Omega 10 som väger 2,4 Ton ?

  41. srsseglaren
    Posted May 23, 2012 at 15:12 | Permalink

    Det tidigare folding avdraget på 0.01 skulle även ta in den tillkomna vikten för en inombordare(de flesta var de fakto dieslar) vilket inte dagens bör innehålla då man i så fall får dubbelt avdrag dvs först 0,06 för prop. samt 0.04 för vikt= 0.01 samt därutöver avdrag för tillkommen båtvikt ?

  42. Peter
    Posted May 23, 2012 at 21:45 | Permalink

    @srsseglaren, ju du gör en bedömning hur formeln borde värdera men jag försökte att göra en uppskattning hur formeln värderar. Sen är det väl SRS-tekniska gruppen, dvs. Per Lindell och Jimmy Hellberg som bestämmer hur mycket vad kostar.

    • srsseglaren
      Posted May 23, 2012 at 22:16 | Permalink

      Håller helt med.
      Tanken och förhoppningarna med SRS var att komma bort från tidigare kända brister i LYS, ser ut som nya tillkommit?

    • Roger
      Posted May 24, 2012 at 13:02 | Permalink

      Vad kostar? Vad kostar inte?
      Se mätbrev 4261 och tabellbåten First 32 7/8.

      • Peter
        Posted May 24, 2012 at 17:48 | Permalink

        intressanta jämförelseobjekt. Om vi nu utgår ifrån standardbåten så skiljer 1,6% i storen (pga annorlunda akterrunda), 6,7% i försegelvilket ger för mätbrevsbåten en något mindre segelyta på kryssen.

        Frågan är nu om den 0,004 mindre i SRS härrör endast från skillnad i segelyta på kryssen eller om drevet och ändrad roder togs hänsyn till. Är det bara tomma ord att alla ändringar bedöms eller gjordes en individuell bedömning? Det kan väl bara TK svara på och det kommer de inte att göra.

        utifrån det kan man dock uppskatta att 0,008 kan tillskrivas gennaker samt den 1,6% större spinnakern (påverkan borde vara försumbart).

  43. Roger
    Posted May 23, 2012 at 23:42 | Permalink

    SRS har brister och har inte tillräckligt med inputs för att fungera.
    Att bara mäta i stort sett längd ,vikt och kvadratmeter segel…
    Hur fel blir det inte då.
    X-102 och Dehler 34 tex.
    Skrämmande när SRS mäter flera procent i skillnad på samma Omega 10 med bara skillnad att en har motor… Vikt och segelyta är av liten betydelse för båttypen som i grunden ändå redan är för tung…
    SRS mäter in vikten som parameter för det extremaste av ULDB båtar som konstruerats… Exempel en J-80 eller Melges 24 drabbas hårt av 1000 kg extra vikt medans en Dehler 34 eller Arcona 400 knappast märket något alls..

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>