J/111 Blur³ | Code 0 setup

j111-blur-code0-2

I’ve covered our downwind inventory here, and there’s been some questions on how we set up the code 0.

j111-blur-code0-3

There is a Dyneema loop that slides on the sprit. This makes it easy to connect the furler when the sprit is in, and it doesn’t affect the normal tackline. There’s a small Dyneema strop that pulls the loop out as the sprit extends, and another bobstay that goes down to the bow right over the waterline.

j111-blur-code0-4

This accomplish two things; taking the load of the sprit – as most of it is on the bobstay – and center the furler. As the sprit extends on starboard, ideally you want the furler on the left side of the sprit.

j111-blur-code0-5

We needed a 2:1 halyard to get the proper luff tension. On the Hall Spar mast the two spinnaker halyards that exits the mast on top of each other. We replaced the lower one with a 2:1 halyard in Vectran.

j111-blur-code0-6

The dead end needed to be attached somehow, so we mounted a Seldén dead end bracket. It needed some carbon reinforcement that Magnus Mørk, Norsk Riggservice, helped with (we needed the work done between Færder race and Seapilot 2star).

j111-blur-code0-1

(Older photo without proper tension).

39 Comments

  1. Pelle Pedersen Aug 30, 2014 Reply

    Lashingen i toppen behöver kortas/sträckas upp igen!

  2. Per J Aug 31, 2014 Reply

    Snyggt!! Vad är det för duk i seglet? CZXX? Vikt?
    Vad har du för höjdseparering mellan deadend och fallblocket?

    • Author
      Peter Gustafsson Aug 31, 2014 Reply

      Duken är ZL06.

      Höjdsepareringen kan vara 20 cm (deadend sitter så högt det går mot fallboxen ovanför). Ser ganska ok ut på bild 4

  3. Anders B Aug 31, 2014 Reply

    2:1 innebär dubbla linor utvändigt på masten när fallet inte används, fördelen är förstås att den ökade tryckkraften i masten halveras. Varför inte winscha hem kraften nere på däck? Varför “måste” det vara ett 2:1 fall?

    • Author
      Peter Gustafsson Aug 31, 2014 Reply

      Det räcker inte med 1:1 för att få tillräcklig förliksspänning. Vi har kört med 1:1 fram tills nu (då jag inte hittat nåt bra sätt att få till fästet för den lösa änden). Antingen måste man ha ett fallås och få till 2:1 i halshornet, eller 2:1 på själva fallet.

      Nu släpper vi häckstaget, winchar hem så mycket vi orkar/vågar på 2:1-fallet (låter den ligga kvar på winchen) och sedan tar vi hem i det hydrauliska backstaget. Då blir det tillräckligt bra :-)

    • Thomas Wiberg Sep 1, 2014 Reply

      Anders, ursäkta en på området utväxlade fall autodidakt amatör men nog f-n blir kompressionskraften i maströret densamma oavsett om du hänger en utväxling mellan seglet och masttoppen eller ej?

      • Anders B Sep 1, 2014 Reply

        Du har helt rätt Thomas, i hastigheten tänkte jag toppavlastat fall.

        • Anders B Sep 1, 2014 Reply

          Fast om jag tänker efter en gång till: kraften i fallet är halva förlikskraften. Fallkraften drar neråt i dead end och neråt på båda sidor om falltrissan. Summa neråtriktade krafter blir 3ggr fallkraften (ungefär, det finns både friktion och vinklar som spökar), dvs ca 1,5 ggr kraften i förliket. Utan utväxling blir ju tryckkraften ungefär dubbla förlikskraften.

          • Thomas Wiberg Sep 1, 2014

            Jag tror nog att vi kan vara överensom att den kraften som sträcker upp förliket hamnar som kompressionskraft i maströret alldeles oavsett utväxling. Det vore absolut trevligt om man kunde välja en klenare mast om man kör med utväxlade fall. Jag inbillar mig att vi kan vara överens om att så tyvärr inte är fallet?

          • SilverSurfer Sep 1, 2014

            1.5 gange er det korrekte svar. På tilsvarende vis vil en udveksling på 3:1 give en kompression på 1.33. Og ja – du kan gå til et mindre masteprofil hvis kompressionskraften er dimensionsgivende.

      • Andreas Lindstedt Sep 1, 2014 Reply

        Tjenare Thomas
        Hoppas att det är bra med dig!
        Man borde ju ha koll på detta efter x-antal mastprojekt men jag famlar också i osäkerhet kring resonemanget efter några år på den norrländska avbytarbänken :-)
        Som jag ser på saken minskar fallutväxling 2:1 kompressionen med 25%.

        Men jag sticker ändå ut hakan och säger att kompressionkraften i det här fallet blir större.
        Detta beroende på att du nyttjar utväxlingen i det här fallet till att sträcka upp mer.
        Jag gissar att man orkar sträcka fallet ca ett ton vilket man gjorde både för och efter mastombyggnaden. (Nu är gymmar ju dessutom Blur killarna så det blir kanske ännu mer..)
        Utan utväxling blir det typ 1+1 ton nedåtriktad kraft i fallhornet och ett sunkigt sträckt segel.
        Nu blir det typ 1+2 ton i nedåtriktad kraft (och grabbarna kan käka mera höjd).

        För en given likspänning minskar kompressionskraften om du kör utväxling på fallet.
        Säg att du istället byter winch till en som orkar 2 ton för att få till förspänningen.
        Då får man typ 4 ton i kompression som jag ser på situationen.
        Därav mitt påstående om en minskning med 25%…

        Men jag ska vara ärlig Thomas att jag trots allt är lite småskraj för att du har någon kompressionsräv bakom örat som dödar mitt fina resonemang :-)

        • Thomas Wiberg Sep 1, 2014 Reply

          Hej Andreas! Det har runnit lite vatten under broarna sedan vi jobbade på Nimbus och Maxi-prjekten ihop under “galningen” Alklind. Vore jätteskoj med en reunion nån gång!

          Tyvärr är jag övertygad om att problemet här kommer av en sammanblandning av vad som sker internt i en talja, dvs. i respektive delar av fallet och hur fallet eller belastningen i seglets lik påverkar mastkompressionen. Om vi nu går på Ditt resonemang att med ett 2:1 fall så minskar kompressionskraften på masten med 25%, var tar dessa 25% vägen? Jag skall genast byta alla fall till 2:1 /eller 3:1 om vi skall tro på Silversurfer). Skall också applicera detta på alla vant och stag i ställer för vantskruvar. Då kan jag ha ett sugrör i stället för en dyr mast eftersom taljorna äter upp kompressionskrafterna.Toppen! Skämt åsido, det skulle vara intressant om nån på exempelvis Seldén eller Benns ville hjälpa oss att reda ut begreppen.

          Du behöver inte vara skraj, Andreas, Du vet, jag kör inte med små rävar bakom öronen utan går “All in” i stället!

          • Micke Sep 1, 2014

            Thomas
            Självklart har du rätt. Skulle man ha mer fallspänning/kraft uppåt än kompression/ kraft nedåt skulle systemet vara i rörelse dvs masten skulle lämna båten mot molnen:-). Den resterande kraften sitter i infästningen i 2:1 fallet.
            /Micke

          • Anders B Sep 1, 2014

            Här ska ni tom få en formel: om man har en talja med utväxlingen N så blir kompressionskraften (N+1)/N ggr förlikskraften. Tex N=2 ger 1,5 ggr. N=3 ger 1,33.. ggr, N=6 ger 1,17 ggr. Fast i sista fallet får man hala hem sådär 60 m fall om man har en 10 m mast! En fråga till Peter G: varför valde ni bort talja i halshornet? Det ger ju bara ca 40% högre belastning på det brytblock som behövs ute på peket och hela taljan kan placeras på däck. Fast peket trycks då in ganska rejält förstås.

          • Author
            Peter Gustafsson Sep 1, 2014

            Utväxling i halshornet hade varit naturligt med ett fallås. Vi tittade på detta men det blev både dyrt och ganska svårt att få till. Att först hissa i ett 1:1 fall och sedan sträcka neråt ger mer komplexitet och töjning i både förlik och fall.

            Nu kan vi också ganska enkelt byta från 1:1 fall till 2:1 beroende på mode.

          • Thomas Wiberg Sep 1, 2014

            Anders, hjälp mig här! Innan sades det att kompressionskraften i maströret skulle minska om man hade utväxling i fallet. Nu kommer Du med en formel som säger att kompressionskraften i masten ÖKAR jämfört med om man har ett fall utan utväxling! Nu blir jag fullständigt lost in space!

            Om vi i stället leker med tanken att vi skall lyfta en 4 tons båt i en travers. Visst måste traversen vara dimensioneras för 4 ton oavsett vilken utväxling vi använder för att göra lyftet kraftmässigt hanterbart?

          • Anders B Sep 1, 2014

            Om du ska lyfta 400 kg i en travers mha ett linspel med tex utväxling 8 så blir kraften i linan 400/8=50 kg (sådär 500N alltså). Står du nedanför linspelet och håller emot så ska traversen bära både dom 400 kilona plus kraften från linan du drar ner, dvs 450 kg. Med formeln: (8+1)/8=9/8 ggr 400 = 450 kg. Om du har elmotor med trumma som lindar upp linan så belastas traversen med enbart 400 kg. Fungerar som fallås! Vi kanske ska ta det här direkt via mail

          • Bosse F Sep 2, 2014

            För mig känns det lite fel att inte ha ett lagrat block högst upp, friktionen som blir med den typen av glidyta måste vara betydande. Verkningsgrad?

          • Pelle Pedersen Sep 2, 2014

            Bosse F
            Väger för mycket och stjäl plats.

          • Skoglund Sep 2, 2014

            I min värld är ett block bara dumt. Friktionen i schaklet är bara bra. Den största delen av kraften kommer att hamna på den korta ändan. Att få upp tillräcklig kraft är knappast ett problem, utan det är snarare töjningen i fallet som är problemet.

          • Anders B Sep 2, 2014

            Jag har bytt till antalringar på suggorna till spinnakerskoten, men tycker dom fungerar sämre än de block jag hade tidigare. Friktionen är för stor vilket gör att suggorna “följer med” för mycket. Antalringarna är lätta, det är bra i lättvinden och innan jag byter tillbaka provar jag att spraya skoten med Drylube i den del som löper genom ringen, i princip teflonpulver uppslammat i nån vätska som snabbt avdunstar. Ännu på utvärderingsstadiet, nån som har andra tips på hur man kan få ner friktionen i växlade Wichardschacklar (BLURs codezerofall) och hårdeloxerade Al-ringar (typ Antal)?

          • Bosse F Sep 2, 2014

            Skoglund, i min värld var det motsägelsefullt.
            Hur får du över kraften till den korta änden om du har hög friktion? Är friktionen tillräckligt hög så blir det ingen utväxling alls. Kraften måste fördelas lika på båda sidor om blocket för att ge max utväxling.

          • Pelle Pedersen Sep 2, 2014

            Anders B
            Du pratar om två olika saker, fall och spinnskot. Som Skoglund skriver så hjälper friktionen till att låta korta änden ta stor del av lasten = liten töjning. Minimera TÖJNING är a och o här. Samma gäller storfall.
            På spinnskot måste/ska man minimera friktion, då duger inte ringar/schacklar mm.

          • Pelle Pedersen Sep 2, 2014

            Anders B
            Så tipset är att gå tillbaka till block! :)

          • Skoglund Sep 2, 2014

            Ett spärrblock kan funka iofs.

          • Anders B Sep 2, 2014

            Bosse F; när du hissar blir kraften större på dragsidan än i “dead end” pga friktionen. När du hissat färdigt och börjar belasta seglet ökar dragkraften i Wichardschacklet och då vänder friktionskraften pga den korta stumpen till dead end är stummare (förlängs mindre) än linan som går hela vägen till däck. Friktionen fungerar som ett partiellt fallås!

          • Bosse F Sep 2, 2014

            Anders B, anade att det var en sådan teori bakom. Tror dock det är mer teori än praktik eller som kompisen brukar säga när han är skeptisk, “-jag hör vad du säger” :-)

        • SilverSurfer Sep 2, 2014 Reply

          Det som sikkert forvirrer er at det koster at lede faldet om en blok i toppen af masten. Om man havde en faldlås i toppen af masten ville kompressionskraften i masten være lig med forligsspændingen (idet vi ser bort fra vinkelbidraget) – altså 1. Hvis vi derimod anvender et normalt fald bliver kompressionen i masten 2. Og som AndersB´s formel angiver kan man komme tættere og tættere på 1 jo flere udvekslinger man sætter på.
          For samme FORLIGSSPÆNDING reduceres mastekompressionen altså.

          Hvis FALDSPÆNDINGEN derimod holdes konstant vil kompressionen øges jo flere udvekslinger der sættes på. Dog ikke så meget som forligsspændingen øges – og derfor er det en god deal.

        • Skoglund Sep 2, 2014 Reply

          Som Pelle P skriver. Av denna anledning tycker jag Wischards fallschakel är bättre än Tylaskas.
          Antalringar smörjs lämpligen med lite McLube. Sen beror det på material i den genomgående tampen. Hårdare linor funkar bättre.

  4. Stein Frode B Aug 31, 2014 Reply

    Dette så veldig bra ut. Hva gjør du med furling-line? På første bildet ser det ut som den ligger og slenger på dekk. Jeg har lignende oppsett av Code 0 men har ikke noen god løsning for å rigge opp og ned igjen furling-line raskt. Har også slitt med at furling-line kan snurre seg rundt rullesystemet under utrulling.

    • Author
      Peter Gustafsson Aug 31, 2014 Reply

      Furlinglinan går längs däck bak till brunnen. Dels når man den där ifrån, dels kan en fördäckare springa med den för att snabbt furla in.

      Vi har experimenterat med en gummicord med hake för att hålla den sträckt, men nu visar det sig att den ligger alldeles utmärkt över winschen. Enkelt och bra.

      Sedan verkar det som att ProFurl “frikopplar” vid utrullning. Dvs linann greppar inte utan rullen löper fritt. Det kanske inte är tänkt så, men det blir väldigt bra.

      • Johan S Sep 1, 2014 Reply

        Min Profurl frikopplar om linan inte är sträckt, vilket underlättar vid utrullning. Nackdelen är att den frikopplar om linan inte är sträckt, och då kan det bli spontanutrullning när man absolut inte vill ha den utrullad. Jag har ännu inte hittat någon enkel låsmekanism för att lösa detta (dvs låsa båda parterna i slingan med tillräckligt sträckt lina). Hur gör ni?

        • Pelle Pedersen Sep 1, 2014 Reply

          Johan S!
          Dels har seglet velcro/kardborre på båda sidorna om skothornet så att när seglet är upprullat så “fastnar” det i velcron. Detta räcker inte alltid (som du kanske själv har märkt) och för säkerhets skull så brukar vi bara sträcka upp rullinan och dra en knop! Inte optimalt men duger faktiskt ombord på Blur!!

  5. Fredrik Sep 1, 2014 Reply

    Hej Peter. Bra tråd. En fråga. Vad för 2:1 fall har ni funnit är bra? Det finns ju flera som har haft problem.med att fallet tvinnar sig när man hissar. Med följd att det kan fastna där uppe. // Fredrik

    • Author
      Peter Gustafsson Sep 1, 2014 Reply

      Jut nu har vi en 10 mm Vectran-lina från Liros som vi testat (den är ej i produktion ännu). Den är styv, så den tvinnar sig inte (vilket är bra) men ganska svårjobbad.

      Jag är mest orolig när vi tvingas hissa en vanlig gennaker i detta fall. Om det både är styvt och tvinnar sig så kan det bli svårt att få ner den…

  6. Fredrik Sep 1, 2014 Reply

    En styv vridstyv lina tvinnar sig, det är vår erfarenhet från Seaon 96. Dom trimmisar som inte har problem är dom dom har en äldre mjuk lina. Det går bra att hissa en gång men tar an ner och ska hissa igen så blir det tvinnat. Det är som att linan skruvar sig när den passerar trissorna i masten. En mjukare lina har lättare att passera trissorna.
    En anna beprövad lösningen är (måste ju vara) en avlastare uppe i masten och 3:1 nere på peket. Infästningen i masten är då bäst att fördela på två punkter, för att klara lasterna…….(på Seaon är bobstay och lop samma lina, peket svävar i mitten på lopen)

  7. Fredrik Sep 1, 2014 Reply

    Är det någon dom har en lina upp och över masttopp för att avlasta code0 fallinfästningen, kanske tom att den går invändigt i masten?

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*