J0 + att-göra-lista 2016

Nu börjar det ju äntligen bli vår, och det börjar dra ihop sig till sjösättning. Att-göra-listan är faktiskt ovanligt kort, men vi gjorde ju ganska mycket inför Fastnet Race förra året.

Här är ett urval:

  • Byta fallwinschar till 4-växlade Pontos (för snabbare gennakertrim + hissning av code i 2:1 fall)
  • Sätta råttor vid fallwinschar (för att slippa låsa gennakerskot i selftailing)
  • Byta till keramik i avlastare på jib + code (direktare låsning på tunna fall)
  • Byta ett antal fall/skot (inte flör att det behövs)
  • Byta vindgivare inkl fäste (den gamla slutar funka vid mycket regn och blåst över 30 knop)
  • Byta tapp till roderlägesgivare (rostat)
  • Montera NKE-instrument för autopilot vid navbordet (har varit iväg för mjukvaru-uppdatering)
  • Få NMEA-kommunikation att funka (Nexus, NKE, GPS, VHF, WiFi)
  • Bättre ventilation under kojer

j0sail

Roligast är antagligen ett nytt segel, en J0 eller Jib 0. Det är en plan code som kan skotas på den vanliga focksskenan (eller en stor fock som halsas/hissas som en code med ProFurl-rulle – här ser man setupen).

Eftersom vi shorthanded kör med en mindre fock med mjuka hakar så är vi sårbara under 4 m/s. Det är också bökigt att bytta till lättvindfock. Detta segel blir 30% större och i en lättare duk (3Di RAW 760 m 7.560 Dpi).

J/111 är ju en båt som är lättdriven och snabbt bygger skenbar vind. Därför har vi haft svårt att gå högt med våd code 0. J0 blir därför planare än J1 och ambitionen är att ytterligare förstärka vår edge i det lättare registret, även om det så klart kostar på mätetalet.

Precis som på shorthandedfocken har vi ett extra skothorn (reachinghorn) som kan användas när det öppnar upp.

Det skall bli spännande att se den verkliga effekten. Det är bara att hoppas på några riktigt vindfattiga vårkvällar…

blur_j0-4

blur_j0-5

blur_j0-6

blur_j0-7

blur_j0-8

blur_j0-2

60 Comments

  1. Bertil R Mar 17, 2016 Reply

    säkert en korkad fråga, men hur funkar fallhornet, ser ingen skädda med ett snörp

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 17, 2016 Reply

      Vet inte riktigt. Det kändes styvt med mer material i i seglet, så det borde kunna hålla emot. We’ll see.

  2. Kjetil Mar 17, 2016 Reply

    Hei Peter, kan du si litt mer presist hva du skal gjøre med avlasterne dine?

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 17, 2016 Reply

      Jag har en kombination av Spinlock XX0812 (för jib 1, spin 1 och tackline) och XCS0610 (för main, jib 2, spin 2 och allt annat). De håller lasten bra, men in vissa lägen har de ett initialt glid innan de fäster. Det märks speciellt när man har 3Di och Dyneema SK99 där det är väldigt lite töjning.

      Nu har Spinlock kommit fram till att man får bättre grepp initialt med keramiska käftar.

      Tested and proven with higher load rope holding products, Spinlock have recognised that users of its XX0812, XTS and XCS range of clutches, fitted to boats such as Beneteau, X-Yachts and J-Boat as well as racing boats 30 – 60 ft would all benefit from these new coatings. With developing rope performance and more powerful sails, loads continue to increase and diameters continue to reduce, leading to increased demands on mid load rope holding products.

      Ceramic Coatings allow the Cam or Jaws to engage quicker on a loaded line, taking up the load faster and with less creep. On smaller dimeter lines this is particularly noticeable and once engaged the ceramic coated Cam or Jaws offer significantly improved consistent holding. Line speeds have increased dramatically on smaller modern race boats such as the 40ft classes, and ceramic coated parts offer increased resistance to abrasion and wear.

      http://us9.campaign-archive2.com/?u=b147b7779deb718b288aabd27&id=248983e5c0

  3. Kjetil Mar 17, 2016 Reply

    Det var interessant, jeg har xx vinsjer selv og opplever samme problem som deg. Jeg har også enkelt storseilfall som siger, og vil helst slippe gå over til 1:2 fall.

    • Kjetil Mar 31, 2016 Reply

      Jeg har sendt et par henvendelser til Spinlock for å få bestilt upgrade kits, men ikke fått svar. Så om du har tips til hvor man kan bestille dette hadde jeg satt stor pris på det.

  4. Mikael Vesala Mar 18, 2016 Reply

    Code zero eller som du skrev Jibb 0 skotad i fockskenan funkar riktigt bra på kryss. Körde det hela förra säsongen på Cheetah och det var ett välkommet segel i registret 1-3 m/s. Det svåra är att byta till fock i tid, för det är frestande att försöka köra den i lite mer vind, men ger ingen prestandaökning alls på cheetah i vart fall.

  5. Hugo Norell Mar 20, 2016 Reply

    Är det någon som har erfarenhet av Constrictors avlastare med pilotlina? Sägs att de inte har något glid och att de kan släppas med full belastning tack vare pilotlinan. Skulle kunna spara momentet att tajta upp fallet med vinschen innan man släpper.

  6. Author
    Peter Gustafsson Mar 26, 2016 Reply

    Ett meck som gick smidigare än väntat.

    Harken 40.2 ST = 3,8 kg
    1st 13,50 : 1 = 12 cm line per rotation
    2nd 39,90 : 1

    Pontos 40 Grinder = 4.9 kg
    1st 2,3 : 1 = 70 cm line per rotation
    2nd 8,0 : 1
    3rd 11,6 : 1
    4th 40,0 : 1

    pontos-1

    pontos-2

    pontos-3

    pontos-4

    pontos-5

  7. Martin Mar 28, 2016 Reply

    Hur kör man växel 3 och 4?

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 29, 2016 Reply

      Man startar moturs (som pilen visar) för 1:an, sedan 2:an medurs. Dettar funkar bara under lång belastning. När det blir mer tryck på linan så går den till 3 & 4 när man byter håll igen. Dvs under last så är den som en vanlig winch.

      Syns ganska bra på filmen här: http://pontos.fr/gb/content/34-grinder

      • Martin Mar 29, 2016 Reply

        Verkar ju helsmutt!!! Hoppas på en utvärdering här på bloggen så småningom….

  8. Bosse F Mar 29, 2016 Reply

    Funderat på nya winschar. Antar att expertisen enats om att Pontos är det bästa :-). Varför bara byta fallwinscharna?

    • SilverSurfer Mar 29, 2016 Reply

      Mon ikke det handler om “Line Speed” ved håndtering af gennakerskøderne frem for alt ?

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 29, 2016 Reply

      Jag är inte alls säker på att det är så enkelt :-) Men värt att prova tycker vi.

      Pontos har lite större trumma än motsvarande Harken. På en plan yta (som rufftaket) är det inget problem, men mina fockwinschar sitter jättesnyggt nedsänkta i sargen, så då måste man sätta en platta för att höja upp dem, vilket känns sådär. Funkar fallwinscarna bra kanske man tittar på det nästa år.

      Sedan är det framförallt hissning av segel (långa sträckor med låg last – framförallt code 0 suger musten ur en) och gennakertrim shorthanded där det gör störst skillnad. På focken hade man kunna lägga i selftailern innan slaget, vilket säkert sparat en del det också, men det är inget stort problem i dagsläget där jag trimmar till 95% med skotet i handed, sedan har man tid att lägga den i selftailern medan man väntar på att båten skall komma upp i fart så att man kan ta det sista.

      • Bosse F Mar 29, 2016 Reply

        Tror du det funkar att gippa genom att bara winscha?

        • Author
          Peter Gustafsson Mar 29, 2016 Reply

          Osäker. Men skall prova i alla fall… grejen med en gipp är ju att man ofta skotar hem rejält för att släppa massor när den fyller. Kan vara dumt att ha den i selftailern då :-)

  9. Andreas Mar 29, 2016 Reply

    Hej Peter
    Gällande nmea kommunikationen får du gärna visualisera:-)
    Ett klurigt kapitel för mig att få kommunikationen mellan
    autopilot,plotter,vind/logg,AIS och WIFI

    NX2 via “GND10” till “Garmin nmea2000” och till “raymarine STng” hade det funnits en enklare variant med ett nmea 2000 system universal?
    Bara strömmatning för dessa system blir ju pluralis.
    sedan hur många GPSantenner behövs?? Det skall vara till AIS,VHF,plotter,navigering…båten kommer sjunka!

    MVH Andreas som kliar sig i huvet

    • Pelle Lindell Mar 29, 2016 Reply

      Vad vill du åstadkomma? Om man antar att meningen primärt är att:

      Få AIS-data till plottern
      Instrumentsystemets data til alutopiloten och plottern
      GPS position till VHFen

      så hade jag inte installerat någon GND10 och inget NMEA2000-backbone utan använt en Actisense NGW-1-STNG för att få data från Nexusserven till autopiloten
      Resten av kopplingarna hade jag gjort med NMEA0183 eftersom de flesta AISer ger ifrån sig data på NMEA0183-format och Nexus-servern har NMEA0183 ut- och ingång. VHFen skall med all sannolikhet ha NMEA0183 också. De flesta Garminplottrar har två NMEA0183 portar så jag hade anslutit den ena till NEXUS-servern med VHFen parallellt på utgången (denna port ställs in på 4800 baud) och den andra till AIS-en (38400 baud)
      På nexusserverns NMEA utgång kopplas plottern och Actisense NGW-1-STNG in parallellt. So en parantes kan en NMEA0183-utgång (enligt NMEA-standarden) driva 4 NMEA-lyssnare så det går normalt att parallellkoppla på utgångar men inte på ingångar.

      Vill man sedan snygga upp systemet och få ut data på wifi så får man blanda in en NMEA multiplexer med wifi server tex en Shipmodul MiniPlex-3Wi

      • Andreas Mar 29, 2016 Reply

        Tack Pelle
        Jag vill även kunna följa rutt från garmin till raymarine.
        Jag har inte lyckats få nexus att skicka ut nmea 0183 utan fic höra av garmin att det var tvunget att ha gnd10 däremellan.
        Provar ringa dig en dag:-)
        Mvh Andreas

        • L-B Gustafsson Apr 1, 2016 Reply

          Andreas, vi har Nexus race, Raymarine plotter+pilot, TrueHeading AIS och Expeditiondator som pratar med varandra. Vi kan höras på mail.

    • srsseglaren Mar 29, 2016 Reply

      Appropå strömmatning vad tros om Capi2 vettigt eller fancy sätt att montera strömtjuvar ?
      http://www.capi2.com/en/
      https://www.youtube.com/watch?v=GbHgHPaL3MI

      Kanske bara intressant vid nybyggnad samt utbytte av hela systemet ?

      • Author
        Peter Gustafsson Mar 29, 2016 Reply

        Har du provat att felsöka i ett sånt där nångång?

        • srsseglaren Mar 29, 2016 Reply

          Nope
          Ett dyrt och hightech sätt att skaffa sig sysselsättning måhända :-)
          Utveckling i övriga fordon bilar flyg tåg har bytt till motsvarande.
          https://www.youtube.com/watch?v=lBSYEh7vE7w

        • Author
          Peter Gustafsson Mar 29, 2016 Reply

          Det enda man kan göra när en BMW eller Range Rover inte gör som man vill är att ringa efter en bärgningsbil. Det är ingen idé att öppna huven och det går inte att köra när nån elektronisk mackapär lagt av.

          Det är lite skillnad när man är mitt på havet. Då vill man kanske inte att toabelysning, AIS och motor skall hänga ihop i ett integrerat system där man inte riktigt kan avgöra vad som är trasigt och inte. Jag har varit på båtar där man svurit på att aldrig mer skaffa ett bussbaserat system – men det funkar säkert bra för andra…

          Hållbarheten på elektronik på en båt kanske är 4-5 år. det innebär att 25% av allt ombord skall paja varje år. Då måste man förhålla sig till det :-)

  10. Author
    Peter Gustafsson Mar 29, 2016 Reply

    @Andreas, här är det jag brottas med just nu:

    nmea-skiss16

    Prio 1. Nexus NXR skall funka oavsett vad som händer i resten av systemet.
    Prio 2, NKE Autopilot skall alltid få bästa möjliga styrdata utan att datorn är igång. Detta är två meningar som varvas på 4800 från NXR. Prioriteras i Miniplexen för att samsas med annan data när de sänds med 38400 till NKE.
    Prio 3, AIS skall gå utan externa beroenden.
    Prio 4, VHF skall ha position för att kunna skicka DSC. Bör vara separat för att inte ta bandbredd genom NXR.
    Prio 5. AIS-data skall visas på e7-plotter i sittbrunn.
    Prio 6, ingen AIS-trafik skall slöa ner övriga funktioner.
    Prio 7, få iPad att ta emot a) Expedition-data för VentusPro-app och b) NMEA/position för nav.
    Prio 8. få alla enheter att samsas på Wifi-nätet.

    Ingen snygg integration, men NMEA-0183 är det enda som funkar för NXR, VHF och NKE. Så det är det vi har att jobba med. Och jag vill kunna få saker och ting att funka även om datorn eller WiFi lägger av.

    Skall tänka till lite mer på detta framöver…

  11. André Apr 3, 2016 Reply

    Seglade en 45 fotare som hade större delen av instrumenten mm i en låda framför ratten och där kabeln sedan gick ner i samma rör som axlar, kugghjul mm från ratten till roder. I närmast värsta tänkbara förhållanden mitt i natten söder om Arkösund i hård kuling fastnade berörd kabel i kugghjulet och tuggades sönder. Föjden blev ingen maskin, inga lanternor inga instrument eller belysning i övrigt. Var milt sagt spännande att felsöka detta system mitt i natten under givna förhållande,..

    På en annan 45 fotare så hade man upkoppling via internet så att ordinarie navigatör kunde följa händelsen från land. Han kunde även visade det sig stänga allt från sin dator i land vilket var mindre uppskattat ombord mitt i natten någonstans mella Oxelösund och Landsort…

    Det finns verkligen gränser när det gäller integration för olika saker. Det måste finnas redundans i systemet så att viktiga funktioner kan upprätthållas även vid ett större sammanbrott. Man måste kunna starta maskin och kunna tända lanternor.

  12. Fredrik Sep 7, 2017 Reply

    Några bra erfarenheter från den Jib Zero som refereras i denna post att dela ut?

    • Author
      Peter Gustafsson Sep 7, 2017 Reply

      Den gör definitivt jobbet i det lätta registret. Vi kombinetar den ju med en “shorthandedfocxk” som är lite minde än den vanliga, och då är det tungt under 4 m/s. Men med J0 har vi vänt det till en edge i det lätta.

      Den gör också bytet möjligt när man är själv.

      Jämfört med de två fockarna man har i entypskonfigurationen så är det dyrt (både ekonomiskt och på mätetalet), men i kombination med en foick med rev på hakar är den grym.

      Nu senast hade vi nytta av den på Hollendern, som du kan se på filmen för några dagar sedan.

      • Kjetil Sep 11, 2017 Reply

        var det denne du brukte på kryssen nå på zsos?.

        • Author
          Peter Gustafsson Sep 11, 2017 Reply

          Ja. När jag väl kom loss efter starten, så gjorde den jobbet. Räckte nästan :-)

  13. Jan Rönnback Nov 2, 2017 Reply

    Vad är erfarenheterna med J0?
    Såvitt jag förstår så fungerar den bra på kryss i lätt väder, men hur fungerar den på öppnare vinklar och med reachinghornet? Hur ser cross-over till Code Zeron ut?

    Jag kunde initialt tänka mig att det blir ett ganska smalt användningsområde antingen för J0 eller C0?

    Hur fungerar nedre delen på seglet då reachinghornet är i bruk och använder man också då fockskotskenan?

    • Author
      Peter Gustafsson Nov 2, 2017 Reply

      Erfarenheterna är bra :-)

      På kryss upp till 6 knop funkar den så klart kanon. Vi har upptäckt att den slutar funka runt 7-8 knop, då det ser bra ut, känns bra, men av någon anledning så ger det inte mer speed. Då är vi snabbare med shorthandedfocken trots att denna är 15 m2 mindre. Har hört andra med samma erfarenhet…

      När det öppnar upp så är J0 bättre än C0 upp till TWA 80 i det lätta. Det är väl också här som reachinghornet blir effektivt. Vi kör det i railen och längre akterut då formen blir mer högt skuren. Nedre delen hänger bara då man inte får skota på flera ställen samtidigt.

      I det lätta så fungerar J0 ok hela vägen till TWA 110 dår man kan gå på A3 eller A5. På skärgårdsrace shorthanded gör detta att man ofta skippar C0. Så på t.ex. Zhik OneStar i Norge vred det så mycket så då hanterade J0 allt från kryss till TWA110, Sedan fick man segla TWA 130 med A2. Dvs nästan hela spektrat på två segel (tre om man räknar focken). Detta bygger så klart på att man genererar mycket apparent. På en långsammare båt så kommer man nog inte lika lågt, och har troligtvis också mer glädje av så stor yta som möjligt.

      Sammanfattningsvis. Shorthanded skulle jag nog hellre lägga iland C0 än J0, då den senare får mycket mer tid. Mer än vad jag hade trott. Med full besättning, och fullstora fockar som man lätt byter, så fyller dock C0 en större lucka och J0 blir ett “lyx-segel” som antagligen kostar för mycket i både pengar och rating :-)

      Med det sagt, så finns det ju båtar som inte alls går i lätt väder. Då kan en J0 vara en game-changer, vilket vi såg på HH42 Raa Glede som gick från att stå still i det lätta till att vinna NM. Här behöver man resonera kring om man vill åtgärda sina svagheter eller förstärka sina redan starka sidor.

      • JIMMY Nov 2, 2017 Reply

        Hur blir balansen i din båt med J0 tycker du? Jag pangade på så stor J0 jag kunde (15kvm större än J1) längst ut på peket som iof är ganska kort men eftersom förstaget sitter 1,2m in från fören så halsas J0 2m framför förstaget och det gjorde båten aningens fallgirig på kryss i lättvind, inte alls bra även om det blir bra på reach i lite mer vind.

        • Author
          Peter Gustafsson Nov 3, 2017 Reply

          Vår är ju inte riktigt lika agressiv, och eventuellt får vi till krängling lite snabbare än du, men jag har inte sett detta.

          Rodret är neutralt i det lätta, och jag har lärt mig att segla den på target speed (=TWS), Man kan dra in lite lovgirighet med storen, men på bekostnad av speed.

          Finns det ett självändamål (=prestanda) med llite lovgirighet, eller är det bara för att hålla rorsman happy?

          • JIMMY Nov 4, 2017

            Jag tänker att när båten har avdrift så skapar lateralplanet förutom lyft också inducerat motstånd. Rodret utgör en betydande del av lateralplanet och det finns en optimal rodervinkel där lateralplanet har ett optimalt lyft/motståndsförhållande och ofta inträffar detta när rodervinkeln är mellan 1-3grader. Är båten fallgirig så hjälper inte rodret till att hämma avdrift, det skapar då bara motstånd och kölen måste arbeta hårdare, dvs högre anfallsvinkel vilket innebär högre inducerat motstånd och beroende på profil så kan man även ha otur att hamna helt utanför den ”drag bucket” som moderna laminära profiler har vilket då ökar kölens motstånd drastiskt. Allt detta extra motstånd sänker farten och lyftet i kölen minskar i kvadrat med farten, en ond spiral.

            Segelplanet fungerar på exakt samma sätt, dvs det finns en skotvinkel både för fock och stor som är optimal, dvs då segelplanet har sitt bästa lyft/motståndsförhållande. Är båten inte rätt balanserad så kan man skota storen lite tajtare och/eller focken lite öppnare men genast så minskar lyft/motståndsförhållandet. Jag tror därför att det är superviktigt att båten är korrekt balanserad vid ett korrekt trim för att maximera VMG på kryss.

          • Author
            Peter Gustafsson Nov 4, 2017

            Att roderutslag skapar lyft är jag med på, men om jag struntar i det och bara vill ha lägsta möjliga motstånd, skulle ett neutralt roder vara ok (eller tillochmed bra) då?

            Att man köttar hem allt man har i häckstaget för att få förstagsspänning på J0 hjälper ju inte. Storen blir plan & twistar ut. Även här har jag varit ok med lägsta möjliga motstånd – och farten är det inget fel på… Frågan är om det finns lite till att hämta?

          • JIMMY Nov 5, 2017

            Vet inte riktig hur jag ska förklara i endast text men om du tänker dig att du plattlänsar, då har båten ingen avdrift och då bromsar skrov köl och rodrer mestadels genom friktionsmotstånd och vågbildningsmotstånd. Så fort du svänger det minsta så bromsar rodret än mer. Men på kryss så har båten avdrift och hela undervattenskroppen, skrov köl och roder fungerar som en stor vinge (om än med lite konstig form) med en viss anfallsvinkel som är lika med avdriften. Så fort en vinge skapar lyft så gör den extra motstånd, det är detta som kallas inducerat motstånd och detta motstånd brukar uppgå till ca 10% av båtens totala motstånd så det är rätt mycket extra motstånd vi pratar om. Hur effektivt en båt kryssar mäts i VMG och det är enkelt att förstå att det behövs lyft = drivkraft från segelplanet och lyft för att hämma avdrift från lateralplanet för att kunna segla i en vinkel mot vinden och få en fartresultant mot vinden – VMG. Haken är att mer lyft alltid skapar mer motstånd och det är således lyft/motståndförhållandet som avgör hur bra VMG:t blir i slutändan. Om rodret inte hjälper till och skapar lyft så gör det bara motstånd vilket adderas till undervattenskroppens/lateralplanets totala motstånd, dvs det totala motståndet ökar men lyftet ökar inte och vi får därför ett sämre lyft/motståndsförhållande och därmed sämre VMG. Vid små anfallsvinklar på rodret så ökar knappt motståndet någonting men lyftet ökar desto mer, bättre lyft/motståndsförhållande alltså och därmed bättre VMG. Är båten för lovgirig så behövs mer roderutslag och vid större anfallsvinklar så ökar motståndet snabbare än lyftet vilket återigen leder till sämre lyft/motståndsförhållande och således sämre VMG.

          • Author
            Peter Gustafsson Nov 5, 2017

            Så vad vi säger är att lite lovgirighet = ropdervinkel (även på en sträckbog) alltid leder till mindre motstpånd?

          • JIMMY Nov 6, 2017

            På tex halvvind så har båten också avdrift (om än lite mindre än på kryss, då seglen skotas öppnare och båten utsätts därför av mindre sidoriktad kraft och mer framåtriktad) och då bildas återigen inducerat motstånd från lateralplanet (undervattenskroppen) och om rodret är med och bidrar lagom mycket (bara någon grads rodervinkel) så kommer undervattenskroppens totala motstånd att minska. Haken med halvvind är snarare att många båtar blir extra lovgiriga och skulle man då balansera båten med seglen så att rodervinkeln bara blir någon grad så får man sannolikt inte storen att driva maximalt och man tappar då massor av drivkraft från segelplanet. Skotar man hem storen så ökar normalt drivkraften mer än vad några extra graders roderutslag bromsar så det kan ändå gå betydligt snabbare trots att segelplanet inte är i balans, det hela handlar om båtens totala lyft/motståndförhållande. Men de bästa är om man kan halsa ett försegel på ett peke och eller ett stagsegel för att sätta extra tryck på fören och minska lovgirigheten och därmed få bort den överdrivna rodervinkeln som skapar extra motstånd.

  14. Johnny Sandström Nov 4, 2017 Reply

    Måste spinna vidare på frågan om lovgirighet. – och slänga ut ett par frågor. Anledningen är bl.a. att jag hörde från ett par experter för länge sedan, att man ska luta masten bakåt så.mycket det går, oavsett båttyp. “Det är alltid bättre att luta masten mer bakåt”
    (En förklaring jag fick var att man kan gå högre på kryssen.. för att då vill båten lova upp… vilket jag replikerade med att vill jag hålla en högre kurs, så styr jag dit med rodret, och det bör finnas en bättre förklaring.)
    Jag har fantiserat om olika logiska förklaringar till att mycket bakåtlutning på masten skulle ge en positiv effekt.. Bommen (läs underliket) lutar ner i bakänden, och det blir mindre luftöverströmning från lovartssidan till läsidan under bommen, och mindre inducerat motstånd.? Akterliket blir mer vertikalt, och det kanske påverkar luftströmningen nära akterliket? Tyndpunkten flyttas bakåt. -kan det göra att man får en längre effetktv vattenlinje?
    Lagom lovgirighet vill man ju ha, och även om jag inte köper resonemanget att mer mastlutning alltid är bättre, så kan jag tänka att det finns fördelar, så länge jag kan trimma bort ökad lovgirighet p.g.a. detta.
    Det jag menar, är att ska jag öka bakåtlutningen så vill jag göra det för att få effektivare segel, med mer dragkraft i rätt riktning,, eller för att kunna gå högre på kryssen, med bibehållen kraft framåt.-eller få ett bättre “flytläge” på båten, om det nu är möjligt. -eller något annat bra!
    Någon som kan ge en förklaring ?
    (Vill tillägga att jag är en semesterseglare, som ställer upp på någon klubbkappsegling då o då, med olika gastar som jag skakar ner från nåt träd i skogen. -men jag funderar mycket hur det fungerar. Frågar man någon så får man ofta en förklaring som inte grundar sig i någon logik. (Eller så är det jag som inte förstår logiken)

    • JIMMY Nov 5, 2017 Reply

      När du lutar riggen bakåt så kommer bomnocken längre ned vilket ökar segelplanets längd (spännvidd) och detta minskar segelplanets inducerade motstånd och enligt resonemanget ovan så får segelplanet då ett bättre lyft/motståndsförhållande. Det påverkar också balansen i båten vilket kan göra att lyft/motståndsförhållandet både ökar eller minskar för undervattenskroppen (se mitt försök till förklaring ovan). Det är alltså inte alls sant att ”det är alltid bättre att luta masten mer bakåt”.

      • Johnny Sandström Nov 5, 2017 Reply

        Tack Jimmy. Nu har jag fått en förklaring som känns logisk, (o delvis bekräftelse på min egen “gissning” om effekten av lägre bomnock.) “Spännvidden” hade jag dock inte tänkt på !

    • Mattias Carlsson Nov 5, 2017 Reply

      Har, förutom det du redan skriver om att täppa till under bommen så mycket som möjligt samt att få segelcentrum längre bak för lovgirighet/lyftkraft i rodret, även fått höra som skäl att en trekantsprofil helt enkelt ska ha en viss anfallsvinkel för att vara optimal. Förstaget kommer ju alltid att ha en större vinkel mot vinden än vad masten har, men att det totala segelplanet ska ses om en enhet i det avseendet och att det då kan vara snabbare att luta hela paketet bakåt. Detta sades mig på tiden före 9/10-delsriggarna, dvs om är en faktor kanske det är än mer aktuellt idag, inte vet jag. Jimmy, vad säger du, ligger det nåt i det?

  15. Pelle Pedersen Nov 6, 2017 Reply

    Mastlutning eller inte…
    Om vi nu “bara” ritar upp segelplanet som vi vill ha med bomnock i däck mm.
    Då skulle jag vilja ha en (nästan) lodrät mast! = Mastfoten längre bak.
    Allt för att få så bra kontroll på förstagssagget som möjligt.
    Stämmer mitt tänk Jimmy/Pelle L?

    • Pelle Lindell Nov 6, 2017 Reply

      Jag vet inte om jag tror på diverse udda teorier om varför mastlut skall vara bättre än upprät mast. Jag tror det i grunden handlar om att få korrekt balans i båten, varken mer eller mindre. Sen tror jag också att utvecklingen inom segeldesign och material har gjort att många äldre designer behöver mycket rake för att få korrekt balans när man hänger på moderna segel. Paradexemplet är väl Expressen där förstagslägden växt från 8.05 på Peter Norlins ritning till 8.47 1995 när vi seglade Express ihop.

      • Carl Peter Carlsson Nov 8, 2017 Reply

        Första steget är att HARMONI ger det bästa resultatet. När båten är balanserad, dvs varken lovgirig eller fallgirig, så är den som snabbast. Det kan betyda att man kanske måste ändra på segel, rigg, köl och roder… ja allt kan behöva ändras för att uppnå balans… till och med besättningen :-)

        • Hannu Nov 8, 2017 Reply

          Det Collis kallar “stendöd” kanske :-)

        • Author
          Peter Gustafsson Nov 8, 2017 Reply

          Var det inte “död, men inte död, men ändå död” :-)

          • Hannu Nov 8, 2017

            Låter bekant :-)

        • Bosse Nov 8, 2017 Reply

          Innebär det att rodervinkeln ska vara noll?

          • Pelle Pedersen Nov 9, 2017

            Alltid hört att upp till ca 3 graders rodervinkel (lovgirighet) inte ska öka motståndet på rodret utan hjälpa till med ökat lyft.
            Det finns “en fakta” här som vi alla kan vara överens om och det är att en kryssande båt har ALLTID avdrift, mer eller mindre!… Det motverkar vi med högsta möjliga fart och maximalt lyft i profilerna med minimalt motstånd!!

          • Bosse Nov 9, 2017

            Jepp, alltid avdrift! En bra köl minskar avdriften. Seglen skapar lovgirighet och en rodervinkel på 3 grader styr lite emot men skapar även lyft. Kanske bara inbillning, men jag känner när rodret inte bara styr utan även liksom håller emot avdriften. Naca 0012 inom nån tiondel.

    • Author
      Peter Gustafsson Nov 6, 2017 Reply

      Vad skulle den största nackdelen vara?

      • Pelle Pedersen Nov 6, 2017 Reply

        OBS! Mina tankar!;
        Riggen vi tittar på är svepta spridare och inga backstag som de flesta av oss använder. Lutar vi så mkt att förstagsinfästningen är lika långt bak som vantinfästningen i däck (eller kanske ännu längre bak!) så uppfattar jag det som att jag tappar en stor del av möjligheten att spänna förstaget utan att dra för mycket i sido resp undervanten.
        Anledningen till mina teorier hämtar jag från de “gamla” ACC båtarna som visserligen hade raka spridare och backstag; där var valfriheten nästan total och där hade dom raka master, allt för att ha så bra koll på förstaget som möjligt.

  16. Micke Nov 8, 2017 Reply

    Jag fick lära mig av en segelmakare för många år sedan att luftströmmen vill lämna akterliket i en rät vinkel och att man lutar masten för att minska dom förlusterna. Moderna segelplan har ju ofta fat-/squarehead med redan gynnsamma lodräta akterlik så dom behövs inte lutas. Sen beror det väl på om man optimerar för kryss eller öppna bogar.

  17. Måns H Nov 8, 2017 Reply

    Förutom Pelle L’s resonemang som jag tror beskriver huvudanledningen till varför det är snabbt med rake på äldre designer, vill jag lyfta fram en aspekt som jag tror inte tagits upp här ännu. Den psykologiska. -Det ser sjukt koolt o snabbt ut.

  18. Johnny Sandström Nov 8, 2017 Reply

    Kul att läsa så mycket kommentarer o ideer om mastlut o lovgirighet. Jag har funderat en del på den grejen.
    När det gäller lovgirighet har jag en teori.. ( det handlar förstås om bidevind) Låt säga att vi har en lovgirighet, lagom så att man får “styra emot” med t.ex 2 grader. Det innebär att rodret då skapar mer lyft än ett neutralt roder. Eftersom kölen då inte behöver skapa lika mycket lyft, som med ett neutralt roder, så kan båten/kölen alltså gå genom vattnet med mindre anfallsvinkel. Det ökade motståndet som skapas med ökad rodervinkel minskar i stället vid kölen p.g.a. minskad anfallsvinkel. Så motståndsdelen kanske jämnaut sig där..?
    Men.. skrovet går rakare genom vattnet, o då minskar motståndet på skrovet.
    ( tänk att man kan vinkla både köl o roder för att skapa ett lyft, lagom vinkel så att skrovet inte “går på tvären” -det vore väl fint för att minska skrovmotståndet)
    Nästa teori.. tänk att vattenströmmen när den flödar förbi kölen, ändrar riktning något, p.g.a. anfallsvinkeln, så att vattnet strömmar med någon grads avvikelse över rodret. Det skulle innebära att ett neutralt/rakt roder skulle ha en mindre anfallsvinkel genom vattnet än vad kölen har.
    (Jämför det där med om man ligger nära akter, o lite i lovart om en båt. Den kastar väl upp lite skitvind i lovart?)
    – Då skulle man alltså behöva vinkla rodret lite för att få samma lyftkraft per yta, som på kölen, _ och gärna lite till enligt föregående teori.

  19. Måns H Nov 9, 2017 Reply

    Intressant diskussion.

    Sen kan ju ett storsegel på en vertikal mast liknas vid en vinge med forward rake. Om man drar en linje genom kordans maxdjup för olika nivåer upp genom seglet, kommer den linjen, som under vissa anfallsvinklar i någon mån kan jämföras med lyftcentrum, att luta framåt. För att utnyttla spannet maximalt borde idealet vara att DEN linjen skall vara nära vertikal.

  20. Mikkel Nov 13, 2017 Reply

    Lidt læsning om rorvinkel i relation til diskussionen: https://www.sailingworld.com/how-to/power-positive-rudder-angle

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*