Sjöräddningens prioritet ett – larma!

helicopters-1

Säkerhet är ju en viktig, och ibland känslig, fråga.

Det finns ju en naturlig koppling mellan höjda säkerhetskrav och fallande deltagande. Där krav på flottar, AIS och annat tenderar att höja ribban för seglarna. Att SSF och arrangörerna inför flytvästtvång och förbjuder undanvindssegel har ju också debatterats, då man ofta menar väl men flyttar gränsen för var skepparens ansvar.

Eftersom jag både arrar race och kappseglar mycket, nu senast solo, så är det så klart viktigt att förstå ämnet ur ett mer holistiskt perspektiv.

Och av denna anledning så är jag mer intresserad av hur det ser ut i verkligheten. Varför (och hur ofta) sker olyckor? Hur hade man kunnat förebygga dem? Vad händer bakom kulisserna?

Efter att ha varit ute och solotränat en dag så stod det en sjöräddare på bryggan. “Jag såg på Facebook att du var ute och körde solo – men kunde inte hitta dig på AIS?” Jag blev så klart förvånad över att de hade så bra koll på just mig, men det visade sig att det var Tobias Nicander (känd från Meadiva-bloggen) som bjöd upp mig till JRCC.

JRCC (som står för Joint Rescue Co-ordination Center) heter ju egentligen Sjö- och flygräddningscentralen och ligger på Käringberget i västra Göteborg. Det är här alla nödsamtal landar, oavsett om de kommer från 112, kanal 16 eller via en EPIRB/PLB.

Här sitter 2-3 man och koordinerar räddningsinsatser vid larm. Till sitt förfogande så har de olika typer av resurser att sätta in: SSRS, helikoptrar, kustbevakningen, polisen och övriga båtar i närheten. Till sin hjälp har de ett antal system för att spåra upp och få koll på båtar och seglare.

Några av de saker som jag fick med mig hem:

Larma så snart det finns fara för liv. Om någon faller över bord eller något annat händer. Även om du tror att du kan reda ut det själv, är det bättre att larma en gång för mycket och sedan blåsa av.

Bland det värsta man vet på JRCC är folk som själva försöker först, och först när man har misslyckats larmar. Då kan det ofta vara för sent.

Har du VHF med DSC så är detta ett fantastiskt verktyg. Se till att den är kopplad till GPS och programmerad med MMSI-nummer. Och lär dig använda den. Det bästa är så klart att denna finns i brunn och är kopplad till masttoppsantenn för bästa räckvidd. Vid larm får JRCC koll på position och båt och man behöver bara kommunicera kring vad det är som har hänt.

Även EPIRB eller PLB är bra verktyg för att larma. Det optimala är så klart om det också fanns möjlighet att pejla via AIS, men nu är det olika produkter.

Har man AIS så är detta fortfarande ett bra stöd för sjöräddarna. De spelar in positioner och detta kan så klart hjälpa till vid en eftersökning.

I våra vatten har vi grym täckning. Framför allt med hjälp av helikopter (se alla enheter på kartan ovan) och SSRS som hanterar 70% av alla larm. Chansen är extremt stor att man kan ha en helikopter på plats inom en timme efter att man har larmat. Även om en rejäl storm skulle drabba ett Gotland Runt så kan man snabbt allokera enheter från andra delar av Skandinavien.

För ett par år sedan var det prat om att helikoptrarna var på väg bort, men nu blev jag positivt överraskad.

Efter besöket kände jag att de prioriteringar jag gjort inför Silverrudder var rätt.

12 Comments

  1. Christoffer Sep 16, 2014 Reply

    Vad betyder dom röda prickarna och den gröna med texten JAL?

    • Tommi Sep 16, 2014 Reply

      JAL, troligen “Jaktledare”, har något att göra med militär flygledning.

    • MeaDiva Sep 17, 2014 Reply

      Hej,
      JAL står mycket riktigt för Jaktledare och de röda plupparna är flygräddningsärenden som varit under pågående vakt.
      Ett litet klargörande på kartan, alla enheter som syns på kartan har inte vinch och kan därför inte inte verka mot båtar som har problem. Sjöfartsverket har helikoptrar i SAR beredskap i Göteborg, Ronneby, Visby, Norrtälje och Umeå. Just nu byts helikoptertyp vilket gör att Visby just för tillfället har någon helikopter i beredskap.
      /Tobias

  2. JIMMY Jan 26, 2015 Reply

    Är det farligt att segla?
    Jag har kollat en del på statistik för olycksfall och drunkningsfall till sjöss.
    137pers. drunknade 2014. Av dessa drunknade 21st i samband med “fritidsbåt”.
    Ca 10-15% av totala antalet drunkningsolyckor sker till “havs”.
    Ca 90% av de som drunknar saknar flytväst och 50-70% är i samband med alkohol. 80-90% av de som drunknar är män. Drygt 60% är män över 55 år.
    Majoriteten drunkningsolyckor sker med små motorbåtar och roddbåtar.

    Dock är det svårt att hitta hur stor andel av drunkningsolyckorna som sker med fritidssegelbåtar då inte alkohol har varit inblandat. Någon som vet?

    • Erik Barkefors Jan 26, 2015 Reply

      Den enda “bra” tabellen är väl Livräddningssällskapets:
      http://svenskalivraddningssallskapet.se/statistik-och-sakerhet/drunkningsstatistik
      Visst vore det bra om de var ännu mer detaljerad men långfärdsskridskor och snöskoter är i majoritet på vintern. När det gäller fritidsbåtar så är junisiffran hög och där kanske kallt vatten samt midsommar är förklaring?

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 26, 2015 Reply

      Jag har läst igenom alla enskilda fall från de senaste åren och min slutsats är att inga drunknar från segelbåtar som seglas aktivt. Ett par “dumdristiga” fall där man seglar rakt ut i havet om vintern, men i övrigt är det ganska ofarligt att segla. Farligare att bada från strand eller gå på bryggan om man är över 65.

  3. J Jan 11, 2016 Reply

    Olyckan utanför Harstena för ett par år sedan är ett undantag från vad du skriver Peter. kompetent besättning, bra båt osv men vinter segling och dåligt väder. En kvinna omkom och två ytterligare var mycket nära att gå samma öde till mötes men räddades av helikopter och SSRS.

  4. Fredrik Södergren Jan 12, 2016 Reply

    Du har ju olyckan på Gotland runt för en massa år sedan där en finne tror jag ramlade ur selen till helikoptern och försvann. Aktivt kappseglande och ett dödsfall. Eller Fastnet för den delen. Det finns fall som ni alla såklart vet, men det är ju inte många direkt..

    Någon som har kolla på de vanligaste skadorna i samband med kappsegling? Historiskt är det väl tandlossning på grund av skörbjugg ;).
    Knäskador på fördäck?
    Bom i huvudet?
    Klämda fingrar?

    Fick frågan efter en MR varför mina knäskålar såg ut som dom gjorde… förklarade att det var en gammal Lewmarwinch i vägen => konstig frågande blick hos doktor

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 12, 2016 Reply

      Frågan var ju om det är farligt att segla, och jag kan inte hitta några aktiva seglare (förutom de riktigt dumdristiga) i statistiken. 1579 människor har drunknat de senaste 10 åren, och vi har ett par fall med väldigt speciella omständigheter.

      http://svenskalivraddningssallskapet.se/statistik-och-sakerhet/drunkningsstatistik/tidigare-statistik

      Så, man kan nog konstatera att risken är mycket liten om man är flera ombord på dagtid. Är man ensam på natten mitt i vintern och det blåser kuling så är så klart risken något högre. Eller om man är >60 och spankulerar på bryggan :-)

      Tyvärr finns det ingen statistik över skador (mer än rena idrottsskador), men klämskador, hjärnskakning, knä- & ryggskador är nog vanligast. Även här relativt lite jämfört med andra sporter.

      Som jämförelse kan man vi ta ridsporten, där det dör i genomsnitt fyra personer per år och ungefär 13 000 personer tvingas uppsöka akutmottagningar efter olyckor.

      • Fredrik Södergren Jan 12, 2016 Reply

        Var det ett svar till mig? Jag gav precis några exempel men säger ju samtidigt att det är försvinnande få fall. Alltså borde svaret på din fråga vara nej. No argument there.

  5. Fredrik Södergren Jan 12, 2016 Reply

    Alltså exempel på aktiva seglare, för att förtydliga..

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.