En orgie i kolfiber
Victory Challenge hade öppet hus på Lindholmen och presenterade sin nya båt som man började bygga i juni (kolla här hur det såg ut då). Red Bull och mingel med alla som är nåt (ja de som inte är nåt var där också) i Göteborgs seglarvärld…
Undertecknad hade missat att ordna tillstånd för att fota (skillnad på proffs och folk som bara bloggar), men som vanligt var Anders Averdal på plats för att sköta den saken åt blur.se :-)
Vad är det med kolfiber som får det att vattnas i munnen på vissa? Näää… inte på mig…. men finns det nån som har lust att baka en ny rorkult till en Nova så dra mig ett mail ;-)
Jan 3, 2007 @ 17:10
Men Peter,
Segling har väl alltid varit en materialsport.
Varför finns det segel i kevlar och kolfiber – jo därför att det är bra material (lätt och starkt).
Det är förmodligen av samma anlening som du inte har en skalad gran som mast på din båt.
Jan 3, 2007 @ 17:29
Varför visade dom pluggen och inte det riktiga skrovet?
Bengt, du som var där, fick du någon bra förklaring?
Jan 3, 2007 @ 17:36
Jag var där :)
Det är ett färdigt skrov/däck. Bara att lacka i sjyssta färger/klarlack!
Jan 3, 2007 @ 18:18
Hej Peter,
Självklart har jag inga belägg för mitt påstående men folk som var där (fr bla Oracle) påpekade en del skumma detaljer som skarven i förskeppet och framförallt skrovet konkavitet vid runnerwinschen.
Men vad vet jag, kul detalj om dom verkligen gjorde så!!…
Jan 3, 2007 @ 18:20
Pluggen byggdes i somras och på den bakade man sedan en form. Det är i denna man byggt skrovet. Detta är så klart dyrare än att bygga på plugg, men det en lättare båt där man kan jobba med mindre marginaler.
Enligt Killian Bushe skulle man inte kunna bygga en bättre båt om man spenderade mer pengar…
Jag är osäker på hur mycket meck man har kvar, men det mesta var förberett för att skruva på beslag, roderbussningar och annat. På vissa ställen hade man börjat måla “metro-grönt”.
Jan 3, 2007 @ 18:21
Lösnäsa?
Jan 3, 2007 @ 18:25
peter,
fick du någon förklaring till hålrummen i friborden?
Jan 3, 2007 @ 18:51
Jag missade tyvärr detta event men från bilderna ser hon ju ut som Tre kronor i näbben…
Går det att sätta på ett bogspröt? Jag antar att man inte kunde se förstagsinfästningen? Alinghi har byggt om både 64 och 91 och satt spröt, tror jag.
Stämmer det att skrovet är ganska mjukt rundat? Flera av de nya båtarna är ganska kantiga och smala med en tydlig lådform.
Peter, du länkad från Valencia Sailing, fast de förstår inte svenska.
Jan 3, 2007 @ 18:57
Det stack ut lite kolfiberplattor högt uppe på fören, kanske de kan vara fäste för ett bogspröt?
Jag tyckte nog att formen var ganska fyrkantig, iallafall i mittsektionerna. Killarna med fototillstånd kanske kan bidra med nåt?
Jan 3, 2007 @ 21:10
Jag fick inte plåta rakt framifrån eller bakifrån.
Men hon är mycket kantig. Dock inte som Team NZ som är den extremaste av alla.
Fäste för bogspröt satt på plats.
De konkaviteter som folk pratar om (om jag nu inte hörde fel) är till för att fästa block, så att man får dem så långt ut som det går. (Med tanke på att hon inte är mycket mer än 3 m bred…
Jan 4, 2007 @ 16:03
Det var den riktiga båten som visades. Enligt uppgift så skall det ej vara peke utan bom, man såg utaget för att förvara bommen i på fördäcket. Det är två lösnäsor på båten då skrovet byggs till förstagsinfästningen där krafterna är som störst. Sen såg det ut som en sektion som slutade med fästet för forgajen och slutligen en kofångare…. Det intresantaste tyckte jag var sittbrunsdurkens utformning för att ta backstagskrafter, det helt fyrkantiga “kölhålet”, röret som skall ta upp kraften mellan storskotswinchen och blocket samt avsaknaden av mastfot med förstärkningar i båten. Jag tycker ochså att det såg ut som om att skarven mellan fribord och däcket var inflyttad på fördäcket så skarven inte blir där krafterna är som störst.
Jag tycker att det är super bra jobbat av killarna i Victory att ta sig hela vägen till start i Americas Cup igen. Jag anser att det är det största någonsin inom Svensk Segling.
Jan 8, 2007 @ 16:25
Hur brett är ett lastbilsflak?
ta en titt på oracles nya båt på
http://bp0.blogger.com/_U6Cp5x-Sbr8/RaIlw7PhVcI/AAAAAAAAAKg/YnbV2F9lXRI/s1600-h/usa98akl1.jpg
Smal!!??
/Emil
Jan 8, 2007 @ 16:27
jämför med
http://www.victorychallenge.com/show_pic.phtml?pic=moduler_19283.jpg
/Emil
Jan 8, 2007 @ 17:56
Idag körde dom iväg en väl inplastad båt på lastbil ! Destination Valencia, enligt uppgift !
/N
Jan 8, 2007 @ 21:35
>> “Enligt Killian Bushe skulle man inte kunna bygga en bättre båt om man spenderade mer pengar…”
Vem skulle säga något annat om sitt eget bygge? Nu råkar dock Killian vara en av de allra bästa så det är säkert väldigt nära sanningen.
Intressant att Victory går officiellt med sin mastfot. Det låter som den typen av stropp som Alinghi-03 försökte hålla så hemlig. En stropp som masten står i som är fäst i röstjärnen. Resultatet blir att krafterna hamnar i däcket och ut i skrovet, utan att man behöver några förstärkningar eller skott i skrovet. Mastfoten hänger alltså “löst” inuti båten, hängande i stroppen.
Utan spinnakerbom går det nog inte att segla optimalt, men man kan ju dessutom ha ett peke för lättare vindar då bommen ändå aldrig lämnar förstaget, men jag har svårt att se fördelen med det om man inte som BMW-O har ett peke på sin USA-87 som pekar neråt, för att maximera förlikslängden på gennakern.
Har någon sett om deras nya USA-98 har samma arrangemang?
___/)/)_______
Jan 9, 2007 @ 09:12
Hej Patrik
Kolla “mina” bilder ovan. USA98 ser inte ut att ha peke.
Peket är väl knappast till att halsas på utan enbart för att underlätta manövrar om J måttet är stort? Alltså i gippar eller gybe sets få tack så långt från genua som möjligt.
Slutsats borde alltså bli då att victory har ganska litet J mått och att ORacle gått tillbaks något jämfört med USA87.
Med en så tung och trög båt skulle du nog vara rätt torsk på undanvind över 10 knop utan spin bom…
Hade gott!
Emil
Jan 9, 2007 @ 09:13
Förresten, jämför bredderna på USA 98 och SWE 96 på bilderna/länkarna ovan!
/EMil
Jan 9, 2007 @ 18:43
Ja, du har nog rätt Emil, peket är säkert bara för att snabba på gipparna. Däremot följer alltid bomlängden J-måttet x 1.4, så ju större J desto större mellanrum mellan förstag och gennakerhals.
Trenden har gått mot större försegelyta och mindre/smalare storsegel. Speciellt Victory förlängde sitt J mått i somras i samband med sina stävbyten. Den enda båten som ser lite “omodern”/annorlunda ut är Shosolosa som har mycket storsegel och liten förtriangel.
En annan gemensam trend är också att hela segelplanet har skjutits framåt, vilket ger problemet med att spinn-bommen sticker ut framför båten och försvårar gipparna.
Jag vet inte, men jag har svårt att avgöra bredderna på båtarna, men tveklöst har Oracle en mycket fräckare dragbil! Land-Rover släng Er i väggen!
Hur smala kan AC båtarna bli? Sedan 2000 har man nog börjat nå någon slags gräns där man behöver bredden i däcksnivå för att få skotvinkeln tillräckligt bred.
När Oracle köpte AmericaOne båtarna efter 2000 byggde de på en (regelvidrig) utriggare för att öka skotvinkeln på genuan. USA96 på bilden har en liknande V-formad däckslinje som deras tidigare båtar som är maxbred där skotskenan sitter, men väldigt rak därifrån mot stäven och aktern. Förmodligen ett sätt att låta seglen “andas” men ändå hålla båten slank.
Samtidigt som formmotståndet minskar med minskad bredd minskar också stabiliteten. Därför ser vi nu de flesta nya båtarna med mer eller mindre U-format 0-spant, vilket ökar formstabiliteten (jämför skillnaden i stabilitet på en rund stock med en garderobsdörr i vattnet).
Säga vad man vill om IMS, men denna utveckling måste nog tillskrivas Botin/Carkeek och deras framgångsrika IMS båtar (tex Sinergior och Grand Soleiler). Botin (eller var det Carkeek?) jobbar nu med ETNZ som också hade den extremaste U-formen.
(\(\__________________________
Jan 10, 2007 @ 11:16
På USA87 sitter hela riggen inkl förstag ca en meter längre fram än på 76:an men skrovet är också kortare. Jag kanske har fel men jag trodde att huvudskälet till peke var att spara skrovvikt.
Jag hörde av någon att orsaken till att segelplanen förskjuts förut beror på lättare skrovvikt. Jag förstår inte riktigt sambandet.
Intressant BOR inte gör mer för att maskera skrovformen. De brukar ju annars vara bland de mest hemliga. Är detta ett tecken på att det är prylarna i luften som kommer att vara avgörande denna gång.
Patrik, vad tror du annars om de fiollösa riggarna? Är de skrämskott eller kommer vi att få se fler än två? Alla team har väl inte heller gått ifrån toppbackstag?
/Patrik H
Jan 10, 2007 @ 21:55
Om man säger så här då:
Överhänget i stäven har man inte lika mycket glädje av för att öka den seglade längden som överhänget i aktern. Vill man spara vikt sågar man alltså hellre bort lite skrov där fram än där bak.
Hoppas följande utläggning är någorlunda möjlig att hänga med i:
Först och främst får inga ytor vara konkava någonstans på skrovet (samma som i IMS).
Genom att vinkla stäven (den sk “knuckle-bow”) vid vattenlinjen får regeln en illusion av att båten är kortare än den är (någon som minns IOR båtarna?) på grund av det främre omfånget. Istället kan man göra fören fylligare under vattenlinjen vilket är bra.
Genom U-formen på mittspantet kan man också göra skrovet mindre djupgående med samma volym (24ton=24m3) vilket rätar ut linjen från knuckle-stäven, via största skrovdjupet till aktre omfånget.
Om så vinkeln på undersidan av skrovet är flack där den kommer ur vattnet kan den ju sträcka sig längre akterut innan den når en viss höjd över vattenytan. Där inte häckvågen når upp till skrovet längre sågar man av för att minimera vikten.
Med andra ord om man utrycker sig lite lustigt: båten är kortare i ena änden (i fören) men lite längre i andra änden (i aktern).
Men även om rigg och köl sitter på samma plats får man intrycket av att allt är framåtflyttat.
Så på sätt och vis har riggen flyttats framåt beroende på att man sparar skrovvikt med hjälp av kortare överhäng i stäven.
_______(\(\(\_(\(\(\(\__(\_(\______
Jan 10, 2007 @ 22:04
Coolt att bomlängden är beroende på j måttet, hade jag ingen aning om. Å andra sidan så är de saker jag vet om en cupdesign ganska lätträknade…
Om man kollar på bilderna igen och betänker att Lastbilsflak är ganska standard i sina bredder så och jämför hur mycket BMWO och 96an sticker utanför så tycker jag BMWO ser radikalt smalare ut än victory.
Men som sagt, hur smalt kan det bli? förutom skotvinkel så böjar det väl bli ordentligt trång ombord. En ratt?
Tror inte man behöver maskera skrovformen mer än man gör, dels så ligger alla teams båtar i produktion och det är skulle jag gissa för sent att ändra något av betydelse, sen e väl frågan hur mycket man får ut av att titta på en inklätt skrov utan att se på fena/roder/riggplacering.
Att riggplaceringen skulle bero på skrovvikt har jag svårt att förstå. Var det inte BMWOs riggplacering som satte igång spekulationerna om fler än en fena under vattnet?`
Läste en annan tolkning av USA87 som sa att den mycekt väl kunde ha svept fena med tanke på bland annat rigg och manöverförmåga… Många gissningar nu…
Jan 10, 2007 @ 22:30
>> ” Är detta ett tecken på att det är prylarna i luften som kommer att vara avgörande denna gång? ”
Vilket upplägg till en segelmakare!
Självklart är alltid seglen det viktigaste på en SEGELbåt! Det är ju därför det inte heter båtseglare, eller hur?
Båt-, köl- och mastkonstruktörerna skall ju bara se till att deras arbete hämmar/bromsar en båt så lite som möjligt, medan SEGELmakaren är den ende som ser till att klumpen rör sig framåt! ;oD
Ähum, ja, jag håller med, det är lite ovanligt att Oracle redan släpper iväg en bild utan att båten är mera maskerad.
Hittills har jag egentligen inte sett något speciellt radikalt. Det är små optimeringar inom varje område som man ser och hör om. Dock kommer det ytterligare några båtar inom kort, så man kan aldrig veta.
Det är tydligt att ingen chansar i onödan på någon ny “Hula” etc. Att trender styr skall man inte glömma, allt är inte sprunget ur massiv forskning. Känsla för feeling är också viktigt.
Det kommer helt säkert fler master utan fioler. Först var Alinghi som snabbt byggde om en gammal mast när de fick höra ryktena om Oracles fiollösa mast, bara för att psyka dem och hinna först. Den mätte inte ens in, och visades avsiktligt just den 1:a april!
För tillfället seglar Luna Rossa också utan fioler på sin ena båt.
Andra har tagit bort topp-akterstaget, men jag har svårt att tro att någon vill bygga en mast tillräckligt stark (och därmed tung) så att den klarar sig utan både fioler och akterstag. Utan akterstaget måste man nog ha supporten av två bakåtvinklade fioler, för att bära gennakern.
___/)/)/)/)___/)_/)/)_/)/)______
Jan 10, 2007 @ 23:12
Bra tjöt nu patrik, kul!
Jan 11, 2007 @ 16:26
Mycket bra info. Tack!
Aha, det förklarar varför jag aldrig sett Alinghi segla med den masten.. Har ni normalt sådan koll att ni känner igen de olika masterna eller är det mer av naturen att “nu har de en mast med rörliga fioler”?
Jag antar att det är den förbättrade strömningen runt seglet som gör att man tar bort fiolerna? Med tanke på hur fet masten blir i toppen antar jag att den också blir tyngre där, eller är det bara en ökning av diameter?
Jan 11, 2007 @ 22:35
Alla team ligger i en fin liten halv-rund hamnbassäng där man inte kan smita ut utan att vara synlig för alla andra. Masterna, däck och skrov ovan vattnet är omöjliga att skyla, men de större teamen har ordentliga kjolar för sina nya båtar som döljer det mesta när de åker ur vattnet.
Det är möjligt att några team har seriösa “underättelseavdelningar” som håller noggrann uppsikt över de viktigare konkurrenternas varje steg, och som kan hålla reda på vilken mast som är vilken. Men normalt sett är det nog som du antar att man bara ser avvikelserna.
Fiolerna innebär vikt, luftmotstånd och kontroll på masten. Luftmotståndet har någon effekt på seglen, men tveksamt om det är mätbart. Däremot brukar man säga att allt luftmotstånd är detsamma som sämre höjdtagning. Motstånd är det i alla fall, som inte är till nytta.
Vikten är inte så betydelsefull, eftersom masten måste ha en minimivikt samt en lägsta tyngdpunkt, så det man sparar på fiolerna måste istället byggas in i masten.
Däremot förlorar man kontroll på masten utan fioler, även om man bygger in mer styvhet i toppen. Hur man bygger in styvheten i toppen skiljer mellan olika team. Luna Rossa håller fast vid sina väldigt smäckra masttoppar trots avsaknaden av fioler, vilket måste betyda att de har en väldigt tjocka profilväggar. Andra team har längre sektioner i toppen vilket ökar tröghetsmomentet, men ger normalt mer luftmotstånd.
Minst ett team har något på gång inuti masten…
Om man försakar kontrollen på kaltoppen så krävs det att hela båten är anpassad för att ta hand om denna sidoflex som ofrånkomligen uppstår. Mast, segel och trim måste gå hand i hand och ge en mycket väl utprovad automatisk dynamik. Vad jag menar är att man till exempel under ett race inte får upptäcka att man behöver hålla emot akterliket på storen bättre i puffarna för att hänga med konkurenten. Då tar det två månader och 300 000 euro att ändra! Har man fiolerna kvar kan man bara pumpa upp lite mer spänning i dem.
Funkar det däremot perfekt ger det kanse tre centimeter i varje puff eller större våg genom att rigg och segel ställer in sig snabbare automatiskt än vad trimmern annars skulle hinna med.
Plockar man istället bort topp-akterstagen (de är ju dubbla) så spar man 70 meter plastad PBO, eller vad man nu använder, gånger diametern vilket blir en avsevärd yta som annars är ett stort luftmotstånd. Kanske är detta lika mycket som fiolerna, men utan att man tappar kontrollen över masttoppen. Men glömmer man att vinkla båda fiolerna akterut med bibehållen spänning så tappar man i alla fall både kontrollen över och själva masttoppen när man hissar på Gennakern.
_/)(\__(\/)_/)/)(\(\____
Jan 13, 2007 @ 13:05
Det här är ju grym AC-porr. Keep it coming.
Det tolkar jag som att vi inte kommer att få se en fiollös mast med vit kaltopp…
Hur är det med diagonalinfästningar då. Det kanske inte är helt nytt men är syftet med att sätta dem i framkant mast att få masten att vrida sig? Vingmast är väl förbjudet? Finns det andra saker som alla bofasta inom Darsena känner till men vi andra inte förstår?
Förra året var det ju relativt lätta vindar under Act:erna. Var det ett undantag eller kommer vi att få se några symmetriska undanvindssegel i år?
Emil, angående båt- och lastbilsflaksbredder, kolla bilderna när 98:an kommer fram. Då är flakbredden samma som i Europa. Vaggan sticker ut en bra bit utanför flaket.
Jan 13, 2007 @ 13:45
Vår vita kaltopp ligger på Medelhavets botten. Det är okänt om fiolerna fortarande sitter kvar….
En orsak till att fästa diagonalerna i framkant eller bakkant av maströret är att röret tar upp lasten bättre, utan att man behöver ha en länk mellan ena sidan till den andra inuti masten. Väggen i röret belastas längs med laminatet istället för vinkelrätt ut från sidan av mastväggen.
Vridbar mast är inte tillåtet. Dvs mastfoten får max röra sig 1 grad från långskeppslinjen. Rörets ytterdiamater är också begränsad till olika mått på olika höjder. Maxmått långskepps varierar från 430mm vid däck till 210mm i toppen, samtidigt är minimimåtten 300mm resp 150mm. Det finns alltså något men ändå begränsat utrymme att variera storleken på mastsektionen.
Den skall väga minst 750kg och ha tyngdpunkten 12.5m över däck, all utrustning utom fall inräknad.
Något som jag tror att alla team använder sig av (och som jag därmed vågar skriva om) är topp spridare som har långa spröt, eller “flippers”, som pekar akterut för att hålla ut genuans akterlik. Dessa spröt måste kunna “flippa” ut eller upp när man släpper ut storen, därav namnet. Vad som är allmänt denna gång är att dessa spröt också går att ändra under segling. Vinkla ut och/eller skjuta bordvart för att på så sätt variera trimmet på genuan. Det blir som att ha ytterligare en trimkontroll på genuan.
Så här års är sjöbrisen svag på grund av temperaturen (5-8 grader på nätterna 13-18 på dagarna). Ibland får vi en släng av mistralerna från rivieran på 10m/s och mera.
Under tidig vår blir det snabbt varmt på land och sjöbrisen blir starkare. Den allmänrådande gradientvinden är på väst, därmed blir den ostliga sjöbrisen punktlig och pålitlig. I år går sista akten tidigare än i fjol, början av april, då det åtminstone verkade som om sjöbrisen var starkare än senare på sommaren när vattnet har värmts upp mer.
Den symmetriska hissas väl någon gång mellan 15-17 knop, så möjligen ser vi den under Act 13, mindre troligt under semifinalerna.
________(\______(\_______