JJ Giltinan 2010 | Gotta Love it 7

Favoriterna i Gotta Love it 7 tog hem JJ Giltinan 2010 i Sydney Harbor. Team Gill Sweden (Anders Lewander, Peter Mickos & Peter Warner) slutade 18:e av 30 båtar vilket måste anses ok med tanke på de korta förberedelserna. Nedan deras sista rapporter:

RACE 7 | Lyckorace och en 16 plats!

Vi är mycket långsamma ur första slagen på det sista av racen i JJ Giltinan, vi faller igenom till sist i fältet, vi trimmar om och seglar mer upprätt sista biten av första kryssen, spottar i tassarna och med god stämning och efter ett bra snack om våra ‘no-no’ i kritiska manövrar så gippar och slår vi oss igenom fältet med riktigt bra fart igen. Det är första gången vi seglar tvåans rigg i fältet, då vi i race 6 inte var med alls, så vi accepterar att det inte är märkligt att vi inte hittade farten direkt.

Vi seglar upp oss till en 16 plats av de 30 startande och känner trots en placering väl under vår målsättning att vi seglat så bra vi förmår!

Vi sammanfattar vårt deltagande med att vi inte nått vår målsättning av komma in bland de 10 främsta. Vi tar med oss läxan att det inte i detta mycket starka startfält går att konkurrera utan träning efter 15 års uppehåll. Vi lyckades hitta fart tack vare mycket riggtrim och träning med Sten under de 10 dagarna på vattnet innan start, men vi seglade bara två gånger med Peter Warner innan start och det räcker naturligtvis inte till. Det är en mycket kompetent flotta av seglare härnere, 20 av skiffarna seglar i Europa och USA under norra hemisfärens sommar, säsongen här startar i oktober till april men race varje helg och träning ett par gånger i veckan. De unga professionella killarna kommer vi helt säkert se mer av internationellt och den äldsta skepparen John ‘Woodie’ Winning på Yandoo är 60 år gammal och har skiffat sedan barnsben, som han vill vi åldras!

Vi ser fram mot JJ Giltinan 2011 och tack för alla era lyckönskningar och support!

RACE 6 | Sydney Harbour när den är som bäst, en vanlig dag enligt Sydney-seglarna!

Den underbara ‘Noreastern’, en sjöbris som pressas ihop mellan uddarna, accelererar och jämnt pendlar i 20-25 knop. Vi höll stäven väl framme i första starförsöket men flertalet skiffar var över och det blev omstart. I nästa start pekade vi återigen fram i god kontroll men var lite väl hungriga och tjuvstartade med liten marginal. Vi var rejält inblockerade för att kunna gå tillbaks och fick stoppa upp, invänta lucka, falla av i 20 knops vind, vilket i sig är den svåraste manövern så man inte störtar ner stäven i det mörka svarta djupet. Vi dipppade ner under linjen och kom iväg flera minuter efter fältet och kämpade på utan att lyckas segla upp bättre än till 20 plats. Inte blev det bättre av att vi lyckades krascha och falla igenom storseglet i en riktigt svart by runt Shark Island, som vi alla i dagens starka Noreaster var tvungen att tvåsegelslöra runt.

Det känns att vi inte tränat ihop och de små detaljerna av ‘no-no’ i manövrar som måste nötas in inte faller på plats.

RACE 3 | resail
360 straff i tät klunga och chansningar för att försöka komma fram genom fältet kostade oss en 22 plats i den 5 knop svaga och skiftande vinden på Sydney Harbour.

Första kryssen och undanvinden visade på bra speed och vi gippade oss ner i den främsta klungan, vid bottenmärket utanför Bardleys Head gippade vi på layline ovanför en läbåt som sakta sakta jobbade upp under oss och vi missuppfattade avståndet från vår 70 kvm stora gennaker och deras rorkult som sticker ut en meter utanför de breda vingarna. En lätt beröring med självklar protest som konsekvens. Att snurra kostar oerhört och vi rundar upp som sista båt.

Vi chansade utan resultat och fick skäll av legenden Mark Bethwaite för att vi kryssade på västsidan av Sydney Harbour, när det blåser ‘sick easterly’, inte bra!