Vägen till OS | Team Anna Kjellberg

Ännu en bra intervju från våra vänner på Search Magazine.

Nästa sommar, mellan den 29 juli och den 30 augusti, kommer drömmar att gå i uppfyllelse för vissa medan de krossas för andra. För många är det dock en seger att bara ta sig dit – OS i London 2012. Ingen annan idrott i Sverige har så många aktiva i SOK:s topp- och talangprogram som seglingen, med flera medaljhopp som slåss om de få platser som fördelas under det kommande året. Det är därför på sin plats att bekanta oss med de seglare som ger allt för att få chansen att representera Sverige nästa sommar. I en återkommande serie skall vi skaffa oss en inblick i vilka de är som gör stora uppoffringar för att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen.

Seglar man en av de tio OS-klasserna lever man i fyraårs-cykler. Visst, det finns VM, EM och andra viktiga regattor men alla dessa är bara hållplatser på vägen mot det största en bankappseglare kan vara med om – att en gång få chansen att delta i olympiska spel. Till skillnad från många andra idrotter får en nation endast skicka en deltagare per klass vilket tillsammans med SOK:s och Svenska Seglarförbundets krav gör det extra tufft för just seglarna. I senaste OS tog Sverige totalt fem medaljer varav seglingen med Fredrik Lööf och Anders Ekström tog ett brons. Med Daniel Birgmark på en fjärde plats och Rasmus Myrgren, som fick se sin medalj försvinna i det sista racet, är det inte orimligt att hoppas på en eller flera medaljer även nästa år. En sak är dock säker – värdnationen Storbritannien kommer på hemmaplan att göra allt för att upprepa succén från senaste OS i Peking som gav otroliga sex medaljer varav fyra guld och samtliga seglare bland topp tio.

Att OS hamnade i England är nog det bästa som kunde hända seglingen. Segling får ofta stå i skuggan av andra större idrotter och har varit ifrågasatt som OS-gren. Därför kommer OS i London med seglingarna i Weymouth vara en alldeles speciell upplevelse för alla som älskar sporten. Idrottsikoner som Ben Ainslie med fyra OS-medaljer varav tre raka OS-guld kommer på hemmaplan att dra en stor publik till seglingarna som direktsänds och visas på storbildsskärmar. För många seglare är nog just därför OS 2012 extra lockande.

I Weymouth kommer det att delas ut medaljer i tio olika klasser och för första gången kommer Match Racing för damer finnas med på OS-programmet. Äntligen har tjejernas matchracing fått sin motsvarighet till Americas Cup vilket har höjt nivån på seglingen avsevärt. Anna Kjellberg och hennes besättning uppmärksammades för första gången på allvar när de 2008 tack vare ett wild card fick delta under seglingarna på Marsstrand och tog en sensationell andraplats. När nu matchracing har blivit olympisk är OS 2012 det självklara målet. I höstas blev teamet antaget till SOK:s topp- och talangprogram vilket såklart betyder mycket för vägen mot ett OS. En härligt positiv Anna tog sig tid att prata med oss om sin och besättningens OS-satsning.

Hur gick vägen från Lerums seglargymnasium till en OS-satsning i Matchracing?
Jag seglade E-jolle på gymnasiet men kände, även om jag lärde mig otroligt mycket, att det inte riktigt var min båt. Jag var ganska liten och så fort det blåste hade jag det jättekämpigt att hänga med. Efter gymnasiet behövde jag göra något annat. Jag var utomlands ett tag och gjorde lumpen men efter tre år gick det upp för mig att jag vill segla igen, jag måste bara hitta min grej. Under gymnasiet hade vi fått testa matchracing några gånger och jag tänkte mer och mer att det nog är min typ av segling. Jag började lite försiktig men ganska snabbt blev det mer och mer och roligare och roligare. Första året på Marstrand 2008 var sen såklart otroligt häftigt. Det var som en barndomsdröm som förverkligades.

Hur förändrades matchracingen när det blev klart att det skulle bli en OS-klass?
Det var en ganska tydlig förändring där man kände att alla tvingades ta ställning till om man ville satsa eller inte. Vi började se nya tjejer från bland annat yngling-klassen som började köra matchracing. Det blev otroligt mer seriöst och fler länder började satsa på allvar. Det är helt klart en annan grej att segla en OS-klass jämfört med att segla matchracing innan. Inte minst vad det gäller stödet från förbundet och SOK.

Det måste ha varit ett väldigt lyft och en positiv upplevelse för dam-matchracingen.
Absolut. Innan beskedet kom, när jag började, var allting nytt och man tyckte allt var så himla häftig och jag lärde mig nya saker och utvecklades hela tiden så kärleken till sporten fanns redan då. Skillnaden nu är att man kan bedriva det på en professionell nivå och mer eller mindre segla på heltid och den möjligheten fanns inte innan. Det har öppnats en helt ny värld för oss tjejer där även vi kan ha segling som yrke.

När Elliott utsågs som matchracing båten tvingades alla besättningar skära ner teamet till bara tre seglare. Var det en svår process?
De testa teamen består av fyra seglare där en är med och tränar och fungerar som reserv och så har även vi gjort. Madeleine tränar med oss på hemmaplan vilket betyder att hon är på en hög nivå och kan hoppa in om det behövs. Alla ville vara kvar och segla när vi bytte från DS-båtarna vilket var kanon för då kunde vi träna med två båtar. Att det nu är Lotta Harrysson, Malin Källström och jag som satsar fullt ut föll sig naturligt. Det var vi tre som kunde och verkligen ville köra en fullskalig satsning så vi behövde aldrig ta något jobbigt beslut i vårt team.

Har ni lagt om träningen i och med den nya mycket mindre och mera fysiska båten Elliot?
Verkligen. Vi har fått väldigt bra hjälp med att lägga upp en träningsplan både från förbundet och SOK. Nu behövs det en helt annan fysik, vi skall till exempel hänga i krängband. Vi jobbar mycket med ben- och bålmuskulaturen för att orka. Det är väldigt många fler gympass nu och med tanke på att vi även behöver gå upp i vikt försöker vi hinna med 4-5 fyspass i veckan utöver våra 4-5 seglingspass.

Ni har tränat mycket på hemmaplan. Har det varit viktig för er?
Ja. Vi trivs väldigt bra när vi kan vara hemma och tycker att vi har bra träningsmöjligheter här utanför Göteborg. Vi har dessutom väldigt bra motstånd i och med att Keith Swinton från Perth är här och seglar mot oss. Han är bra rankad bland killarna och har varit vår räddning vad det gäller träningen på hemmaplan. Vi insåg tidigt att vi var tvungna att få hit bra motstånd och denna lösning har blivit fantastisk.

Har ni hjälp av en coach på tävlingar och träning?
Vi har det oförskämt bra med riktigt bra tränare. Stefan Rahm, som vi trivs jättebra med och känner en väldig inspiration att få samarbeta med, är vår huvudtränare och han kommer vara med på de viktiga tävlingarna. Vi får även hjälp av bland andra Björne Hansen.

Hur ser den närmaste tiden ut för er?
Vi vill såklart väldigt gärna segla för-OS i Weymouth i augusti som alla andra men i matchracingen finns det bara tolv platser och vi måste vara med och kvala en plats till Sverige vilket man gör på årets världscuptävlingar. Det blir först Holland, Kiel och sedan en regatta i Weymouth i juni innan vi vet om vi har fått en plats till tävlingen i augusti.

Har ni fått några uttalade krav från förbundet och SOK vad som krävs för att få segla OS 2012?
Det är i princip samma krav som i alla klasser. SOK vill att man presterar åttonde bästa nation på en världscup eller ett VM där samtliga är med. Viktigast för oss är VM i Perth i december där 75% av de tolv nationsplatser till OS tas ut. Om vi dessutom som sämst blir åtta på VM har vi tagit en OS-plats. Vi hade medvetet ett ganska långt vinteruppehåll eftersom säsongen i år är väldigt lång. Vårt mål är att vara med på för-OS och sedan öka fram till VM.

Med tanke på bland annat seglingarna i Hyères, vad är det ni framför allt måste träna på för att nå era mål?
Vi måste mer ut i vågorna. Vi kommer att lägga mer träning ute i havet och träna mer på att få fart i båten. Matchracingbiten har vi, vi startar bra och vi vet vad vi skall göra i de olika taktiska situationerna men vi behöver träna mer som i de andra klasserna med fart, vågteknink o s v. Vi har en tydlig plan på vad vi behöver göra vilket känns väldigt skönt. Vi tacka Anna och håller såklart tummarna och önskar all lycka till med satsningen!

Vill ni veta mer om Team AnnaKjellberg och följa deras väg mot OS 2012 gå in på deras hemsida där tjejerna regelbundet skriver om sin träning och sina tävlingar.

Text: Johann Knigge
Bild: Stefan Rahm