Code sails demystified
Under de senaste åren så har så kallade codesegel gått från att vara renodlade racingsegel för jorden runt-race till att bli något som sitter på allt fler vanliga båtar. Både på kappseglare men även båtar som gillar att äta distans när de cruisar.
Framförallt är det väl trenden mot fockbåtar som har drivit fram behovet. När man faller av så är det svårt att kontrollera formen på en högskuren fock, samtidigt som man har behov av mer yta. Då har man behov av ett segel som är en kombination av en genua och en genanser/spinnaker.
Men det råder också förvirring kring seglen, deras namn och hur de används. Som seglare är det ibland svårt att sätta sig in i alla begrepp och det är inte helt ovanligt att förväntningarna blir lite för höga.
Jag har ju tidigare skrivit en artikel om undanvindssegel på VO70, men den här gången tänkte jag fokusera lite mer på vanliga båtar.
På Blur har vi valt en Code 0. Läs mer om varför och hur den är är gjord här.
Olika segelmakare har ju olika sätt att namnge sina segel. Ovan en översikt över hur North gör. I det högra diagrammet har man försökt lägga in C0-C2, dvs code 0 till code 2.
Här verkar många generalisera, och jag tror att det är ganska vanligt att man refererar till code 0 eller code zero för alla dessa segel. Det låter väl cool antar jag. Världen är dock inte riktigt så enkel och det kan skilja mycket mellan båtar, mätregler, material och design.
Förvirrande? Visst är det. Så det är viktigt att man har en bra dialog med sin segelmakare.
Siffrorna på code-seglen referera väl i första hand till djupet på seglet och därmed vilka vindvinklar och styrkor det är avsett att användas för. Även halvbredden, som ju hänger ihop med djupet, varierar med seglen.
Code 0 (eller code zero) är den planaste varianten som används i relativa vindvinklar AWA 45-80. Code 0 görs alltid i laminat. Någonstans har jag sett en tumregel som säger att det måste vara laminat om man skall segla brantare bogar än AWA 65 för att seglet inte skall deformeras. Lasterna blir ju mycket större när man skall segla högt mot vinden.
Typiskt är halvbredden på en riktig code 0 mellan 55 och 65% av underliket.
Code 1 är en lite djupare variant som vanligtvis designas för vindvinklar AWA 65-95. Här kan det skilja ganska mycket mellan olika material vilket vi kommer tillbaka till. Halvbredden ligger oftast mellan 65 och 75% av underliket.
Code-segel i olika mätregler
Låt oss titta lite närmare på halvbredden. Förutom att den hänger ihop med formen, så styr den också hur seglet bedöms i olika mätregler.
I SRS för standardbåtar finns följande definition av undanvindssegel. Håller man sig innanför detta så händer ingenting med mätetalet. Går man utanför detta måste man skaffa mätbrev.
G.3.2 GENNAKER OCH SPINNAKER
Följande gäller om båtdatabladet inte anger annat:
a) Halvbredden ska vara minst 65 % av underlikslängden.
b) Duken i seglets huvuddel ska vara av icke aromatisk polyamid (t.ex. nylon).
För mätbrevsbåtar definieras en gennaker enligt nedan.
C.4.3 GENNAKER
a) ANVÄNDNING
En gennaker:
i) ska vara satt flygande.
ii) ska vara halsad till skrov eller bogspröt vid eller för om förtriangelbasens främre mätpunkt och ska, om SRS-mätbrevet inte anger annat, ha halshornets infästningspunkt i båtens centrumplan. Se även ”FB” i Appendix 3 – Teckenförklaringar samt KSR 54 Förstag och försegels halshorn.
iii) får halsas med en lina mellan halshornet och infästningspunkten och ingen annan anordning får påverka linan eller halshornet.
iv) ska inte spiras med spirbom.
Observera att det inte finns bestämda gränser för vad som är vad, utan en code kan vara 55%, 65% eller 75% (eller vad som helst). Rent praktiskt så blir gränsen för när en code kostar på mätetalet samma som ovan, dvs 65% och nylon. Men rent generellt så bedöms seglen så bra det går baserat på mått, material och hur stor skillnad de gör för prestandan.
Gränserna kan mycket väl flyttas från år till år, så fokusera hellre på det som är rätt för din båt än vad regeln säger.
I NorLYS har man valt att ha en tydligare definition, och man är också tydliga med hur mätetalet påverkas.
Code Zero: Asymmetrisk spinnaker som er konstruert for â brukes til kryss eller seiling høyt mot vinden uten å være lisset til stag. Forlikslengden skal være minst 5% lengre enn akterlikslengden og halvbredden skal være lik eller større enn 55% og mindre enn 75% av fotbredden.
Code Zero er tillatt og måles inn som en asymmetrisk spinnaker. Dersom båten er utstyrt med kun kryssfokk, gis tillegg på 0.02 og dersom den er utstyrt med genoa, gis et tillegg på 0.01.
I DH skall halvbredden vara mellan 65 och 75% av underliket. Måtten avgör hur en code påverkar mätetalet.
I ORCi behandlas code-segel med en halvbredd på mellan 65 och 75% på ett speciellt sätt när mätetalet räknas ut.
Asymmetric spinnakers are now allowed to have AMG >= 0.65 ASF. An asymmetric spinnaker with AMG between 0.75 and 0.65 ASF will be considered a “Code Zero” and have a special treatment in the VPP run.
Värt att notera är att straffet för en code är relativt litet. Eftersom ett VPP vet när seglet sitter uppe, så “betalar man bara när den används”. Det innebär att mätetalet på kryss/läns inte påverkas alls om man har en code i garderoben.
I IRC måste halvbredden vara minst 75% för att seglet skall få räknas som ett undanvindssegel, vilket gör det svårt att åstadkomma en riktigt code 0. Det leder också till en del skumma designer där man har akterlik som bara står och fladdrar för att seglet skall kunna mäta in.
Inte helt enkelt alltså. Och dessa gränser ändras också när reglerna uppdateras. Trenden just nu verkar vara att tillåta smalare och smalare code-segel. Dessutom straffar man dem inte lika hårt som förr utan oftast fördsöker man bedöma dem så rättvist det går.
För att hålla regelmakarna på tårna så utvecklas det ju hela tiden nya typer av segel. Här en “quad code” med dubbla skot. Man menar att den ger mindre motstånd och att twisten är lättare att kontrollera. Men jag är inne på att det mest är en gimmick.
Material
För en riktig code 0 som man vill kunna använda högre än AWA 65 så måste man ha laminat. Här finns det precis som på kryssegel många varianter beroende på segelmakare. Vill man slå på stort och har en VO70 så är 3Di eller Cuben bra (och ganska dyra) alternativ.
En annan sak som är viktigt är att ha en ordentlig kabel i förliket och bra möjligheter att spänna upp denna rejält. Det innebär antingen fallås eller fall med 2:1-utväxling och bra avlastade. För att få ut full funktion och kunna gå högt så måste man kunna spänna upp förliket riktigt riktigt hårt.
När det gäller peke så är längden inte så viktig. Så klart är förlikslängden viktig för prestanda, men på ett givet mått så är skillnaden på att halsa det precis framför förstaget eller en meter framför väldigt liten. Ofta räcker det med en konstruktion som gör att rullen går fri från företag och pulpet.
För en code 1 så är materialvalet lite klurigare. Nylon är väl vanligast och ger ett prisvärt segel. Men när man pressar det så har det svårt att hålla formen.
Ett alternativ kan då vara vävd polyester som blir formstabilare.
Ett tredje alternativ är laminat här också vilket ger ännu bättre stabilitet. Här är ett exempel i Aramid. Men det blir så klart dyrare och kan kosta mer även mätetalsmässigt.
Det finns alltså många olika sätt att designa och sy ett ett code-segel så det är viktigt att ha en dialog med sin segelmakare.
Här är en video där Anders Lewander visar hur man använder seglet. Jag är väl inte helt överens med Anders när det gäller prioritertingarna, och det är nog många som väljer en “riktig gennaker” först innan man skaffar en code.
5 missuppfattningar om codesegel
1. Man kan kryssa med dem
Många tror att en code kan ersätta en lättvindsfock eller genua som kryssegel. Så är det inte riktigt. Med riktigt bra utrustning för att sträcka upp förliket så kan man komma riktigt nära, men på de flesta normala båtar har man svårt att ta höjd. Men i lätt väder kan det det ju vara smart att gå lågt med bra fart, och då kan en code göra jobbet. Precis som alltid så gäller det att lära sig seglets begränsningar.
Jag har sett siffror där man med riktigt bra utrustning, och 2.5 tons kraft i fallet, har seglat AWA på 29 grader i lätt vind. Det är 5 grader lägre än dikt bidevind. I sann vindvinkel kanske detta innebär att man går 10 grader lägre på havet, men rejält mycket snabbare.
Här är ett exempel (Bavaria 42 Match Ille Moro) där man valt att lägga i land genuan för att sänka sitt mätetal. I stället har man sytt upp en code 0 som man försöker använda i det lätta registret. I just det här fallet fungerade det nästan. På vårträningen i Son (ovan) när det var superlätt så lyckades man hålla fart i båten när många andra stod helt still. Men under EM, när det verkligen gällde, så hade man det grymt svårt i det lätta registret och hade verkligen behövt en genua.
2. Man kan strunta i spinnakern
En code kan vara ett bekvämt segel, men den ersätter inte en spinnaker eller länsgennaker. Man kan länsa, men måste då segla ganska branta vinklar (eller saxa). Så lägg lite tid på att förstå när seglet funkar riktigt bra. Och när det inte funkar alls. Här kan man prata med andra som seglar liknande båtar som kanske har erfarenhet av hur man kombinerar en bra segelgarderob.
3. En code zero är alltid en code zero
Som vi sett ovan så finns det många varianter som fungerar på olika sätt. Och alla segelmakare har sina egna idéer om namn, material och funktion. Det viktiga är hur den fungerar på just din båt. Och när någon berättar att “jag har en code bero” så brukar jag anta att det kan vara vad som helst som sitter på en rulle :-)
4. En code “kostar mer än den smakar”
Från början uppfanns codan för att lura mätreglerna. Så är det inte längre, utan alla mätregler har uppdaterats och bedömer seglet ganska rättvist. Om det är värt “straffet” beror så klart på. Har den ett smalt användningsområde och blir liggande i säcken så kommer man oftast att få betala med sitt mätetal. Har man funderat på hur den skall användas och använder den offensivt kan den vara ovärderlig – och fantastiskt kul.
5. Designen är inte så viktig (vs yta)
Det viktigaste är att ha en code (när andra inte har det)? Det har varit svårt att se skillnader mellan olika designer, men en code har en tydlig sweet-spot (förhållande då den funkar optimalt) som man bör förhålla sig till. Och det kan lätt diffa 20-30% i fart mellan olika designer i exakt samma förhållande när man hamnar utanför sin sweet-spot. Sedan är ju yta alltid bra…
Dec 9, 2012 @ 12:08
Bra sammanfattning Peter, bra också att du förtydligar att man inte kan gå så högt som många tycks tro. Min Code1 som ligger precis över 65% halvbredd sytt för brantast 55grader AWA ser det skenbara till att det går inte att segla brantare än 90grader TWA men då båten är åt det vekare hållet räcker det gott med den Supercote90 som seglet är gjort i. Man får också jobba mycket med Tweekers.
Dec 9, 2012 @ 12:14
Fin sammanfattning Peter.
Jag körde en del testbrev i ORCi i fjol för att kolla hur det funkar. Upptäckte då att 65%-75% kostade lite som du skriver med genua. Med fock var det ett dyrare segel i ORCi vilket “make sense”. Har man genua i garderoben så känns det som seglet har fördelar i ett mycket smalt register. Kör man med genua så är det nog frågan om inte en 75% känns mer rätt.
Jag testade Leif Englunds IRC gennaker 75% men jag blev ganska besviken på det seglet. För det första bar inte båten det i tighta vinklar när vi körde i 12knops vind och som du sa så fladdrade akterliket bara.
På Grynet, Dehler 34SV, som för det mesta kör DH2012 och SRS så blir det inget segel jag kommer att satsa på eftersom det kostar en spinnaker. På Windriven, Dehler 34SV, så är Pär sugen på en gennaker eftersom de oftast kör fock efter IRC. Den måste vara +75% för regelns skull. Det kostar väl en spinnaker i IRC också? Någon som vet?
Dec 9, 2012 @ 12:17
Japp. Den mäter och räknas som en spinnaker i IRC.
Min personliga uppfattning är att man i IRC straffar “vettiga” code-segel för att hålla nere kostnaderna för fleeten. Så det är ett strategiskt beslut mer än ett tekniskt. I de flesta andra regler så har man nu slutat hålla emot. På gott och ont.
På en genuabåt så är vitsen inte alls lika stor. På J/109 saknade vi inget segel mellan genua och A5 och de systerbåtar som hade code 1 fick aldrig riktigt utväxling på den. Men det beror som sagt på båttyp och var/hur man seglar.
Dec 9, 2012 @ 12:43
OK – tack ska du ha.
Dec 9, 2012 @ 19:35
Visst mäter en code zero eller code one automatiskt in under gennaker i SRS men inte om man seglar spinnaker? Du skriver att på en genua båt som J/109 finns inget behov av code segel. Gäller detta även för en genuabåt som använder spinnaker? Anta till exempel att du hade haft kvar Novan – hade du då sett ett behov av code segel? Vidare vad hade det kostat i SRS?
Dec 9, 2012 @ 19:39
PS. Jag har ingen avsikt att starta ytterligare en SRS diskussion..
Dec 9, 2012 @ 20:18
Kollar du på Norths hemsida så anser de att deras S3(Symmetrisk spinnare) funkar lika bra som en A3 vad gäller registert. Behövs det inte tillsammans med A3 och genua så borde det vara ett snävt segel också fär S3+genua.
Det var här jag kollade på det:
http://www.na.northsails.com/tabid/23017/Default.aspx
Dec 9, 2012 @ 20:32
Håller med. Att “en gennaker går högre än en spinnaker” är mest en myt. Kommer nog från tiden då cruisinggennakers var plana färgglada saker…
Dec 9, 2012 @ 21:27
@Jonas, Code-segel finns regelmässig inte med i SRS utan här är halsning avgörande. Framför eller vid förstagetsinfästning, dvs. förtriangelbasen, blir det en gennaker (via segelmåtten och segelmaterial identifieras naturligtvis seglet som Code och bedöms därefter). Seglet halsat bakom förstaget då blir ju seglet en genua. Sen tror jag inte att någon halsar code-segel på bom men i detta fall skulle det bli en spinnaker.
Dec 9, 2012 @ 19:52
Svårt att säga. Bra att ta en dialog med segelmakaren.
Men en bra plan spinnaker + genua täcker man hela registret. Rent generellt skall det mycket till för att motivera en code när man har genua… men här resonerar ju folk olika.
Jag funderade på att pimpa Novan med en masthead code för att bli snabbare i det lätta registret. Men med fock och relativt liten spinnaker var det bättre att hålla det enkelt och veta att man hade det tufft när det var lätt.
Dvs hellre förstärka sin styrka i sina idealförhållanden än att försöka täcka svaga områden.
Jag vågar inte gissa på vad det hade gjort på SRS-talet… en masthed kanske 0.01.
Vi hade en gammal “drifter” i mylar som vi körde upp i extrem lättvind. Var uppe 2 gånger på 5 år. Bägge gångerna fick vi DNF för att det var för lite vind. Denna åkte i land till sist.
Dec 9, 2012 @ 20:42
Ett segel som jag funderat på som blir “gratis” i ORCi istället för en 65%, när man har genua, är en genua med ett riktigt högt skothorn och bra djup för öppnare bogar. Varför krångla till det med peke, rulle och svårt med förliksspänning. Får se om man kan övertyga Åke på Gransegel. Det finns nog någon hake i mitt resonemang. :-)
Vi får ju ha 3 genuor och 2 fockar med ombord och vi har i dagsläget bara en genua och 2 fockar. 2 genuor till att lattja med. Kanske en plan för hårdvind och en för halvvind.
Dec 9, 2012 @ 21:12
låter intressant, du återkommr väl när du testat/vet mer?
Dec 9, 2012 @ 21:23
Vi hade en sådan på en OE36 på 80-talet. Skotades i spinnakerblocken och fungerade bättre än genua från ca 60-65° TWA och nedåt tills spinnaren kunde bära.
Dec 9, 2012 @ 21:31
Kul att höra. 80-talet måste ha varit optimalt årtionde. ;-)
Jag tycker det här känns märkligt om det här är snabbast set up på TWA60-85grader:
http://sundetregatta.blogspot.se/2010/10/curt-gelin-testar-35-fotare-dehler-35.html
Dec 9, 2012 @ 21:51
Jag hade också en sån “reacher” på min Mamba. Överlägsen Genuan, utom på dikt bidevind. Förutom den djupare formen och bättre tvistprofil så gav det högre skothornet ca 3kvm större yta med samma FP.
Dec 9, 2012 @ 21:58
Jag tycker det borde vara ett intressant segel om man har genua i ORCi. Den kostar ju inga sekunder på halvvind som en Code gör.
I SRS är det kanske inte grejen eftersom varje försegel kostar?
Dec 9, 2012 @ 22:10
Jib Top?
Dec 9, 2012 @ 22:13
Samma princip men en Jib Top ersätter nog inte en 65% code.
Dec 9, 2012 @ 23:02
@Jimmy
Tänkte på det du sa om den större ytan. Då kostar den nog i ORCi ändå. Får köra en testkörning på det.
Dec 10, 2012 @ 08:43
@Anders N. antal försegel + undanvindssegel kostar väl inte så mycket. sen tillkommer att det visserligen finns en trösel som troligtvis ligger på 5 st försegel+undanvindssegel men sen kan man fylla på med en del. Provmätbrev ger svar på frågan.
Dec 10, 2012 @ 09:32
@Lars, jib top uppfattar jag som en fock med högt skothorn som “nästan” kan kryssa = ett reachingsegel när det blåser lite mer.
Hade man obegränsat i både plånboken och mätregeln skulle det kunna sett ut så här på Blur; TWA är konstant 90° säger vi och vi börjar med TWS 0-8kn = C0. TWS 8-12 och till slut 12-20 jib top. På ett ungefär!!!
Dec 10, 2012 @ 09:33
8-12 ska förståss vara med reacher!!
Dec 10, 2012 @ 14:03
Mkt intr diskussion. Seglade VO 60 en hel del för några år sedan med hela registret av Assy Spi enligt North.
Men så fort det blåste lite mer åkte Reachern upp det vilket fanns ombord R1, R2, och R3. Alltså en Genua för öppna bogar med högt skothorn. Vilket visade sig vara ett mkt effektivt segel på VO 60ian.
När jag några år senare beställde ett helt nytt ställ till min nuvrande båt tog jag fasta på detta och beställde en högt skuren Genua 2 (rullbart) som komplement till G3 fock och G1 H. North förstod inte riktigt vad jag skulle 2an till.
Det har visat sig att det är ett mkt användbart segel, skärgårdskappseglingar i lite vind, där bidevindsbogen öppnar upp med gämna mellanrum typ Bohusracet, nu senaste kryss/sträckbog (Hakefjorden) på TR.
Beställde även båten med yttre skotskena vilket jag använder väldigt mkt. bla för G2 när det öppnar upp. I lite vind och sjö blir båten lätttstyrd, går fort balanserat.
Mättalsmässigt är ju reachern ett billigt segel.
Sture Smith
Dehler 39SQ
“Sjögkans”
Dec 11, 2012 @ 23:04
Reacher2013 studien börjar likna något. Åke har skissat upp hur en modern reacher kan se ut. Nya former och dukar ger ju nya möjligheten att sy ett riktigt läckert segel.
Här ser ni vad jag snackade om:
http://sundetregatta.blogspot.se/2012/12/nya-halvvindsvapnet-ake-pa-gransegel.html
Den här tråden verkar för övrigt vara den enda utan “tråd med lägenhetsbråk”. Så tycker uppförande coden bör vara.
Dec 10, 2012 @ 19:49
Holder med om at en Reacher er et dejligt sejl som kan gøre en stor forskel i de rette omstændigheder. Anvendte det selv under IOR sidst i 70’erne og starten af 80’erne – gerne i forbindelse med et stagsejl.
Men er der ikke lidt forvirring om størrelsen ? – jeg kan ikke se at en Reacher bliver større end en genua med samme LP. Arealet af et trekantet forsejl er vel forligslængden gange LP – ligegyldigt hvor højt op man sætter skødebarmen ?
Eller kommer de 3 kvm som Jimmy nævner fra større kappe/roach ???
Dec 11, 2012 @ 13:19
Arealet af et trekantet forsejl er vel forligslængden gange LP – DIVIDERET MED 2 – ligegyldigt hvor højt op man sætter skødebarmen ?
Glad for at jeg selv så det. Men forvirringen består vel ?
Dec 12, 2012 @ 00:24
Undrade när frågan skulle komma… ;)
Extra kvm kom från:
Större kjol, tack vare högre skothorn och mer form.
Större halvbredder, tack vare mer form och mindre utskuret akterlik.
När jag beställde detta segel, år 2007 (LYS) så angav man inga halvbreddsmått på förseglen (bara FL och FP) och alltså påverkades inte respittalet av den extra segelytan.
Dec 9, 2012 @ 19:19
Hur är det ?
På ILL Moro ser det ut som Code 0 hissas innanför förstaget ?
Om man mäter in ett sånt segel i SRS räknas det som en Genua då ?
Vilket mtrl är den gjord av ?
Om en Code designas med dubbla skot “Quad code” vad blir underliksmåttet ?
Det första nedre skotet ? om så borde det bli lättare att uppnå 65% bredmått på en Code 0 eller ?
Dec 9, 2012 @ 19:27
Ille Moros segel hade räknats som en genua i SRS. I ORCi, som var regeln i fråga, så är jag osäker på vad den kostar. Jag tror tricket var att få ner mätetalet så att man blev största båt i lilla klassen. Det är inte alltid det lönar sig att vara smart :-)
Gällande quad-seglet så är det inte tillåtet i de flesta regler, framför allt för att det driver kostnad. Så man vet egentligen inte hur det skall/bör mätas. IRC-kongressen hade uppe det (se nedan).
Dec 9, 2012 @ 23:45
Mycket bra skriven sammanfattning.
Jag skulle gärna se en liten beskrivning av skillnaden mellan A0 (i det vänstra diagrammet V-series assymetrics) och de övriga C-series i det högra diagrammet.
Dessutom har ju North en modell på G-series som heter G0 (finns dock inte med på den svenska hemsidan utan bara om man kikar på deras utländska sidor. Det skulle även vara intressant att jämföra den med de andra.
Dec 10, 2012 @ 08:33
Som du ser Mathias så kommer du inte lika högt med A0 som med “C-serien”, en annan skillnad är att “A-serien” görs i nylon alt polyester (med några få undantag). Som Peter G nämner i texten görs flertalet “codar” i någon form av laminat.
Varför inte G0? Detta ska du nog fråga segelmakaren (på North)! En gissning är att G0 och C0/1 i stort sätt blir samma segel; kaka på kaka.
Dec 10, 2012 @ 19:40
Demystified DH ?
DH skelner ikke mellem asymmetriske spilere og Code-sejl så vidt jeg kan se. Ethvert asymetrisk sejl måles med de samme regler, og formuleringen som du nævner gælder for alle asymmetriske spilere. Det betyder i realiteten at en DH ulovliggør alle asymmetriske spilere, som har en halvbredde over 75%. Denne fejl påpegede jeg overfor DS i marts, men jeg ser at det stadig ikke er rettet på websejler.dk
Formuleringen blev indført til sæsonen 2012.
DH beskatter så vidt jeg kan se en båd udfra om den har en asymmetrisk spiler eller ej, ikke om den er en CodeX. Så hvis man har asymmetrisk spiler i DH er man næsten også nødt til at have en CodeX.
Den formulering som findes lige nu bliver nok i fremtiden måden at skelne mellem en CodeX og en almindelig asymmetrisk spiler/gennakker på. Men lige nu ligner det mest noget rod, hvor man nok kunne have skaffet sig en hel del venner i løbet af sæsonen ved at protestere deres gennakere med halvbredde over 75%.
Skärpning – er det ikke det man siger ?
Disclaimer:
Måske ved du noget jeg ikke ved om udviklingen af DH til 2013. I så fald er det mærkværdigt at websejler.dk ikke er opdateret med den viden…..
Dec 10, 2012 @ 22:34
Tack för feedback. Jag klippte bara in svaret från mätmannen. Men som du säger verkar det klurigt att komma med stora gennakers (vår har en halbvbredd som är 102% av underliket). Någon som är insatt? Uppenbarligen seglar ju Melges 24, Landmark 43 och ett antal andra båtar DH?
http://dh.websejler.dk/da/arealAfSymmetriskOgAsymmetriskSpilerSaSasOgSaa
Dec 10, 2012 @ 23:07
Det var det jeg mente. Det hænger ikke sammen og der kunne formodentlig have været protesteret mod næsten alle Gennakker-både i 2012 på det grundlag.
Ganske irriterende at der ikke er noget fast grundlag at basere en satsning på. Der er tale om anselige investeringer og den slags administration er sjusk/slarv og ikke betryggende.
Også uacceptabelt at målereglen har en formulering, som ikke anvendes ved beregningen af måletallet, hvor det går ganske udmærket at have en asymmetrisk spiler/gennaker, som har en halvbredde som er større end 75% af underligslængden.
2012 er jo gået, og måske vil det blive som du skrev i 2013.
I så fald er det foruroligende at den slags information ikke offentliggøres på kontrolleret vis, men slippes uofficielt.
Skärpning……