Spirit V spikade sin klass på ARC
Jag var ju på väg att köra ARC med Baltic 56 Spirit V förra året, men då blev det inget. Och i år verkar de ha klarat sig alldeles utmärkt utan mig ombord! Erik Lindgren och hans besättning spikade klass A i Cruising Division med över ett dygn före nästa båt. Man var också före en Pogo 50 och några 80-fotare på vattnet. Starkt jobbat!
1 Baltic 56 Spirit V 16/07:16:56
2 Oyster 625 Delicia 17/14:02:13
3 Oyster 625 Alpha Eden Island 17/19:58:04
4 Advanced A80Pure Elegance 18/12:20:50
5 Dufour 560 Albatros 18/16:21:25
Alla resultat.
Här är dagliga rapporter från deras loggbok. Här hade man ju velat vara med.
22 Nov 2015 – Dag 1
28:07.72N 15:25.54WSå var det då dags…
Besättningen är komplett och sista fixet gjordes igår. Tvätt av kapell, stuvning, puts, handling av mat, skinka, kaffekapslar, drycker, karra, bröd, frukt, solskydd etc är nu avklarad… I dag har vi ägnat oss åt sista sista fixet och lite extra nödproviantering innan starten som går kl 13:00 UTC.
Vädret är mulet med enstaka skurar, och vinden omkr. NO 20-25 kt så vi har goda förutsättningar för fint medåka i starten.
På kajerna, och här ombord, råder spänd förväntan och bilden visar besättningen i sin helhet med Anders, Pia, Erik och Tomas strax innan.
Nu har vi 2698 M i kurs 261 grader med en way point i natt för att undvika El Hierro (västligaste Kanarieön) som ligger lite i vägen…
23 Nov 2015 – Dag 2, Broschyrsegling
26:40.55N 18:21.33WStarten gick i 20-25 kt undanvind bland närmare 200 båtar av varierande storlek och fart. Vi började med ett rev i storen och rullade ut focken strax efter start. Skickligt manövrerande av skepparn renderade i att större delen av fältet snart låg bakom oss. Den första 20 knops repan kasserades in av Tompa. Därefter varsin 19,6:a för Pia och Erik, och sedan en 22:a för Tompa. Efter en halvsnygg gipp tog vi in ett rev till i storen och två i focken för att göra oss färdiga för natten. Anders kasserade in en 19,2:a trots den sparsamma segelsättningen. Ett par små delfiner morsade och var med oss ett tag. Första natten avlöpte med vindar ofta över 30 kt och rejält stökig sjö som kom från alla håll och kanter, och ibland in i sittbrunnen.
Att komma upp i brunnen klockan tre på natten och ta över rodret med rådet att hålla sig i mångatan, med månen lite om styrbord är en ganska skön känsla, även om det gäller att hålla tungan rätt i mun så att man inte åker på näsan…
Morgonen blev fin, och sjön lade sig så vi kunde slå ut samtliga rev och dagen har bjudit på broschyrsegling i lite för lätt vind.
Dagens djur har varit, fågel, flygfisk och delfin.
Vi väntar på att sjöbenen ska komma ordentligt på plats (Gustafs piller funkar ganska bra på pappa… )…
Hasta pronto!
24 Nov 2015 – Dag 3, Broschyrsegling del 2
22:59.59N 22:18.3391WGårdagens kväll blev riktigt fin i sköna vindar. En båt från Racingklassen blev tvungen att väja då vi hamnade på skärande kurs. Ganska knasigt att det kan bli så när man seglat ett drygt dygn ute på havet. Vi vinkade glatt till varandra och tog ett par snygga bilder i ett klassiskt photo battle. Natten började riktigt bra med fortsatt fina vindar i gassande (!?) månsken. Därefter blev det ett antal squalls med snurrig, bitvis kraftig vind, i urkonstig sjö och regnskurar. Vi gjorde några gippar, tog in ett rev och fortsatte med stjärnhimmelsegling utan horizont.
Vi har nu åtta ordentliga sjöben ombord och livet känns mycket lättare för oss alla. Mat och dryck har börjat konsumeras enligt plan. Det är kampanj på både bananer och tomater där ett gäng redan åkt över bord i sina grönvithåriga kostymer. Nej man ska inte tycka att de som sköljer sin frukt på kajen i vatten och vinäger är överambitiösa… Vi testade att låta bli sköljningen för åtta år sedan, och det funkade inte då heller…
Vi noterar att kaffemaskinen som första natten gjorde en trippel volt med drop kick, a’ la Thunder, ner i diskhon på något mirakulöst sätt överlevde och vi slipper därmed peta ut kaffe ur små aluminiumkapslar för att få i oss den svarta drycken. Erik fixade med antennen till satellit telefonen som behövde en liten snäll service. Alla som vill har fått duscha, vilket var väldigt skönt.
Till lunch fick vi vurre med kemiskt bröd och ketchup, och valfri dryck. Till middag ryktas det att det blir någon typ av file’. Vi väntar med spänning.
I skrivande stund har vi drygt 2 200 nm kvar till målet. Vi hoppas att den siffran fortsätter att minska i samma takt som hittills. I tävlingen om vilket som kommer först av halva sträckan eller halva distansen så leder just nu halva distansen med 2-1. Anders har inte bestämt sig ännu, men det lutar även där åt halva sträckan, även om det vore väldigt kul om halva tiden kom först. Vi får se helt enkelt.
Tompa sover, Erik fixar, Pia styr och Anders hänger i radiohytten.
Vattentemperaturen har just nått 25,1 grader vilket är ett av våra viktiga delmål på resan. Erik och Tompa har lovat att de ska bada när temperaturen är väl över 28 grader. Vi tror det när vi ser det…
Bilden visar Pia i ett av hennes möten med passadvinden.
Hasta pronto!
PS. Johan, vi är jätteglada för att du köpte så mycket pasta förra året, vi har så att det räcket till minst ett mål om dagen, resten av resan. Tack!
25 Nov 2015 – Dag 4, Inte alls som i manualen (det blåser för mycket och från fel håll)
26:14.76N 25:48.54WGårdagens filé var av oxe, med vitlökssmör och plugg. Även pluggen är nu på väg bort snabbare än vi hinner äta och vi fick slänga ett stort gäng som var riktigt långt gångna… Som tur är har vi fortfarande några citrusfrukter i ett hemligt förråd ifall tandköttet skulle börja klia…
Natten blev lite stökig med skiftande vindar och en hel del squalls som vi härefter kommer benämna “gubbar”. Sjön fortsätter att komma från alla håll och kanter, och några därtill. Skönt med ett rev i storen. En intressant observation är att dagarna avslutas med solskyddsfaktor i ansiktet och månskensdito i nacken. Månens sken är jättestarkt! Dessutom går solen upp senare och ner senare, allt enligt prognos.
Dagen inleddes med helmulet väder och flera gubbar. Då vi hållit en lite väl nordlig kurs, och ville vänta med Kuba till ett annat år, så gippade vi strax efter lunch och seglar nu mer åt syd. Dagens låt blir sannolikt något med Buena Vista Social Club. Dagens drink blir antingen en Fidel Castro eller en Cuba Libre. Dagens djur utgår (möjligen får en ensam delfin på morgonkvisten ett hedersomnämnande, men inte mer).
Värt att notera är att det vid en randominspektion ombord hittades åtta liter UHT mjölk i badrumsskåpet. Ingen har sagt något men spåren pekar åt ett tydligt håll. Det finns en person ombord som hävdar att en liter mjölk per person och dag är ett minimum… Vi andra är riktigt tveksamma…
Värt att notera, del två, är att vi väntade med att slå ut revet eftersom vi blev ikappkörda av en gubbe med misstänkt mycket regn och vind. Mycket riktigt kom både regnet och vinden med besked. Anders stod vid rodret och kasserade, med skräckblandad förtjusning, in 21,0 knop. Nedförsbacken blir rejält brant innan surfen börjar och det gäller att hålla tungan rätt när man når dalen. Lite läskigt… Pia stod bredvid och rekordet är numer ratificerat. Det har nu bildats en 20+ knops klubb ombord. Vår devis är “it takes one to know one” och vi morsar igenkännande på varandra. Hittills är vi två medlemmar, och vi välkomnar gärna några till.
Efter hastighetsrekordet avtog vinden och vi gjorde en Code 0 övning som snabbt fick avbrytas pga en ny gubbe. Det var dock kul så länge det varade.
Livet ombord går sin gilla gång med styrning, nav, städning, vila, meck och diverse fix, och lite matlagning.
I morgon har Pia utlovat en väderhörna och senare återkommer Erik med dagens fix,m och Tompa har lovat berätta om vita vätskor som man kan ha till frukostflingorna. Vi ser alla, med spänning, fram emot morgondagen.
Hasta pronto!
26 Nov 2015 – Dag 5, Bland arga gubbar och randomsnubbar
23:17.42N 29:17.83WVi gippade under gårdagsaftonen och utmaningen nu blev snarare att inte hamna i Brasilien (förut var det ju Kuba vi ville vänta med). Natten innehöll ett gäng gubbar. Av dem är det egentligen bara en som vi verkligen gillar, och det är Gubben i månen. Han är mysig han och bjöd på ruskigt starkt månljus!
Även mandarinerna och några av vår fd fina avocados har givit upp, och hoppade självmant över bord. Trist tycker vi. Bananerna är också långt gångna. De hamnar antingen i Atlanten eller i en kaka. Vi får se imorgon…
Nyheten om Lennart Helsings frånfälle har nått oss. Det är tråkigt. Piratboken blir dagens bok, full av fyndigheter. Den kan särskilt varmt rekommenderas om man är på sjön! Även Krakel Spektakel, Fröken hit och dit, och Moster Ester, och alla deras kompisar är härliga.
Idag har det varit varmt med alldeles för lätta vindar och vi ägnade oss mest åt gubbspaning och gennakerövningar. Tyvärr resulterade övningarna i två brända händer (ont!) på Erik och Tompa som resultat, men de är glada ändå. Övriga delar av övningarna gick utmärkt och vi hann få ner gennakern innan gubbarna hann i fatt oss, varje gång!
Dagens glasögon blev månglasögonen. Dagens djur blev det lilla vita gossedjuret i akterhytten. Dagens sun downer borde ha blivit Capirinha, men det blev ganska otippat en fin GT i det absoluta monsunregnet. Dagens låt blev Oba La Vem Ela med brasilianske Jorge Ben.
Livet ombord går just sin gilla gång: Redarparet äter middag i salongen, Tompa styr, och Anders hänger i radiohytten. Solen är på väg ner och vi ska förbereda fartyget för natten. För ett tag sedan gippade vi tillbaks till styrbords bog och hoppas på mer vind, och gärna lite mer från ost, då vi för tillfället är på väg mot Kuba igen…
Gårdagens utlovade väderhörna, fixtips och frukostflingediskussion kommer vid senare tillfälle, ve har nämligen haft det ganska körigt idag. Finns utrymme kanske vi även berättar hur vaktschemat fungerar.
Muy buenas noches!
27 Nov 2015 – Dag 6, Mitt i gatan!
23:14.45N 33:30.83WDär satt den! Ett helt gäng delfiner besökte oss strax efter lunch och bjöd på sina bästa trix under ca 15 minuter innan de simmade vidare. Några fastnade till och med på bild och blev jättebra! Av delfiner blir man glad (om man av någon anledning inte redan var det)! Smile
Eftersom både vind och sjö lagt sig märkbart har vår kompis Robert, eller Robban som han kallas, kommit upp i sitbrunnen. Robban är autopilot och styr ganska hyggligt så länge det inte blåser för mycket, eller för lite. Den enda negativa sidan Robban har är att han låter som en tandläkarborr. Den som bor i akterkaruffen (bredvid Robban) ger betyget “sådär” till Robban.
Gårdagens natt blev helt gubbfri och vi fick den första randomsnubben på morgonkvisten efter att solen gått upp. När det blåst och regnat färdigt satte vi 250 kvadratmeter gennaker som plockades ner efter ett tag pga en identifierad reva. Lagningen av revan gick bra och fick bli dagens tekniktips från Erik. Se även bifogad bild.
Det är fredag sade någon. Nä det kan jag inte tro. Jo det är sant! Jaha, men spelar det egentligen någon roll vilken dag det är? När man har fredagsmys ombord råder strikt chipsförbud pga att chips orsakar fettfläckar, och sådana fläckar funkar bara inte på Spirit! I valet mellan Tacos och kyckling valde vi kyckling med Johans goda spagetti (tack Johan!). Den blev god.
Vi har en klocka ombord. Klockans enda funktion är att hjälpa oss hålla reda på vaktombytena. I övrigt anpassar vi oss efter solens upp- och nedgång när det gäller mat och andra aktiviteter. Vårt normala upplägg är fyra timma på vakt och fyra timmar ledig (så länge man inte ska göra någon manöver, för då får man glatt stiga upp även om man är ledig). På dagarna kan man smita undan och navigera räv, om man är ledig. Vi rullar vakterna och gör ett byte varannan timme. Först är det Pia och Erik i två h, sedan Erik och Anders i två h sedan Anders och Tompa i två h, och sista Tompa och Pia i två h. På nätterna är den som styr alltid säkrad i båten. Den som inte styr kan antingen prata, vara tyst, eller sova i sittbrunnen. Sova går bra, men är mindre skönt när det regnar.
I skrivande stund är det mörkt, jättemörkt, och vi har tagit ned gennakern och seglar med full stor och spirad genua rakt mot mål i ca 10 knop (oj där var vi uppe i 14,1 knop!). Ovanför oss har vi Vintergatan som syns jättetydligt. Fantastiskt med stjärnhimlen när det inte är en massa störande ljus från omvärlden. Pia försöker somna, Tompa sover, Erik och Robban styr, Anders hänger i radiohytten och Gubben i månen är just på väg att stiga upp.
Dagens fisk är flygfisken (vi har sett jättemånga!). Dagens låt är “En liten båt blir ofta våt…”. Dagens däggdjur är naturligtvis delfinen!!!
Pia hade skrivit upp sin väderhörna på en gul lapp, men den blåste bort, så hon återkommer under lördagen. Tompa vill inte prata om mjölken längre, så den punkten faller bort från agendan.
Sov gott!
PS. Erik slog just nytt rekord när det gäller vattentemperaturen. 26,6 grader! Kul för Erik, men vi andra ber att få återkomma!!!
28 Nov 2015 – Dag 7, Himlen är oskyldigt blå
22:56.64N 35:28.00WNatten gick riktigt bra och med vår nya segelkonfiguration (stor och spirad genua) har vi kunnat köra singelvakter. Dvs Robban i kombination med någon av oss andra, medan övriga tre kunnat ägna sig åt skönhetssömnen. Ovan är en sanning med viss modifikation eftersom akterhytten mest är att likna vid en tandläkarmottagning under högsta borrtid, när Robban är i gång.
När det gäller personlig säkerhetsutrustning har vi varsin personlig AIS sändare, där “Man over Board”-
signal syns på närliggande båtars AIS mottagare om någon skulle åka i vattnet. Vi har även en personlig EPIRB som är en nödsändare där signalen plockas upp av satteliter, samt varsin blinkande lampa. Dessutom sitter vi, som sagt, fast med säkerhetslina i båten när vi är ensamma i sittbrunnen. Att stå ensam i sittbrunnen och styra mitt i natten på det stora stora havet under moln, stjärnor, och måne (i lite olika konfigurationer) är verkligen otroligt rogivande, på många vis.I morse kom en spinnaker ut ur garderoben. Vi stödjer honom till 100% i sitt beslut och har nu riktigt fin gång praktiskt taget rakt mot mål i 8-9 knops fart. Vi har starkt incitament i att hela tiden göra så god fart som möjligt. Bakom hotar nämligen ett ordentligt vindhål, som Pia kommer beskriva lite mer i detalj. Låt oss hoppas att vi hinner undan!
Pia lyckades få tag på några av bananerna när de var på väg att smita ut genom stora luckan. Resultatet blev ett supermumsigt bananbröd med nötter i. Uppskattat!
Ombord på Spirit just nu har vi skön lördagskänsla med sittdynor och musik: Erik och Pia läser om Galapagos respektive Vasaloppet i sittbrunnen, Tompa styr och Anders hänger runt på lite olika ställen.
Dagens låt: Sol vind och vatten med Ted Gärdestad. Dagens djur (vi vet inte riktigt ännu). Dagens segel: Spinnakern. Tävlingen om dagens högsta vattentemperatur vanns av Anders med 26,7 grader! Smile
Hasta Pronto!
Pias Väderhörna:
Välkomna till mina ord som snurrar runt väder och vind (som för övrig snurrar medsols runt högtryck (H) och motsols runt lågtryck (L))
Jag är skapt att vara utomhus.
Om man älskar att vara under vädrets makt och att ödmjukt samspela med energin och sinnesstämning som vindar, moln och nederbörd ger så är det här paradiset!Vi börjar med en översikt så kör vi lite väderdelikatesser kommande dagar Winking smile
Atlanten är från juli fram till mitten av november som ett dansgolv för tropiska orkaner. Dom föds i Afrika och –som vi nu gör, färdas de västerut mot Karibien och samlar massor av energi.
Med rådande El Nino-år har det atlantiska dansgolvet varit glesare än vanligt. Den sista orkanen var “Katie” som från Västindien fortsatte utmed USAs ostkust och svängde över mot Skandinavien. Hon landade i Svedala för knappt två veckor sedan och dumpade ett välkomnande vitt täcke från Vasaloppsspåret och norrut!När dansgolvet stänger för säsongen drar de klassiska ljumma Passadvindarna igång och bjuder in segelbåtar till att dra väster ut.
Över Kanarieöarna där vår resa började hade 25-30-gradig luft legat i över en vecka. Det klassiska Azoriska högtrycket utvecklades fint. Lagom till starten i söndags tryckte svalare luft på norrifrån och ett L bildades över Afrikas västkust. Isabarerna tätnade, himlen mörknade och det var dags för starten i ARC 2015!
Sjöställsväder och styv kuling drog igång utmed Gran Canarias ostkust. Utmed den sk accelerations-zonen nära flygplatsen var medelvinden 25 knop (Kt) med byar på 30-35 Kt. Helt enligt prognosen!
Mörkret föll. Azoriska H och det afrikanska L pressade ihop isobarerna och det följande dygnet fortsatte vi i samma vindar och med vågor som blev större och större. En och annan monstervåg på 7-8 m ingav stor respekt.
-Vart hade de magiska Passadvindarna tagit vägen…?
29 Nov 2015 – Dag 8, 29/11, Gippiii!
20:56.89N 38:59.50WLördagens party ombord bestod i nedtagning av spinnaker, en gipp, och uppsättning av spinnaker och vi går nu en mer sydlig kurs för att undvika stiltjebältet. Under natten såg vi en handelskasse på ostlig kurs, ett flygplan högt uppe i luften, och i gryningen kom vi ca 1 nm ifrån en 90 fots Swan som gick för motor (!?) på väg till Antigua. Under något av nattpassen ploppade det till i vattnet och det var en delfin som simmade med oss ett tag. Kul Smile! Ruskigt mycket trafik här ute på havet…
På morgonkvisten upptäcktes en reva i storen och vi tog ner seglet, lagade och hissade igen. Dagen bjöd på riktigt fin spinnakersegling, om än i lite väl lätta vindar (11-14 knop) vilket ger ca 7-9 knop snittfart för båten. I övrigt har vi hållit på med fix, dusch, persedeltvätt, minigym och diverse aktiviteter. Strax innan solnedgång rasade den fina spinnakern ner. Som tur var hann vi få in den på däck innan den hamnade i vattnet. Det var något som skavt av infästningen till schackeln i toppen. Inte bra, och vi får vänta till Saint Lucia med lagning. På mindre än 30 minuter hade vi gennakern uppe som hyggligt alternativ. Vi behöver all draghjälp vi kan få i de här lätta vindarna. Kanske kan vi hoppas på en extra skjuts från några panelhönor som sladdar runt ute i kanterna på Pias passaddansgolv?
Idag kl 12:08 UTC nådde vi halva sträckan mellan Gran Canaria och Saint Lucia, och befinner oss därmed mitt på Atlanten (i alla fall med vårt sätt att se det). Tyvärr ser det dock ut som att halva sträckan vinner över halva tiden. Fast säkert kan vi ju inte veta innan vi kommit i mål… …och Anders har ju ännu inte bestämt sig för vilket av alternativen han ska rösta på. Vi halade även spanska flaggan i salningen och hissade Saint Lucias flagga! Det är dock lite väl tidigt att börja nynna på “Hallå hallå hallå hallå Västindien…”
Vi firade halva sträckan med Champagne och Pias nybakade saffransskorpor. Supergott!
Dagens låt blir troligen 96 Degrees in the Shade med Third World. Det börjar bli rejält varmt om nosen… Dagens Djur är nog fågeln som vi har med oss under dagarna, och sannolikt även under nätterna. Vi undrar var han bor egentligen?
I salongen hänger en stjärna som vi försökte identifiera med hjälp av Sky View. Det gick dock inte, och det lutar mot att någon hängt upp en Adventsstjärna. Kul tycker vi!
Solen har nu lagt sig, middagen är äten och disken nästan gjord. Ute är det ruskigt mörkt, men alldeles ljummet och skönt i luften och vi är uppe och snittar på 27,3 grader i vattnet!
Ombord på Spirit just nu: Erik styr, Pia går omkring, Tompa diskar och Anders funderar på om han ska lägga sig ett tag innan han går på sin vakt kl 22. Vi får se hur det blir…
Hasta pronto!
Pias väderhörna
Ja. vart tog de mytomspunna ljuva passadvindarna vägen…?
Efter ett par dagar kom vi bort från påverkan av lågtrycket vid Afrikas kust. Däremot gav det Azoriska högtrycket oss en ONO vind med bra tryck, 20-27 Kt i medelvind i ännu något dygn.
Efter gippen mer sydvart dröjde det bara ett halvt dygn…och där fann vi den, den klassiska passadvinden.
Med en riktning mellan 020-120 grader och hastighet på 15-20 Kt (6-10 m/s) blåser den stabilt under vårt vinterhalvår och möjliggör en behaglig transatlant-segling för alla som drömmer om att komma till Karibiens sköna världSmile. På södra Atlanten blåser i stället en passadvind från sydost. Nordosten och sydosten möts passionerat och turbulent i ett område man kallar Doldrums. Mötet skapar en energi som stiger mot himlen, stora åskmoln bildas, blöta skurar faller och seglingsvindar är svåra att hitta. Men dit ska vi inte den här gången, tack och lov!
För nu är vi mitt i den trygga passadens domän!Just nu visar den oss sin vänaste sida. Med kanske aningens lite för lite tryck men ack så ljumma jämna vindar som inte river upp havet till stora vågor ger den oss skön söndagssegling och Spirit får vila sina muskler mot mjukare vågor och skum.
Natten som gick gippade vi för att fånga lite starkare passadvind än dit vi var på väg, och få ett bra upplägg när passaden skulle vrida på mer ost.Ett strategiskt drag helt enkelt…
…Vi får se hur det gick, – och hur kunde vi veta att passaden skulle vrida och ha olika styrka….?
30 Nov 2015 – Dag 9, 30/11, Anders slaskar
19:18.10N 42:18.10WNatten mot måndag blev både fin och stökig. Vi fortsatte på babords bog, och fick några riktigt sköna medåk i kanten på ett par gubbar. Vid ett tillfälle hamnade vi i ett vrid där vinden mojnade och sjön blev ordentligt skvalpig. Efter lite trimning fick vi fart i båten igen och vinden kom tillbaks.
Vi fortsätter vår framfart nästan rakt mot mål och jobbar hårt för att hålla oss undan bleket. I skrivande stund gör vi närmare 9 knop i 12-14 knops vind.
Dagen har mest ägnats åt diverse aktiviteter. En liten ögonblicksbild från tidigare: Erik kör tvättmaskin och har hängt kläder på mantågen. Pia jobbar på prognoserna och vägval. Tompa styr. Anders vilar.
Med tanke på att vi idag haft det rejält varmt (28 grader), kan vi med glädje se fram emot en riktigt kall Jul.
Vi ser nu risken för malaria som näst intill obefintlig, (det är långt både till Afrika och Sydamerika) och vi vilar därmed på Tonicen. Som Sun Downer serverades Rum Punsch med riven muskot. Eftersom vi firade en av besättingsmedlemarnas namnsdag fick vi två sugrör var. Smile
Alla har nu ätit middag och båten är färdig för nattpasset. Det blir några mörka timmar mitt i Vintergatan innan månen behagar stiga upp.
Imorgon återkommer vi med en krönika om olika typer av gubbar. Pia tänkte också köra del tre av sin hyllade väderserie.
Bilden visar våra delfinkompisar Thunder och Katla som leker i vågorna. Kul tycker vi!
01 Dec 2015 – Dag 10, 1/12, Delfiner, delfiner, delfiner…
17:36.50N 45:39.50WErik har kommit fram till att vi faktiskt ligger riktigt hyggligt till i resultatlistan, och om allt vill oss väl så finns möjlighet till framskjuten placering. Det innebär att fartyget gått från Performance-Cruise Mode till Race Mode. Skepparn och Met Office jobbar hårt med att få en optimerad weather routing. Tompa och Anders styr och vilar, och jobbar på vätskebalansen. Det är 30 grader varmt i luften och man måste dricka massor. Anders slog just vattentemperaturrekordet med 27,9! Undrar vem som kammar hem 28 grader?
Gårdagens natt började med gubbjakt, dvs vi blev jagade av arga gubbar så att det visslade om det. Gubbarna kommer i samma riktning som vinden, och eftersom vi seglar med vinden, så gott det går, kan vi ofta ändra kursen lite för att inte hamna mitt under. Det gick ganska bra och på morgonkvisten kom mer vind (dvs av mer stabil karaktär). På morgonkvisten upptäckte vi en krasch på däck. Det var en flygfisk som landat där, och på så vis hamnat i de sälla jaktmarkerna. Trist tycker vi.
Nu går det undan och vi seglar sällan under 10 knop. Vi kan inte gå direkt mot mål utan kommer behöva gippa om någon dag, eller så. I tre omgångar har vi haft delfiner omkring båden, och alldeles nyss bara kokade det runt fören. Vi blir så glada så Smile
Det finns olika typer av Gubbar, som exempel kan nämnas:
Arga gubbar
Stygga gubbar
Gamla gubbar (med keps)
Dynamitgubbar
Snälla gubbar
Glada gubbar
StreckgubbarDet finns även:
Gubbsegling (segling bland olika typer av gubbar)
Gubbsjuka (när gubbarna mår dåligt )
Gubbröra (en god förrätt)Pia kommer senare, i sin väderhörna, ge en mer ingående förklaring till fenomenet gubbar. Hon är omgiven av dem.
Dagens låt blir Så länge skutan kan gå. “Att under stjärnornas glans bli purrad uti en skans…” låter roligare än det är. Ibland är vi våldsamt trötta när vi blir väckta mitt i natten.
Dagens fisk är flygfisken som hamnade på däck (tilldelas postumt)
Dagens däggdjur är alla delfinernaBifogad bild kommer från Erik, och visar hur Spirit (den gröna ploppen) ligger till idag.
Presstopp!!! Ett nytt mjölkförråd hittades under en av durkarna. 10 nya liter! Vems kan de vara? Förutsatt att tidplanen håller så skall vederbörande nu sätta i sig drygt 10 liter mjölk på 4 dygn. Grattis!
Pias väderhörna
Ja, hur väljer vi våra vägval och strategi här på havet…?
Jo, så klart vi har ju tillgång till prognoser Smile.Visserligen är hela resan en underbar tid för att bara vara i nuet, men lite kul är det att nyttja de av människohjärnors utvecklade hjälpmedel som finns.
Till vår enkla mail får vi dagligen gribbfiler med väderinformation från två olika modeller. En gribbfil är en ren datafil med väderinformation från en massa punkter i ett rutnät (med grid-punkter) inom ett valt område. Här tar vi ner främst vind- och tryck-prognoser för några dygn framåt. Det blir ett mail till oss som är på ca 40-50 kB för den del av Atlanten vi seglar på.
Informationen är beräknat av två olika modeller, amerikanen (GFS) och europén (ECMWF). Alltid lika kul att jämföra och utvärdera när vi hämtar nya beräkningar!
Expedition och Seaware är program som ritar upp dessa datafiler och visar oss vindprognosen i snygga kartor. Det är så coolt!
Men här är det lätt att inte se “se skogen för alla träd” liksom. Precis som med en väderapp (-vilka normalt ger meteorologer kvälvningar). Där är vädret beräknat i en punkt vid en tidpunkt och ger folk en bild av t ex “på söndag kl 14 får vi regnskur och 8,5 grader… “Smile with tongue out. Här får Spirits väderguru alltså gå in och styra upp analysen och se beräkningarna i ett större perspektiv, men samtidigt noga ha ett öga för detaljerna.
Om jag får säga det själv så har vi hittills gjort riktigt bra strategiska vägval, där mitt mål har varit att undvika svaga vindar och stiltje.Gurun har också sin nya investering med sig –en underbar liten Swiss-manick att stoppa in i telefonen och sen mäta aktuella väderparametrar –ahhhhh Smile
Det ger mig också möjlighet att verifiera modellernas utgångsläge, vilket ger en känsla för prognosens sannolikhet.
02 Dec 2015 – Dag 11, 2/12, Bara två Gotland runt kvar
16:59.81N 49:04.14WVid nattpassets inledning beslutade vi oss för att ta ner spinnakern. Vinden hade ökat och vi ville inte riskera att bli tagna med 250 kvadrat försegel uppe i fall vinden skulle öka ännu mer. Seglet kom ner, men med en reva, och salongen förvandlades snabbt till segelloft. Erik och Tompa satt uppe på natten och tejpade. Seglet är nu fixat. Robban vaknade till liv och styrde tillsammans med Anders på småtimmarna. Natten och dagen bjöd på skiftande förhållanden och vi har haft god fart ända tills vinden nu lade sig något. Lite otur med tanke på att vi just tagit in ett rev i storen för att få en lite lugnare natt. Skepparn är just nu lite frustrerad och vi andra hoppas att det snart ska börja blåsa igen…
En händelse, bland ett gäng andra, idag var att vi seglade igenom flera stora sjok med sjögräs. Efter ett tag blev det trögt att styra och det var uppenbart att det fastnat i rodret, och så kunde vi ju inte ha det. Genuan rullades in, vi lovade och backade i hög fart med vinden, och sjögräset lossnade. Praktiskt!
Dagens låt blir Go West med Village People och som bubblare väljer vi just nu Optimistic med Sounds of Blackness, bara för att vi hoppas stenhårt på att det ska komma mer vind snart
Dagens Djur Blir fåglarna som flyger omkring oss.I skrivande stund har vi 703 sjömil kvar till målet. Lika långt som två Gotland Runt.
Ombord på Spirit just nu: Båtsnack med Pia, Erik och Tompa i sittbrunnen. Anders funderar på hur många fina cyklar man skulle kunna tillverkat med all kolfiber i Spirit. Bara spinnakerbommen skulle ledig räckt till ett trettiotal.
Vinden har nu kommit tillbaks i schysst styrka, solen gått ner och nattpasset ska strax gå på.
Nedan följer Pias utlovade förklaring till gubbfenomenet.Pias väderhörna
Omgiven av gubbar ja. Så santWinking smile De tre tvåbenta som struttar runt här är dock inte gubbiga alls –utom just hur dom går och rör sig på båten. Dom är snarare riktigt schyssta seglargrabbar! Snart också tre bruna, glada pepparkaksgubbar.
Annars handlar gubbarna jag har omkring mig mest om moln i olika form och storlek, Cumulus (Cu) och Cumulonimbusmolnen (Cb) Smile
Från de små “Cumulus Humilis” som här fått manet “Tussar” till giganterna, med nytt namn, “Cumulus Monstrus” (Cb). Däremellan hittar man alla varianter. Med ett vant öga lär man sig se dess intension, vad har dom i görningen….
Signalen man ska lära sig se är om gubben har energi som tilltar eller avtar liksom. Här gäller det att följa såväl vad som bubblar ur gubbens inre till att studera den yttre shapen och ev förändringar i form och färg. Har gubben börjat få som yvigt hår på toppen eller tvärs igenom (har för mig det kallas Pilatus), är det att tolka som små horn i pannan och man bör säkra upp med ett rev i storen och/eller byta kurs. Den gubben har potential att bli en Cumulus Monstrus. Det allra värsta är om ett gäng Monstrus gaddar ihop sig i ett cluster. Då är det ofta läge för två rev och full mundering med sjöställ och stövlar. Ett Monstrus kan innehålla 50-100 tusen ton vatten… och energin ger vindar på minst styv kuling.Onsdagskvällen är lugn. Just nu två snarkandes, sovandes och en styrandes “gubbe” ombord. I horisonten finns lite diffust växande “Mediocris-gubbar”. Ser fram emot mån-uppgången så kan man lättare följa och ha koll på gubbsen därute!
Stay tuned!
03 Dec 2015 – Dag 12, 3/12, En halv sfär halv och en fjärdedel därtill
16:48.44N 52:36.00WBästa sömnen ombord får man utan tvekan i sittbrunnen, och jobbar man på bra under sitt fyratimmars nattpass kan man, i samråd med sin vaktkompis, få in 1,5 h ytterligare riktigt skön och hård sömn. När Erik styrde i natt (Anders sov i sittbrunnen…) blev han träffad av en flygfisk i sidan. Fisken sprattlade i sittbrunnen, lokaliserades samt fick en gratis flygtur ner i vattnet. Tur för honom!
Vinden kom tillbaks fram på småtimmarna och himlen blev alldeles klar. Det är verkligen en ruskig massa stjärnor där uppe, och man ser dem så tydligt. Som vi sade för åtta år sedan, känns dock många av stjärnbilderna som väldigt långsökta. Ett av våra värsta exempel är Jakthundarna som är två stora hundar illustrerade med två stjärnor placerade i huvudet på en av hundarna. Man undrar hur de tänkte… Dock otroligt med den halva sfären ovanför sig!
Någon sade att det är resan som är målet, inte själva målet i sig (tror att det var Robban Broberg). Vi börjar nu bli benägna att starkt ifrågasätta detta uttalande. Vi tror att målet är själva målet, även om det är riktigt kul på vägen också! Smile
I natt har vi haft kontakt med två båtar, kul!
Erik kammade hem den prestigefyllda 28 grader på vattentemperaturen under gårdagskvällen, och Pia innehar nu rekordet med 28,4 grader. Starkt jobbat båda två! Anders innehar nattens hastighetsrekord med 15,1 knops båtfart. Alla jagar nu hårt (även om ingen vågar erkänna…).
En ögonblicksbild från Spirit just nu (11:24 UTC): Pia kör racerbåt, Tompa äter frukostflingor med oprortionerligt mycket mjölk, Erik sover, Anders läser cykeltidning och är på väg att ta en tupplur efter frukost.
Dagens stora händelse är en gipp (numer för babords halsar), och utslagning av revet i storen. Lite körigt tycker vi i besättningen… Nosen pekar rakt mot mål och vi vill inte ge bort något till konkurrenterna… Ca 20 knops vind och 9 knops fart i skrivande stund.
…och på tal om ett av våra favoritämnen “Gubbar” så läste vi just att man, i atmosfären, hittat spår av den värsta gubben av dem alla: Cumulusarius Rex. Där kan man snacka om prehistorisk monstergubbe!
Bilden visar redarparet och fördäckarna under dagens sun downer.
Stay Tuned!
Ett tillägg från Met-office också:
-Var alltid försiktig med Gubbar som dyker upp i mörkret. Näsan i vädret, blicken kl 12 och känn av läget är mitt råd!
05 Dec 2015 – Dag 13, 4/12, Hur kunde vi hamna på Nordsjön?
15:29.65N 55:45.20WGårdagens gipp ser ut at ha varit ett bra beslut, vi går nu med god fart rakt mot mål. Knappt ett Gotland Runt kvar.
I natt träffade vi två Monstergubbar. Erik och Tompa styrde säkert i varsin. Det kändes tryggt. Erik kom upp i 18,6 knops fart och Tompa uppmätte 29 knops vind. Varsitt rekord! På morgonkvisten kom ännu en feting och vi tog in ett rev. Sedan dess har det varit något lugnare, på gubbfronten. Omgivningen liknar dock mest en riktigt gråmulen blåsig dag någonstans på Nordsjön, med skillnaden att det är ca 30 grader varmt i luften och drygt 28 i vattnet. Det gillar vi!
Erik håller ett vaksamt öga på konkurrenterna och räknar placeringar baserat på handicap. Vi ligger bra till och vill hålla in i mål. Håll tummarna!!!
Det ryktas att även Pia flitigt nyttjar mjölkförrådet till frukostflingorna. Hoppas åtta liter ska räcka de två sista dygnen…
Driving Home for Christmas med Chris Rea blev dagens låt.
Nu förbereder vi oss för nattens övningar (Tompa sover, Pia och Erik styr och Anders plockar ihop jacka och väst inför bytet med Pia.
Bara 284 nm kvar, närmare än någonsin!
Stay tuned!
Pias väderhörna:
Inledde just frivakten med att nalla ett par M&M från förrådet i frysen. Det närmaste glass man kan komma härute Smile
Vi har ju här på SPIRIT-Met office prognoser som vi får som datafiler på mailen och plottar till fina kartor med vindpilar och isobarer. Det är så professional!
Sen helt fritt fram för met att tolka och nörda in sig i dessa.
Utöver prognoser är ju observationer av vädret en av grundbulterna i meteorologin. Utelivet på båten medger molnobsar kontinuerligt och av hög kvalitét. Vi vill i dag från Met office rapportera om Kelvin Helmholtz vågor på ca 4000 m här vid 15 grader nord på Atlanten. Coolt!Innan avresa investerade jag i ett nytt litet “vapen”. Stor som och elegant som ett läppstift i kolfiberfodral har jag min väderstation. Stoppar den i telefonens hörlurhål och startar en app. Vips så läser man av aktuell lufttemp, rel fuktighet, vind och lufttryck. Allt med högsta swiss-quality. En riktig liten läcker pryl alltså!
Konstaterar att vi länge följde samma isobar på ca 1018, men börjar snart komma ner på lite lägre tryck, medan lufttemp och fuktighet sakta ökar.
Lufttrycks-obsen är riktigt bra för att t ex verifiera våra prognoser med och kolla om de ligger rätt i utgångsläget, he he Winking smile
05 Dec 2015 – Dag 14, 5/12, Så här nära har vi inte varit tidigare!
14:17.55N 59:18.50WNatten mot lördag inleddes med ännu ett gubbskådespel. Precis när Erik och Anders gått på vakten började molnen torna upp sig och vi kunde formligen beskåda hur en monstergubbe blev till. Alldeles kolsvart och riktigt ilsken började den sedan jaga oss. Erik styrde och Anders guidade, och vi lyckades glida ut på vänsterkanten men fick kämpa närmare en timme innan den släppte oss ur sitt grepp. Skönt nog klarade vi oss utan att köra omkull… Natten blev i övrigt helt gubbfri, och Pia och Tompa vägrar tro på vad Erik och Anders råkade ut för. Dom ansåg att det helt klart varit den bästa natten hittills.
Inte särskilt juste tycker vi! Läs mer om vädergubbar i Pias väderhörna (längst ner).Under morgonens inventering av sittbrunnen hittades: En flygfisk, flera soggiga digestivepartiklar och ett Mariannepapper. Utredning kring vem som varit framme pågår.
Fortfarande bra fart i fartyget. Vi ligger just norr om Barbados och har 99,9 nm kvar till mål, så nu kan vi väl säga att det är Karibiens passadvind som smeker våra kinder (fast egentligen är det nog än så länge mest våra nackar eftersom vi seglar med vinden). Håller allt så är förhoppningen att vi ska vara i mål söndag morgon.
När man seglar vet man aldrig när det händer, eller vad som ska hända, man vet bara att något händer. Här är kampen om placeringarna hård, och vi gör vad vi kan för att hålla farten uppe i de halvljumma vindarna (temperaturmässigt dock väldigt varma och sköna). Kring lunchtid gippade vi igen och efter ett tag på den nya bogen sade det “tjong” i riggen och så kom storseglet kanande ner för masten. Fallet hade gått av. Efter rådigt ingripande från särskilt Erik och Tompa reddes situationen ut och vi hjälptes åt att rigga ett nytt fall och hissa på nya fallet. Efter blott 28 minuter satt storen upp igen. Under tiden hade vi seglat rakt mot mål med bara genuan och ändå gjort hygglig fart. Förhoppningsvis har vi fortfarande chans till framskjuten placering. Håll tummarna!
Pia har bakat supergoda pepparkakor! Jordens julkänsla ombord. Vi kör en Glad Kalypso om vintern! Dagens låt blir för övrigt The Spirit’s In it med Patti Labelle!
Just nu ombord på Spirit: Pia styr, Tompa vilar i sittbrunnen, Erik sover, Anders hänger i radiohytten (och njuter av den konditionerade luften).
Pia och Tompa har planerat hur många paket muesli och mjölk de ska ha med sig till nästa Atlantsegling och skriver upp på en lista med viktiga saker. Vi hoppa hårt på Johans hjälp med inköp av pasta. Helt ok att börja några år i förväg!
Media-man selection of the day: En bild på oss var.
Följ utvecklingen, så hörs vi i morgon!
PS. Just nu håller det helt osannolika på att hända att vi är på väg att segla ifatt Anders cykelkompis från det celebra cykelsällskapet Gåshaga Boys. Roland Svensson med båten Gunsan är på väg från Lanzarote till Martinique (som ligger precis norr om Saint Lucia) och våra kurser kommer konvergera ca 1 nm från varandra. Även om havet är väldigt väldigt stort, så är världen ändå ganska liten. Eller hur?
Pias väderhörna
Met office vädrar land i sikte! Tyvärr kommer det hända när mörker råder, möjligen har de glada mån-munnen kommit upp och gläds med oss då. Ja, längtan i mål är nu stor, men här funkar allt som bäst i när- och härvaro. Och precis så blir det helt av sig självt när man i varje ögonblick känner av om vinden ökar, minskar, vrider och samtidigt sniffar in vilken sorts moln-gubbe som flåsar en i nacken. Är det en värsting är det bara på med hela “foul-weather” outfit.
Havet håller numera drygt 29 grader Celcius och det är klart att det levererar mycket energi till luften som lätt resulterar i fula gubbar. Under rätta omständigheter (t ex vindskjuvning) högt upp i lufthavet är också denna höga vattentemperatur en förutsättning för att tropiska orkaner ska bildas. Alla dessa ingredienser kan ju som sagt inträffa samtidigt i perioden juni-november som Ni redan vet.
Väderbranschen handlar mycket om tidsskalor. Man tittar bakåt och extrapolerar, obsar väderparametrar i nuet och gör prognoser framåt.
Här ombord har jag som kuriosa gjort en egen liten observation av de numera tre pepparkaksggubbarna som omger mig här ombord och funnit att vi har en riktigt optimal blandning sett ur Met Office’s sätt att tänka!
Vi har en som registrerar och analyserar det som hänt (Anders), en som är helt och hållet i nuet (Tompa) och den tredje, Erik som ligger steget före som i en avancerad diffrentialekvation (–sådana som ger oss prognoser). Resultatet här ombord kan bara bli bäst!
06 Dec 2015 – Dag 15, 6/12, Å s å var vi framme!
14.04:46N 60:57.02WSaint Lucia, vi är här nu!
Lördagens afton avslutades med vad tror ni? Jo, just det ett gäng feta gubbar, och några ordentliga regnskurar. Vi seglade förbi Roland ombord på Gunsan som var på ena sidan ett stort svart moln och vi på den andra sidan. Vi såg varandras lanternor i mörkret och pratade lite segling, och lite cykling, på VHF:en och önskade varandra lycka till med våra respektive målgångar. Onekligen ett ganska overkligt sammanträffande!
Tyvärr blev det ju så att vi nu fick angöra Karibien i ösregn och mörker. Anders förslag att vi skulle dreja bi några timmar och sedan segla in gryningssol/dagsljus med Martinique i norr och Saint Lucia i söder (det är ganska mäktigt efter två veckor på Atlanten vet vi alla av tidigare erfarenhet…) röstades brutalt ner till förmån för vikten av att göra en riktigt bra tid. Anders ville liksom suga på karamellen ett tag till och har fortfarande svårt att förstå varför… Det blev nu istället en ganska stökig angöring i kolmörker med målgång i absolut ösregn och, hör och häpna(!), några riktigt sköna gubbar från hyllan, klockan 06: 05 UTC (02:05 lokal tid). Totalt 13 dygn, 17 timmar och 5 minuter. Vi ligger, på korrigerad tid etta i vår klass, men jagas av en annan svensk båt som måste komma in inom nitton timmar för att knipa segern. Vi önskar honom så klart lycka till, men bara till en viss gräns… Alldeles oavsett var vi trettonde båt i mål, av drygt 200.
Det blev en på flera sätt onödigt stökig ankomst, och vi var förtöjda inne i hamnen ca två timmar senare. Vid kajen möttes vi mitt i natten av en liten kommitté med fruktkorg (med en flaska rom mitt i (?!) och varsin Rum Punsch). Vi skålade, gjorde det mest nödvändiga med båten, och samlades för en gruppbild nere i salongen, tämligen jättetrötta. Vi lovar att det kändes skönt att sätta sig så!
Ombord på Spirit just nu (idag är det beordrad vilodag för hela besättningen!): Tompa snarkar ljudligt i salongssoffan, Pia sover (men snarkar inte), Erik sover. Endast Anders är vaken.
Det som återstår nu är några dagars jobb under en diger lista med saker som skall åtgärdas, innan, förhoppningsvis, nästa etapp(er) runt klotet. Kanske vi även hinner med några sköna bad och lite kul ljug tillsammans med de andra besättningarna borta på bänken. Det finns en hel del sköna historier i en sådan här hamn kan man gissa.
Dagens låt blir naturligtvis: Hallå hallå hallå hallå Västindien med Lotta Engberg!
Ikväll bjuder Pia generöst på middag på Spinnakers vid stranden i Rodney Bay, inkl Happy Hour, och chans till skådande av The Green Flash när solen försvinner i havet (Myth eller Truth?). Det ser vi mycket fram emot! Anders ska se om det går att fånga blixten på bild, den här gången…
Nu är det dags att avsluta, men det finns så mycket mer att berätta om vår fina resa tillsammans, och det kommer vi göra. Var och en på vårt eget lilla vis. Vi tackar nu varandra för bra ledning, vackert väder, hårt och gott arbete, några bitar mat, superfin segling och många sköna skratt. Vi tackar Spirit som så snabbt tog oss ända hit, och alla härliga delfiner och andra djur som guidade och gladde oss, dag som natt. Vi tackar naturligtvis också alla er läsare som följt oss på vägen!
Så länge skutan kan gå, så länge hjärtat kan slå, så länge solen den glittrar på böljorna blå… (och vi vill naturligtvis rätta gårdagens strof som skall vara passadvindens smekning av våra pannor (och inget annat…)
Let’s go Liming! Smile
Over and out från Pia, Erik, Tompa och Anders, …och Spirit V
PS Nu när valda delar av besättningen vilat färdigt är det arbete som gäller. Så blev det med den vilodagen… Smile
PPS Vi får se vad Pia skriver om sina kära gubbar nedan:
Pias väderhörna
Att representera Met-office innebär att man pysslar med kvalificerade gissningar om framtiden brukar vi säga säga, om man vill förenkla.
Här på 14 grader nord och i Passadvindsområdet är vädret tämligen enkelt trots allt, det skiftar bara karaktär och nyanser med vinden som i grunden blåser från NO plus minus några grader och gubbarna (med squalls) som föds, lever om, och slutligen dör lösande sig i en skur av svala droppar.
Inte konstigt att våra tidiga vädergurusar i början av 19-hundra talet inte kom från St Lucia eller Martinique. Det finns liksom inte så stora och kluriga variationer som det gör på våra latituder helt enkelt, och där föds inte samma nyfikenhet som det gjort hos oss i norr.Det roliga med väder är att det alltid finns en liten vädergubbe eller gumma i folk man möter. Nästan alla gillar att prata om vädret. Det tycker jag är så kul. Man kan alltid lära sig något…
–om inte annat så om den personen Winking smile
Så trots att jag är Met office här på SPIRIT och mitt uppe i vädret, så är det alltså tämligen enkelt och det känns verkligen som skön semester!
Sen, är jag så priviligerad att jag därhemma i norr har förmånen att få jobba med det som alla just pratar om, VÄDRET SmileTill sist vill jag avsluta med att hedra våra kära “gubbar” med en av mina absoluta favoritdikter.
Karin Boye har förutom dikten I RÖRELSE med de underbaraste orden, bl a “det är vägen som är mödan värd” skrivit den här som heterMOLN
Se de mäktiga moln, vilkas fjärran höga toppar stolta, skimrande resa sig, vita som vit snö!
Lugna glida dom fram för att slutligen lugnt dö sakta lösande sig i en skur av svala droppar.
Majestätiska moln –genom livet, genom döden gå de leende fram i en strålande sols sken utan skymmande oro i eter så klar ren,
gå med storstilat, stilla förakt för sina öden.
Vore det mig förunnat att högtidsstolt som dessa kunna lyfta mig upp, dit ej världarnas jäkt når. Och hur vredgat omkring mig än stormarnas brus går bära solskimrets gyllene krans omkring min hjässa!