Wow…

Sedan 2005 så har det blivit 5000 inlägg.

Några bra. Några mindre bra. Några som retat etablissemanget. Några som engagerat er seglare lite extra.

De har i alla fall inte passerat obemärkt och ur ett större perspektiv så har det blivit ganska bra?

Jag får ofta frågan om vad målet är. Nu senast i en intervju med Search Magazine. Och det är inte helt enkelt att ge ett svar på den frågan. För det är ju inte, som någon konspirationsteoretiker trodde, att “ta över Svensk segling”.

Först och främst vill jag inspirera.

Jag tänker ofta på vad det var som fick mig att bli seglingstokig. En avgörande faktor var den kick man fick varje gång Segling eller någon internationell tidning landade i brevlådan, och man rev ut mittupplaget med otroliga bilder på IOR-racers och 50-fotare från Sardinia Cup eller SORC och satte upp på pojkrumsväggen.

På samma sätt vill jag inspirera er att börja, eller återuppta, kappseglingen. Och upptäcka varför det är så otroligt kul. Eller prova på ett nytt race, en ny båt eller sätta upp en ny personlig utmaning.

Det verkar också som att det som inspirerar mig, också inspirerar er. Vilket gör mitt liv mycket enklare.

Sedan lever vi i fantastisk tid där man kan följa sina idoler och kompisar i race på alla möjliga ställen på jordklotet. Live. 24×7. Massor av video, bilder, tracking och interaktivitet. Trots att vår sport är otroligt traditionell, och inte alltid förstår vad fansen vill ha, så har förutsättningarna för att nå ut aldrig varit bättre.

Sedan vill jag ta tillvara breddseglarnas intressen.

Det låter kanske pretentiöst, men egentligen handlar det om att undanröja hinder.

När någon har blivit sugen på att kappsegla, så får det inte finnas massa saker som gör det svårt, dyrt, tråkigt eller på annat sätt gör att folk tappar lusten.

Vi kan prata om att “öka tillgängligheten” och att “kundanpassa seglingen” när det egentligen handlar om att man glömt varför man egentligen håller på.

Det kan handla om komplicerade, och i bland onödiga, regler. Obefintlig marknadsföring. Konstiga anmälningssystem. Dåligt bemötande. Brist på sociala arrangemang. Eller intern politik… ja ni vet själva. Listan kan göras lång.

Men oftast handlar det bara om brist på engagemang och lyhördhet.

Och då tar jag gärna seglarnas parti. För vårt sport har inte råd att skrämma bort de som är sugna på att vara med och fajtas. Oavsett om det är jollerace hemma i viken eller race runt Gotland.

Till sist vill jag bli en bättre seglare.

Vem vill inte det?

Utan att ha några stora ambitioner, så vill jag utnyttja den tid jag lägger på ett smart och strukturerat sätt. Utan bloggen hade jag aldrig fått träffa världens bästa seglare, navigatörer, segelmakare och designers. Trots att jag lär sig massor hela tiden, så blir jag ständigt påmind om hur lite jag egentligen kan.

Vad är det man brukar säga, “no excuse to loose”? Genom att driva ett synligt projekt där ni har koll på allt jag gör så sätter jag press på mig själv att göra om och göra rätt. För ursäkter verkar inte gå hem hos en så tuff publik.

Sådär.

Då kan vi ta itu med 5000 nya inlägg.

Några idéer om vad de skall handla om?

PS. Det har blivit nästan 47.000 kommentarer också. Stort tack för dem
– ni håller på att ta över svensk segling!