Sweet… Cape 31

Mark Mills är ju en av mina favoritdesigners, och bland de nya båtarna runt 30 fot så gillar jag nog C&C 30 bäst. Här är en variant på temat: Cape 31.

Plastad i USA, men ihopplockad i Sydafrika.

IRC på 1.150 motsvarar SRS (2016) på typ 1.440ish.

LOA 9.56
LWL 8.83
Beam 3.10
Displacement 1.770kg
Draft 2.45

I = 12.46
J = 3.60
P = 12.50
E = 4.35

Main = 36.61
Jib = 22.63
A2 Spinnaker = 113.64

IRC 1.15 – designed

Designer’s notes

The Cape 31 was clearly defined from the outset as a simple clean high performance One Design without constraint. Designed for one of the world’s great sailing locations, we were able to optimise the Cape 31 for a combination of both upwind and offwind performance in a breeze while retaining lighter airs capabilities. Building on our experience developing fast light hullforms with the assistance of our R&D partners KND/Sailing Performance we produced a low freeboard aggressively chined hullshape that maximises form stability in a breeze, but enjoys low wetted surface when upright. The chine running forward to the bow helps produce a bow up moment at speed in the often windy swell of Cape Town.

Engineering from Steve Koopman at Composite Engineering specialists SDK resulted in an aggressive but production friendly structure that accommodates a socketed deep carbon keel fin and a powerful sail plan, developed with North Sails South Africa and set on a Southern Spars Cape Town carbon rig.

With the focus purely on performance we drew a clean ramp deck for easy operation, developed from our Maxi 72 World Champion design Alegre. The theme of simplicity is carried throughout the deck layout developed with Project Manager Mike Giles, including details such as the under deck jib sheet control system which replaces conventional jib tracks.

More from our site

153 Comments

  1. Mikael Vesala Mar 7, 2017 Reply

    Jamen titta , en riktig båt. Utan ugn! ;-)

    • Jocke_R Mar 9, 2017 Reply

      Gilla!

  2. Bengt Mar 7, 2017 Reply

    Hur länge skall vi behöva referera till 20q6 när vi talar om SRS? Var inte ändringen rätt onödig?

  3. Bengt Mar 7, 2017 Reply

    2016 skall det va

  4. Anders B Mar 7, 2017 Reply

    För två veckor sen dök en video med Cape31 upp i mitt FB flöde:
    https://youtu.be/5kY8Us4lKso
    Jag blev förvånad över att båten ser ut att segla så tungt på en bog som väl ska vara den allra vassaste, bogvågen är märkligt stor. Diskuterade detta med Anders N och hans uppfattning är att båten borde föra en planare gennaker för att riktigt kunna få flyt och lyft på undanvind. Eller?

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 7, 2017 Reply

      Så skulle jag tänka. Men på den andra filmen ser det ut att blåsa mindre i början, och då ger man sig inte på ett byte. Och med en ny båt + foto-RIB så är nog prio att sätta upp det största man har :-)

    • Pelle Lindell Mar 7, 2017 Reply

      Plus att besättningen är utspridd över hela båten. Åk bak i bussen!!!!!!!

  5. Tomas N Mar 7, 2017 Reply

    Det är väl ett ålderstecken när det första jag lägger märke till när jag tittar på filmen är att de sitter på huk, står på knä och kryper under bommen. Inget för mig längre. Seglar hellre båt med ugn.

    • Magnus Sterky Mar 7, 2017 Reply

      Undrar när seglingssporten börjar nyktra till så att äldre välbeställda båtentusiaster kan identifiera sig med båtmaterialet och tillhörande ergonomi, och följaktligen känna att kappsegling kan locka. Annars lär tvindöden inträffa.

      • Pelle Pedersen Mar 7, 2017 Reply

        Intressant reflektion Magnus.
        Nu är nog just Cape 31 en av de mer sportiga vi kan hitta runt 9,5m.
        Vad har vi som alternativ? Inkl övernattningsmöjlighet och ugn kanske;
        J88?
        Finns säkert fler alt!!

      • Göran/Xusidus/X-382 Mar 7, 2017 Reply

        Tror inte segelsporten utvecklas i rätt riktning om äldre välbeställda båtentusiaster blir en huvudmålgrupp.

        • Pelle Pedersen Mar 8, 2017 Reply

          Dum fråga kanske; varför inte?? Det är väl bra att locka dom med fetast plånbok!?
          Alla med pengar “måste” inte segla Drake eller köra Anytec…
          Får säkert en massa skit för detta men jag tror och hoppas att det finns plats för alla!

          • Göran/Xusidus/X-382 Mar 8, 2017

            Pelle; Självklart ska de vara en målgrupp men inte en huvudmålgrupp för segelsportens utveckling. Om de varit en det så hade vi aldrig fått se en så läcker båt som Cape 31.

          • Fabian Mar 8, 2017

            Tycker det är väldigt få som börjar segla med typ 50+ för att de har tillräckligt med pengar för det. Det är väl mer så att det är de som seglade hela livet som kan (kanske) lägga mer på båten när de blev äldre och har samlat på sig några hundralappar. Så det verkar ändå rätt viktigt att lockar de unga.
            Tittar man runt på kappseglingsbanan har jag inte känslan att det är 50+ gruppen som är underrepresenterad…

          • Pelle Pedersen Mar 8, 2017

            Nu var nog inte adresseringen de som börjar segla vid äldre ålder utan helt enkelt ett båtbyte!!

          • Hans Helgesson Mar 9, 2017

            +1 Pelle
            Om man som båtkonstruktör/tillverkare faktiskt vill sälja några båtar så måste man nog inrikta sig mot de som har råd.
            Att den approachen kanske inte utvecklar segelsporten maximalt är säkert helt rätt.
            Men så länge marknaden styr så får man nog gilla läget att “money talks”…

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 9, 2017 Reply

      Tittar man tillbaka på när man för första gången fick erbjudande att segla på en entonnare eller annan col båt (på den tiden) så ifrågasatta man sällan ergonomin ombord :-)

      I segelsporten så finns det väl en viss synergi mellan de som vill ha coolaste båten i hamnen (eller bocka av race på sin bucket list), och de yngre seglare som kan tänka sig att vara besättning. Min erfarenhet är att det är relativt lätt att få med sig yngre begåvade seglare i en MC38, Carkeek 40 eller FarEast 28R.

      Och det finns idag många unga seglare med rätt drivkraft som tar steget från J/80 i Saltis via lite roligare 40-fotare till 50+ fotare i Medelhavet.

  6. Classe Mar 7, 2017 Reply

    Arbetsställningarna i brunnen är inte bra. Går åt rejäla knäskydd. Någon som vet hur det är att vinscha på knä, känns spontant jäkligt meckigt. Dåligt fäste för knän gör att man inte för kraft och speed i skrotningen. Annars väldigt sweet båt

    • Sebastian Christenson Mar 7, 2017 Reply

      Tanken med lovartsskotning är ju kanske att man kan sitta ute på kanten och skota istället för att stå på knä i mitten? Som svar på hur det är att knäskota så funkar det bra, bara man står hängd över vinschen.
      Riktigt härlig båt verkar det vara!

  7. Hans Oskarsson Mar 8, 2017 Reply

    Verkar vara en häftig båt! Men besättningen såg lite trött såg det ut som både på kryssen och när det gick nerför ( håller med Pelle att de hade behövt längre bak i bussen!)

    Vad kostar skutan? Kan jag byta jämnt med 606:an?

  8. Bengt Mar 9, 2017 Reply

    Tycker inte lovartskotningen i lä ser speciellt effektiv ut. Är det nån som kan svara på hur många procent långsammare båten blivit om man kört med en st-fock?

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 9, 2017 Reply

      Alldeles för mycket… på min båt är det lätt ett par tiondelar när vi blir sittande med fel fock.

      På den här typen av båt, så vill man verkligen få ut all prestanda.. Även om priset för den extra tiondelen är att man får jobba lite hårdare. Lite som att fråga en löpare hur mycket långsammare han sprungit med bekvämare skor, eller en tävlingcyklist varför han inte har lite bredare däck :-)

      • Bengt Mar 9, 2017 Reply

        Jo, det är så de flesta tänker, men det finns båtar med st-fock som går väldigt bra.
        Tex. Smaragd, 11m od, och Soling, CB66, Finnflyer http://www.batliv.se/2008/05/14/article457
        Sen finns det ju ett gäng coolare båtar oxå. T.ex Wally, Esse, Brenta och ett antal flerskrovsbåtar.
        Jag undrar om de verkligen hade varit så mkt. snabbare med en fock som överlappar några få procent?
        Frågan kanske inte är helt relevant i denna tråd, men anledningen till att jag undrar är att jag ibland själv haft funderingar på att utrusta mina båtar med st-fock. Ofta avråder segelmakare och andra (som tror sig veta) från det. Därför hade det varit kul om nån gjort en riktig jämförelse.(Självklart spelar det roll vilken typ av båt det är) Sen kommer ju förstås frågan om mätetalet (-:

        • Dan Mar 9, 2017 Reply

          Har önskat svar på en väldigt närbesläktad fråga tidigare. Att mer segelyta ger mer hk är relativt enkelt att förstå men om samma segelyta mer mer hk ifall den överlappar är något man skulle vilja ha ett vetenskapligt svar på. Finns spalteffekten eller är det en seglivad myt?

          • Thomas Wiberg Mar 10, 2017

            Dan,

            Här kommer ett hardcore svar:

            http://www.sailingworld.com/sailboats/wyliecat-44-light-fast-and-simple

            Warum es einfach machen….?

          • Jocke_R Mar 10, 2017

            Jag tror på spalteffekten :) och det känns som att det är hyfsat utrett även vetenskapligt. Din fråga om hur den optimala fördelningen av en given segelyta ser ut är mycket intressant. Få konstruktionsklasser har begränsad yta men fri fördelning. Dock har class 40 och jag tror även gamla IACC regeln hade det. Dessa regler verkar ha resulterat i ett överlapp på typ 15-25 %.
            Jag har för mig att det i Marchajs bok “Aero hydrodynamics of sailing” gjordes tester på detta som landade i överlapp typ av storleken ovan.

          • Pelle Lindell Mar 10, 2017

            Det finns absolut en spalteffekt eller snarare en interaktionseffekt mellan fock och stor. Den är dock inte beroende på överlapp och den vanliga kvasivetenskapliga förklaringen luften accelererar i spalen är direkt felaktig. En relativet begriplig förklaring hur det funkar finns i Arvel Gentrys artikliar i Sail från 70-talet (finns på nätet här: https://arvelgentry.jimdo.com/articles/). Jag tror inte det finns ett enkelt på vad som är optimal överlapp utan det är som vanligt….det beror på…….
            För kryss med en given segelyta är det nog så att att ingen överlapp är det mest effektiva/m^2 segelyta men behöver man mer kraft ur en given rigg-geometri är överlapp effektivt. Den enda klass som jag känner till med ytbegränsing utan andra regler för riggen är Bembridge Redwing ( https://www.bembridgesailingclub.org/sailing/racingclasses/redwings/) som är ett entypsskrov med segelytan begränsad till 200 kvadratfot men riggen får se ut hur som helst. Idag seglar nästan alla redwings med stor och icke överlappande fock så det är en indikation att för given segelyta skall man inte ha överlapp…

          • Dan Mar 10, 2017

            Pelle,

            Tack för tipset gällande Arvels artiklar! Verkar uppfylla de vetenskapliga svaren jag frågade efter. Är dock lite sliten i skallen efter en rörig arbetsvecka så jag läser om de mycket intressanta artiklarna under helgen när hjärnan är friskare :-).

            Tror dock du sammanfattade det hela i ditt svar, att överlapp endast är ett logiskt alternativ då man inte kan få in önskad segelarea i given mast/rigg utan att överlappa för och storsegel. Iallafall på ren kryss.

            Har som sagt haft ett stort antal båtar och ca ett tiotal med st-fock. Tycker st-fock är ett grymt effektivt segel, speciellt när man seglar shorthand. Dilemmat är då man inte seglar kryss-länsbanor. Alla distanskappseglingar eller veckoseglingar som inte innebär ren kryss skapar problem om man har st-konfiguration.

            Denna diskussion har dock fått mig att tänka om. I princip innebär det att st-fock är att föredra om båten från början konstrueras efter denna lösning om den totala segelarean kan nå önskad yta. På distanskappsegling då det öppnar upp kan man täcka upp st svagheten med diverse code varianter. Inte helt okomplicerad lösning men dock ett alternativ om man nu vill köra med st-fock.

            Som solo/shorthand seglare skulle man spontant vilja prova en rigglösning med st-fock enligt följande:

            – 9/10 dels rigg
            – stor st-fock pga stor förtriangel
            – överfet stor som är designad plan och lätt twistad.
            – code zero samt en A2 gennaker

            Tanken är att segelytan är större än vad man borde ha, vilket delvis kompenserar när det öppnar upp och i lättvind. Dilemmat är då att man har för stor segelyta generellt sett och därmed måste ha en plan lätt twistad stor som enkelt kan göras “kraftlös” vid behov.

            Tokig tanke?

            Mvh/Dan

        • Pelle Pedersen Mar 10, 2017 Reply

          Lite “oforskade” svar;
          Möjlighet att byta försegel; samma (eftersom det är hakar).
          Trimma skotpunkt i sidled; samma.
          Trimma i längsled; fördel (vanlig) skena.
          Kjol tätar mot däck; fördel skena (kan täta hela vägen).
          Effektiva slag; fördel självslående.
          Storlek på fock; STOR fördel skena.

          Min “summa” blir fördel vanlig skena; effektivare fock som kan maximeras i rig geometrin.
          Med självslående fock blir man lätt “sitting duck” i lättare vindar.

  9. Bengt Mar 10, 2017 Reply

    Intressanta synpunkter från flera håll.Det verkar råda lite delade meningar om den optimala överlappen…
    Som jag ser det är det enbart överlappen/fockens storlek, som inte går att lösa med en st-fock.
    Trimmet i sidled blir supereffektivt med en tillräckligt lång st-skena.
    Längsled löser man (delvis) genom att höja och sänka seglet på förstaget.
    Tillräckligt stor kjol tätar effektivt mot däck.
    Effektiva slag går att göra med båda varianterna, men med st-fock minskar man antalet misslyckade slag.
    Jag tycker nog det känns som en bra st-fock skulle kunna funka på många båtar (om de inte är underriggade). Nästa gång jag beställer försegel blir det en (-:

    • Pelle Pedersen Mar 10, 2017 Reply

      Då är det väl konstaterat att överlapp i någon form är viktigt/effektivt!?
      Bengt du började med “Tycker inte lovartskotningen i lä ser speciellt effektiv ut”; hur tänker du lösa “Längsled löser man (delvis) genom att höja och sänka seglet på förstaget” på ett effektivt sätt?
      Kjol som tätar; hur går det ihop med st-skena mm?
      Förstå mig rätt; st-fock plus en “maxfock” ger säkert ett grymt spann från lättare vindar upp till ???? Beroende på vilken båttyp vi pratar om… Kanske läge att lätta på det täcket Bengt??

      • Bengt Mar 10, 2017 Reply

        Överlapp verkar ju faktiskt inte vara avgörande. I en klass där segelytan är det enda som styrs, väljer man uppenbarligen att inte ha någon överlapp. Kanske är det bra att inte gömma seglen bakom varandra?
        Cunningham på focken löser höjdjusteringen på förstaget.
        Om kjolen tätar eller inte, beror väl mest på vilken höjd skenan sitter på. På en Cape 31 skulle den kunna sitta riktigt lågt och bra.
        Under täcket hittar vi en Dufour 40.☺

        • Pelle Pedersen Mar 10, 2017 Reply

          Lycka till!

  10. Pelle Lindell Mar 11, 2017 Reply

    Även om överlapp i sig inte är avgörande så är det ju så att de allra flesta båtar och speciellt normala C/R’s blir “underpowered” i lättvind med en ST-fock. Jag är också övertygad att att även entypsbåtar som 11:an, Soling och CB hade, i absoluta tal, seglat bättre med en större fock men det var inte viktigt eftersom dom är designade som entypsbåtar som skall kappsegla mot sina likar. ST-fockar har många andra problem också tex. blir ju de av nödvändighet väldigt högsmala och det gör ju dom rätt värdelösa så fort det öppnar upp lite. Dessutom är det min uppfattning det verkar svårare för segelmakarna att få till riktigt bra form och hållbarhet när seglen blir riktigt högsmala. Även ett litet segel som en CB-fock verkar ha rätt usel livslängd, Det är ju riktigt att man kan justera skotpunkten genom att flytta seglet upp och ner på förstaget men det är en känslig justering som kräver ett noga uttänkt system för att funka bra och det blir aldrig snabbt. Jag gillade aldrig den metoden på expressen när vi körde det utan en höj och sänkbar punkt på skotet var mycket bättre, både exaktare och snabbare. Kort sagt jag är inget fan av ST-fockar för kappsegling…för cruising i skärgården är det grymt.

    • Erik Barkefors Mar 11, 2017 Reply

      Min fock är inte så högsmal då J-måttet är 3,3 meter mot E-måttet 3,0 meter men visst behövs det annan skotning då självskotningsskenan tar slut. Jag kopplar ett uthal till relingen på var sida som tar vid när det öppnar upp. Då kan jag kontrollera tvisten så seglet fortsätter att dra och inte fladdrar sönder i toppen på halvvind. Tack vare “riktiga” lattor så går seglet nära masten.
      Kika på bild (klicka på bilden så blir den större): http://racerocruiser.blogspot.se/2016/06/egen-segling.html
      Jag har en genua också men använder alltmer sällan då focken fungerar så bra. I klafsig kryss < 4 m/s så är genuan överlägsen men är det plattvatten så är skillnaden betydligt mindre även i lätta vindar.

  11. KåreL Mar 11, 2017 Reply

    Spalteffetkten är kanske lite missvisande namn på hur stor och försegel samarbetar för att skapa mer lyftkraft än om de genererade lyftkrafter var för sig. Här kommer en förenklad förklaring till hur den större lyftkraften kommer till.

    Storseglet genererar ett område med undertryck på läsidan och störst är detta undertryck lite bakom och lä om masten. Om förseglets bakkant ligger i ett område med undertryck så kan man generera ett större undertryck på sugsidan på förseglet än om bakkanten slutade i omgivande lufttryck. Detta ger mer lyftkraft från förseglet. En annan positiv påverkan av överlappet på båtar med fast mast är att focken/genuan fungerar som en ”ledskena” och styr om luftflödet så att det störda turbulenta området bakom masten minskas. Nackdelen är att denna samverkan mellan försegel och stor även ger ett kraftigt ökat motstånd.

    En fock/J0 är mer effektiv än en genua per kvm och rätt överlapp ger en positiv effekt. Hur stor överlappet skall va beror mycket på storens utformning och trim samt hur kraftigt inskotat förseglet är. (i flesta fallen mellan 105-115%).

    Är båten underriggad, (som i princip alla båtar är i lättvind) så är det viktigt att skapa mer lyftkraft även om motståndet från seglen ökar kraftigt. Genua, C0 och J0 är ett effektivt sätt att öka segelytan.

    Så fort det blir driv i båten så blir det allt viktigare att förbättra glidtalet, (lyftkraft/motstånd), på segelsättningen. J0 och fock börjar bli mer effektiva på kryssen än C0 och genua.

    Ju snabbare båten går förhållandevis till vindhastigheten desto viktigare blir glidtalet på segelplanet. Till slut blir det effektivare att ta bort förseglet helt och hållet såsom på t.ex. isjakter.

    • Dan Mar 11, 2017 Reply

      Tack Kåre för en relativt lättsmält förklaring av ett komplext fenomen! Allt du skriver känns logiskt. Problemet är att det som kändes solklart nu är rörigt igen :-). I princip är idealet således att ha en genua 1 efter stadvändning när kraft behövs …som med ökad fart krymper till en 110% fock… som blir till en st-fock i toppfart och finns kvar genom stadvändningen men blir till en genua 1 igen efter stagvänding. Skall kolla med min segelmakare om han har ett sådant försegel :-)

      • KåreL Mar 11, 2017 Reply

        Själv gillar jag iden med en liten segelgarderob. De senaste 30 åren har jag oftast använt mig av en segelgarderob som består av 3 segel, stor, självslående fock samt en gennaker. Visserligen förlorar man lite prestanda men man behöver aldrig tänka på vilket segel man ska använda samt spar massa pengar. Min nästa segelgarderob kommer troligtvis utökas med ett ”code” segel av något slag.

        • Dan Mar 13, 2017 Reply

          Kåre,

          Har samma tanke, enkelhet framför allt. Givetvis kan man addera segel med antal besättning, kronor i kassan samt tid man har att lägga på segling. Men för de flesta av oss gäller det att hålla det enkelt och istället utnyttja det man har på ett effektivt sätt.

          Du har kört 29 år längre med stor, st- fock och gennaker konfiguration än jag har…körde dock solo med denna konfiguration under 2016. Blev bara veckokappseglingar i klubben men vi har ett antal duktiga besättningar att jämföra mot. Resultatet blev att det var svårt att ta totalen men det var möjligt även i lättvind. Vid solo bankappsegling ger st focken grym kontroll och man kan fokusera på strategi och taktik, fast man är ensam i båten. Hellre segla hyfsat fort på rätt håll än jäkligt snabbt åt fel håll om man vill beskriva det hela med få ord.

          Båten jag seglade förra året var en 707:a, i år kör jag med en Dominant 95:a och att köra med st fock på den är helt omöjligt, om man inte vill kombinera det med att samla in rundningsmärkena som sista båt i mål. Den behöver en genua 0 och fathead stor för att behaga röra på sig.

          Därför tror jag att st fock är kanonbra på en lättdriven båt när man seglar solo eller shorthand. Speciellt i samband med gennaker och code, vilket också hade varit min tanke om jag inte alltid lyckas sälja mina båtar över vintern.

      • Pelle Pedersen Mar 13, 2017 Reply

        Ha Ha Dan!!! Huvudet på spiken!!! Glöm inte att höra av dig när du fått leveransen; det seglet vill jag se!!

        • Dan Mar 13, 2017 Reply

          Segelmakaren ringde precis, specialseglet fastnade redan på offert stadiet, priset kunde inte bestämmas eftersom ytan varierar ;-)..

  12. Anders Österborg Mar 12, 2017 Reply

    Har systematiskt jämfört st-fock med 105% fock för cruising på min Linjett 33; det blir som två helt olika båtar under 10 m/s. Två varv på vinschen i slagen med 105% så får man i retur en helt annan kryssfart och ffa bättre vinklar. G1 används i princip aldrig längre ombord.

    • KåreL Mar 12, 2017 Reply

      Håller med om att 105% fock är mer effektiv än en självslånde fock men eftersom jag och brorsan oftast seglar båten på två och i Stockholmsskärgård så har vi prioriterat snabba slag. Men vi använder en självslående fock med genomgående lattor och akterrunda så den motsvarar ca en 102% fock. Visserligen slår lattorna i masten vid varje slag men inte så hårt så att seglet fastnar.

  13. srsseglaren Mar 13, 2017 Reply

    Peter Norlin, överlappande fock på Albin Express 3 min. in:
    http://www.expresseglare.se/om-express/

  14. Author
    Peter Gustafsson Mar 13, 2017 Reply

    Jag kryssar lätt solo i skärgården med 105% fock.

    Nej, alla slag blir inte optimala, men jag upplever accelerationen som det största problemet när man ligger och småslår. Att i 3 m/s försöka få fart på en normal “storbåt” efter slaget med en max-skotad självslående fock tar lång tid, och släpper man lite för att få ett “accelerations-läge” så är ju vitsen borta.

    Jag upplever också att jag har lite olika trim på de olika bogarna, beroende på windshear, vågor eller fokus (ofta är ju en bog, tvärs sundet, kort = acceleration, och en bog lång = maxfart).

  15. Bengt Mar 13, 2017 Reply

    Seglade mkt Smaragd för några år sedan, framför allt entyp, men vid några tillfällen även SRS. Då skiljde det 0,01 på SRS-talet beroende på om man körde med st-fock 95% eller genua 150%.
    Trots den lilla skillnaden på SRS-talet, var inte alls säkert att det lönade sig att köra med genua. Det var framför allt på halvvindsbogar man hade nytta av den. Därför tycker jag det låter lite konstigt att det skulle skilja så otroligt mkt. mellan en 100% och en 105% fock.

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 13, 2017 Reply

      Det är kanske lite skillnad på en Smaragd och en Dufour 40 :-)

      Det är väl bara att jag aldrig har suttit och tänkt “om jag bara hade en självslående fock nu”, men ganska ofta tänkt på “vilken skillnad det hade gjort med en lite större fock nu”.

      Det är säkert ingen “otrolig” skillnad, men på båtar som saknar hk/kg så blir det knappast bättre av att offra hk och lasta i lite extra grejer i båten. För cruising så gör det så klart inget, men vill man ha en roligare och snabbare båt så skulle jag våga påstå att skillnaden är kännbar.

  16. Bengt Mar 13, 2017 Reply

    Många skulle nog påstå att både Smaragden och Dufouren är underriggade, så i det avseendet är de ganska lika (-:

  17. Erik Mårtén Mar 13, 2017 Reply

    Undrar hur en Smaragd skulle segla om den hade svepta spridare och möjlighet att föra 105% fock. Verkar som Smaragden trivs väldigt bra med den tajtare skotvinkeln som den självslående ger jämfört med genua.

    • Pelle Pedersen Mar 13, 2017 Reply

      Ni som har den historiska kollen; visst var det så att Smarren inte kom st-fock som std utan hade vanliga skenor först?? Skillnaden mellan den focken och de första st-fockarna blev väldigt små eftersom segelmakarna nitade fast ENORMA clewboards och därmed kunde man nästan behålla underliksängden/ytan. Kanske klassregeln ser annorlunda ut idag…

  18. srsseglaren Mar 13, 2017 Reply

    Tror att den hade st-fock från början då den var en familjevariant av International 5.5 Metre (som Safiren) men med lite bättre utrymmen.
    Gissar att båda går bäst med Genua i Stockholmsskärgård sett över en säsong ?
    http://www.maringuiden.se/files/batguiden/pdf_70tal/smaragd.pdf

  19. KåreL Mar 13, 2017 Reply

    Olika båtar, seglingsförhållanden samt seglarens preferenser påverkar den ”optimala” segelgarderober.

    Många ägare i ostkustens skärgård väljer att segla med självslående fock eftersom man ofta får slå flera gånger per minut när man går igenom sunden. Har man dessutom raka spridare så kan man få bättre skotvinklar med ej överlappande fock som andra har påpekat. Har man en eller två genomgående lattor i focken så kan man göra akterrundan så stor så att akterliket ligger precis ann mot spridarnas framkant på kryssen.

    På familjens ombyggda Lady Helmsman skulle en 105% fock troligtvis vara långsammare än den självslående focken, mest beroende på en sämre skotvinkel. På Brosans nyinköpta J/120 så är troligtvis 105-107% fock den mest optimal seglet i de flesta sammanhangen och båten kommer mätas in med Genua eftersom den är lite underriggad för ostkusten på kryssen.

  20. Tomas Andersson Mar 13, 2017 Reply

    Det jag upplever som största problemet med självslående fock är inte ytan eller överlappen, utan möjligheterna att kontinuerligt med trim förändra formen på seglet efter olika förhållanden är så begränsade, speciellt om den sitter på rulle, då har man bara skotet och fallspänningen att laborera med utan att knyta om grejer.

    • srsseglaren Mar 13, 2017 Reply

      Dom flesta kan justera vagnen i sida med en lina.
      Det borde i teorin kunna gå att montera en cunninghamlina eller nedhal till focken ovanför rullen ? vilken isåfall måste kopplas på och av vid inrullning ?
      Kanske enklast att flytta skotpunkten i seglet ?

    • KåreL Mar 13, 2017 Reply

      Det är sant att det vara svårt att få bra trim på självslående fockar. Original layouten på Ladyn funkade inte så bra men när vi förlängde skenan ända ut till skrovsidorna, bytte skotet till en så styv lina som möjligt, gjorde mindre justering på seglets form, lång platta vid skothornet samt en instraffningslina för skotpunkten så funkade trimmet mycket bättre. Vi använder oss bara två av 4 st lägen i skothornet. En för hård vind och en för alla andra vindförhållanden.

      • Tomas Andersson Mar 15, 2017 Reply

        När jag seglade CB66 så satt jag och ritade lite på en tillsats till vagnen för den självskotande focken för att kunna justera skotpunkten upp och ner men det rann ut i sanden när jag sålde den, konstigt att det inte finns något sådant på marknaden och även rullar med inbyggd cunningham.

        Tack förresten för de tips vi fick för ett par säsonger sedan angående gennackersegling, Håkan och jag fick verkligen till det på direkten och det bara bara blivit bättre, t.om Collberg blev imponerad av hur lågt och snabbt vi kunde gå när han har varit med ombord på Maxi Racern.

        • KåreL Mar 17, 2017 Reply

          Roligt att höra att tipset fungerade. Hört från Håkan att din Maxi Racer är rena raketen:)

  21. Bengt Mar 15, 2017 Reply

    En idé jag har för att justera skotvinkeln på en st-fock är att fästa 2 skot i var sin ände av clew-boarden. Dessa skot går via ett dubbelblock eller fiolblock på skenan vidare framåt (på vanligt vis). På vägen mot sittbrunnen går de ihop till ett skot. Genom att ett av de båda skoten går via en ögla eller ett block som man kan justera kan man påverka längdförhållandet mellan skoten och på så vis enkelt ändra skotvinkeln (utan att man behöver lossa något skot och fippla med ett chackel i clewboarden). Man kan då t.ex ha mest drag i skotet i den övre delen av clewboarden. Seglet stänger lite i akterliket och får en rund form, men i puffarna justerar man så att skotet som är fästat i ett av de nedre hålen tar lasten, varpå akterliket öppnas och seglet planas ut. Borde funka jättebra
    (men jag har aldrig provat) (-:

    • srsseglaren Mar 15, 2017 Reply

      Funkar utmärkt, provade det ett tag med dubbelblock vilket är ngt kortare en fiolblock bra för att det tillåter större segel.
      Båten behövde mer segelyta en självslående fock så det var bara en tillfällig lösning men funkade utmärkt.
      Sailor think alike :-)

    • Anders Mar 16, 2017 Reply

      På Smaragder har jag sett att de har en tamp fäst i vagnen som sedan går till en ögla i centrum av skenan och bakåt. Då får du samma förändring av skotvinkeln på båda bogarna, endast en tamp att hålla reda på.
      Mycket simpelt.

    • T Mar 16, 2017 Reply

      Så här funderade jag för några år sen:
      http://www.sailguide.com/forum/viewtopic.php?f=3&t=9412&p=98033&hilit=skot#p98033
      Man kanske skulle ta upp projektet igen, jag är övertygad om att det skulle funka… tror jag ;-)
      /T

      • srsseglaren Mar 16, 2017 Reply

        Den lösningen såg ganska listig ut.
        Min var enklare två 5mm skot genom ett dubbelblock på vagnen ett satt lågt på focken det andra högt, skoten utväxlades på sin väg akterut behövdes ofta bara handkraft för skotning.
        Drogs till två avlastare bredvid varandra.
        Vid skotning drog man i bägge samtidigt ett varv på winch vid behov, en liten färgmarkering på vardera skotet i höjd med winchen, röd på ett skot svart på andra visade om akterliket var rakt eller öppnade lite i toppen vid ökande vind.
        Funkade mycket bra.

      • SilverSurfer Mar 16, 2017 Reply

        Der er en blok for meget på tegningen. Blokken for enden af taljen skal ikke være en blok – men linerne skal gå ihop til een line.
        Ellers fordeles længdeændringen bare mellem det øverste og nederste skøde – svarende til at taljen anvendes.

        Din skriftlige forklaring var bedre :-)

        Men en fremragende ide – det bør prøves !

        • SilverSurfer Mar 16, 2017 Reply

          Jeg får vel undskylde. Blev snydt af at taljen ikke er skødereguleringen men den som foretager længdeændringen. Og der er jo ingen blok ved den anden regulering.

          Stadig en god ide ! Og kombineret med at skøderne løber op ad masten som på mange moderne både får man længde nok til at det kan lade sig gøre uden at samlingen af de to skøder kommer i spil eller blok.

      • Author
        Peter Gustafsson Mar 16, 2017 Reply

        Kan vara läge att dubbelkolla reglerna. Vi hade uppe diskussionen för några år sedan (se nedan) och med två aktiva skot så blir seglet inte “tresidigt”.

        http://www.blur.se/2012/09/13/infininiti-36-dss-the-quad-code/

        • KåreL Mar 16, 2017 Reply

          Om det inte räknas som tresidigt så gäller väl subsection B. Men jag misstänker att det blir ingen skillnad i mätt segelyta detta fall. Jag ser inget i SRS som förbjuder detta. Pelle och Jimmy borde veta.

        • srsseglaren Mar 16, 2017 Reply

          Var står det i KSR hittade inget under regel 50 Segelsättning och Skotning ?

          I SRS skall man kunna segla med vad man vill om det står i ansökan som canting keel, vridbar mast, vattenbarlast eller foiling boards.
          Så det borde gå att få igenom om det står dubbla skot i ansökan ?
          Gäller det dubbla skot på endast självslående fock bör det inte höjas ?

          Kanske avslås eller höjer SRS-värdet orimligt mycket om ansökan görs av personer som skriver många kommentarer på bloggar ?

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 16, 2017

            Det är SRS klassregler:

            C.4.2 FÖRSEGEL GENERELLT
            a) ANVÄNDNING
            ii) Ett försegel ska inte skotas i fler än en punkt på seglet samtidigt.

            Tog inte lång tid att söka fram :-)

            http://www.svensksegling.se/globalassets/svenska-seglarforbundet/for-batagare/srs/srs-klassregler-2017-v1.0.pdf

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 16, 2017

            Blev också lite osäker på vad Smaragdens klassregel säger om den där skotningen:

            G.3 FOCK
            G.3.1 UPPBYGGNAD
            G.3.1.4 Följande är tillåtet: Sömnad, lim, tejp, likrep, horningar, förstagshakar, elastiskt band och ändbeslag för lattfickor, snörplina med justeranordning, fönster, segelmakarmärke, garantidekal, royaltybevis, segelknapp, skvallertrådar.

            Räknas skäddan som “horningar”?

          • srsseglaren Mar 16, 2017

            Undrar hur lång tid det tar att kolla om Infiniti 36 har inkommit med an SRS ansökan ?

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 16, 2017

            Det var så lite så,

          • seglaren Mar 16, 2017

            normalt brukar ju står något i stilen, om inte mätbrev anger något annat. tillägg saknas här.

          • KåreL Mar 16, 2017

            Jag hade uppfattningen att det mesta var tillåtet i SRS så länge man uppgav det i mätbrevet. Men det ser ut som om man kan tolka reglerna på så sätt att två aktiva skot inte är tillåtet även om det står i mätbrevet. Om så är fallet borde regeln skrivas om eftersom det går emot andemeningen med SRS.

        • T Mar 16, 2017 Reply

          Om clewboarden räknas som en del av seglet snarare än ett skothorn så är väl seglet redan där fyrsidigt? Om jag använder ett hål i mitten för ST-skotet och t.ex det översta när jag skotar ut i relingen på öppnare bogar så får jag alltså inte trimma focken nånstans mitt emellan men om jag använder samma hål så går det bra… Jämfört med dom skotsystem där man inte använder skenor utan bara in- ut- och ned-hal, så verkar ju denna lösning rätt oförarglig…
          För mig spelar det dock mindre roll; skulle jag snickra till den här lösningen så vore det enbart för cruising, till ev. kappsegling är det andra segel.
          Men som sagt, det vore kul att höra SRS-kommittens åsikt.
          Vad säjer ‘subsection B’?
          /T

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 16, 2017

            Den förklaring jag har fått är att bara ett skot i taget kan vara “aktivt” (om de sitter i olika delar av seglet).

            Som du säger är det ingen stor sak, men ändå lite intressant. Och de flesta regelbrott brukar ju vara “oförargliga” :-)

          • T Mar 16, 2017

            @PG
            När jag nu (fast det var länge sen) bemödat mig att göra den fina skissen på den listiga och oförargliga lösningen, kanske jag ska driva caset rent formellt och se var jag hamnar.
            ;-)
            /T

          • srsseglaren Mar 16, 2017

            Vet inte vad som gäller men om det bedöms som PG misstänker så är det möjligt att mitt förslag på skotning är otillåten medan skotningen enligt teckningen är tillåten.
            Eftersom endast en lina används i taget för skotning ?
            Den andra linan trimmar endast akterliket ?

          • Tomas Andersson Mar 17, 2017

            Jag tycker absolut att någon från TK borde titta på och yttra sig om detta.

            Det verkar ju orättvist att de som seglar med självslående inte skulle ha samma möjlighet att trimma sin fock effektivt, alternativt så borde de ju i annat fall få ytterligare sänkt SRS om det redan inte tagits hänsyn till detta.

            Tycker att lösningen är smått genialisk och funktionen är ju inte ett dugg annorlunda än att man som jag har tvärgående skenor och ett höj och sänkbart block som skotet löper genom och justering i sidled av vagnen, tror det benämns som “flytande skotsystem”.

            Man kanske skulle kunna tänka sig att man skotar som vanligt men har en lina fäst i samma skotpunt som vänder i ett block framme vid halshornet som reglerar hur långt du kan skota seglet akterut och när man sedan spänner skotet så regleras akterliket neråt, problemet är väl bara att lasterna blir väldigt höga ?

          • Pelle Pedersen Mar 17, 2017

            Varför sänka SRS för vanlig st-fock?? Talet är satt efter skotningsmetoden! = Höjt SRS om man har dubbla skot i st-focken.

          • Tomas Andersson Mar 17, 2017

            Hur kan du veta att talet är satt med hänsyn till skotningsmetoden, att det finns med i formeln med en faktor ?

            Om jag på min Maxi Racer har ett fast block i däck eller som nu ett helt flytande system för att skota focken så är det ju inget SRS tar hänsyn till och jag kan garantera att detta system verkligen ger nytta för farten jämfört med ett fast block. Jag har ingen självslående fock men kan tycka att de som har det skall kunna ha samma möjligheter till att trimma den effektivt.

          • Pelle Pedersen Mar 17, 2017

            Att det är satt efter skotningsmetoden vet väl alla; skotar du den på st-skena förutsätter vi väl alla att det är i en skotpunkt???
            Min “take” här är; varför sänka talet när båten (vilken som) har ett “st-fockskot”?? Ska alla båtar med st-fock som standard nu få sänkt tal???

          • T Mar 17, 2017

            Jag är helt övertygad om att mättalet inte alls är satt efter skotningsmetoden. Den efterfrågas inte överhuvudtaget. Vad som räknas är segelytan.
            Om jag skulle skota min ST-fock utan att använda skenan och i stället använda ett snillrikt system med alla möjliga ut- och in- och upp- och ned-hal och därmed kunna åstadkomma ett oändligt antal skotpunkter så skulle inte mättalet påverkas alls. Åtminstone inte så länge det bara sitter ett (1) skot i clewboarden).
            /T

          • JIMMY Mar 17, 2017

            Det finns i inget i SRS-klassreglerna som tillåter att man kan komma runt SRS-regel C.4.2 a ii.
            Denna regel finns även i andra respitsystem och anledningen är att förhindra fyrsidiga segel i syfte att mäta mer fördelaktigt. Peter G har länkat till ursprunget till detta ovan.

          • Tomas Andersson Mar 17, 2017

            Fram för lika trimmöjligheter för alla ( så länge klassreglerna för båten inte lägger hinder ivägen), det är vad Trimpartiet går till val på inför nästa mandatperiod. Rösta på Trimpartiet !

          • Tomas Andersson Mar 17, 2017

            Om jag förstår det rätt så väl redan beräknade segelytan på självslående focken med clewboard större än den verkliga och att ytan räknas efter ett imaginärt skothorn i förlängning av akter och underlik ?

          • Tomas Andersson Mar 17, 2017

            http://forumbilder.se/G7OH4/sjalvslaende-trimsystem

            Såhär gick mina funderingar när jag kikade på det, borde även vara ok enligt regeln.

          • T Mar 17, 2017

            Utslagsfråga: Hur lång får en clewboard vara?
            /T

          • Erik Barkefors Mar 17, 2017

            Clewboarden får vara hur lång som helst men segelytan räknas med skärningspunkten av de förlängda liken. Skulle tro att 20-25 cm är optimalt förutsatt att seglet är rätt designat.

          • KåreL Mar 17, 2017

            Ok om det inte finns möjlighet att använda sig av dubbla skot i SRS även om man har angett detta i mätbrevet får man ta till en annan lösning.
            Om man kompletterar det befintliga självskotande systemet med en lina med en”Antal-ring” i ena ändan som man låter skotet gå igenom mellan blocket och skotpunkten och andra änden nära förstaget så kan man använda denna lina som ett inhal, (motsattsen till ett uthal). Fäster man då skotet i den främsta positionen som man någonsin vill använda så kan man straffa in skotpunkten med denna lina när man vill flytta fram skotpunkten. På detta sätt får man flytande skotpunkt på en självslående fock samtidigt som man respekterar regel C.4.2 om ett skot.

            Själv tycker jag det är olyckligt att det tydligen inte går att göra undantag mot denna regel eftersom den stoppar utveckling.

          • Tomas Andersson Mar 17, 2017

            Så länge man får tillägg för segelyta som inte finns så borde det väl inte vara några problem att skota seglet i två punkter ? Då mäter ju seglet inte fördelaktigare, utan som om det hade tre lik.

            Segel med fyra lik ser vi ju redan idag i form av fatheadstorsegel och fockar med utbyggd skädda i toppen, mäts dessa segel efter den faktiska ytan eller får man betala för trekanten ovanför som inte finns ?

            Om man oavsett segeltyp får betala för den tänkta trekanten så ser jag inte problemet med segel med fyra lik mer att vissa kan tycka att det inte är estetiskt tilltalande och om det nu är tillåtet för storsegel, varför skulle det inte vara likadant med försegel ?

            Jimmy, är skotningsmetoden för en självslående fock idag invägt i SRS-talet som Pelle påstar och alla tydligen vet ?

            Citius, Altius, Fortius

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 17, 2017

            Inga respitregler ger “avdrag” för, eller tar hänsyn till, att man man inte orkar sätta upp de kontroller som gör att man kan trimma en viss segelyta optimalt.

            Vi har ju ovan fått höra hur cunningham är en effekltiv metod att justera en fock om man inte kan flytta skotpunkten. På samma sätt så kan jag inte hissa flörbi mätmärket för att jag saknar cunningham i storen, eller ändra E-måttet bara för att jag har en stortskotsskena som är för kort.

            Bara för att en ändring kan anses “oförarglig” så blir det inte mer rättvist för att man tillåter massor av sådana ändringar.

            Steg ett vore ju att övertyga Smaragdförbundet om förträffligheten. Läser jag entypsregeln ställer jag mig tvekande till om ens skädda är tillåtet :-)

          • T Mar 17, 2017

            Här handlar det väl snarast om en som orkar sätta upp kontroller men inte tillåts?
            Hur kom Smaragden in i diskussionen?
            /T

          • Tomas Andersson Mar 17, 2017

            Nä, diskussionen handlade om Cape 31 men gled som vanligt över i något annat, he he.

            Jag vill ändå hävda att de klassbåtar som har självslående fock med skena och kanske även med rulle inskrivet i klassreglerna blir straffade mot andra båtar i SRS eftersom de betalar för yta i seglet som inte finns och är förbjudna att sätta andra kontrollmöjligheter för trimmet av focken. Detta sagt utan någon som helst insikt i formeln, men man kan ju dra slutsatser av de data man fyller i ett SRS-mätbrev. Detta gäller framförallt ett antal nya mindre sportbåtar och flerskrovsbåtar.

            Det som jag ser som positivt är att SRS är i ständig förändring och förbättring, i år införs t.ex. hisshöjd på flygande försegel och detta kommer säkert på sikt att få genomslag i formeln. Då tycker jag även att man kan föra en diskussion om andra saker som man upplever behöver förändras för än större rättvisa i systemet. Det finns väl även en mängd andra exempel på förändringar som gjorts under tidens gång t.ex. avdrag för rulle ovan däck, vilket jag ser som helt klart utrustningsrelaterat.

            Att man skall hålla sig till reglerna ser jag som lika självklart som att man kan diskutera om dessa behöver förändras.

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 17, 2017

            Är detta ett stort problem för kappseglande båtar så tror jag nog att folk lyssnar. Men nu låter det mer som en finurlig lösning för de som cruisar, och då känns det lite udda att hojta på en regeländring. Tror man att den döär tusendelen är avgörande, så kör man kanske genua :-)

            I stort sett alla båtar har saker som inte är “optimala”. Smala båtar kan inte skota vettigt på halvvind, entypsbåtar får inte ha infuckers, storskotsskenor är för korta, spinnakerblocken sitter för långt fram, etc, Hey, det är inte racingmaskiner vi pratar om.

            I en breddregel som SRS skall man kanske inte försöka hantera detta, vare sig genom att finlira med mätetalen för att kompensera, eller genom att tillåta utriggare, fyrkantiga fockar eller andra specialare.

          • Tomas Andersson Mar 18, 2017

            Nä, det är väl klart att det det är skillnad på en J 111 med allt bling och en gammal Maxi Magic med självskotande fock och rulle.

            En skillnad är att den ena båten har möjlighet att hela tiden allteftersom förhållandena ändras kunna ändra trimmet på focken och hålla full fart på kryssen medans den andra inte har det och det handlar om betydligt mer än tusendelar där.

            Jag är övertygad om att när du kappseglar så låter du inte bli att ändra trimmet på din fock och mycket väl är medveten om att det gör mycket stor skillnad med rätt trimmade segel för kryssfarten. Så varför inte ge Magic, CB 66 eller flerskrovseglaren samma möjligheter som dig ? Jag är säker på att om du var tvungen att köra med fast skotpunkt på J 111 så skulle du nog snart skrika i högan sky…

            En enkel förändring vore ju att förändra regeln till ” Ett försegel ska inte skotas i fler än en punkt på seglet samtidigt, undantaget självskotande fockar som tillåts att skotas i två punkter i halshornet”.

            Oavsett om en båt är en racingmaskin eller inte så är väl själva syftet med en breddregel att alla skall kunna tävla mot varandra på någorlunda liknande villkor ? Eller är det så att det bara är racingmaskiner som räknas ?

            Själv har jag inget egenintresse i detta eftersom min Maxi Racer har fri däckslayout från början och jag tagit vara på de möjligheterna till max med uppbyggda tvärgående skenor med kullagrade vagnar där jag med 16 gånger utväxling kan sitta och ändra trimmet med tampen mellan tummen och pekfingret både i sidled och upp och ner, och gör detta kanske upp till 10 gånger i minuten eller mer beroende på förhållande, vilket också gett resultat.

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 18, 2017

            Vad jag försöker säga, är att alla här skulle kunna komma på ett antal ändringar i reglerna som skulle göra den egna båten lite effektivare.

            Men, det är inte reglernas uppgift att tillhandahålla möjligheter för alla båtar att seglas på samma sätt, utan det är seglarnas uppgift att få båtarna att segla så bra det går i enlighet med de begränsande regler vi har.

            Det finns också ett visst självändamål med att olika regler ser ungefär likadana ut. Normalt brukar det gnällas på att SRS hamnar i konflikt med entypsreglerna, och jag skulle vara mycket försiktigt med att introducera nya definitioner och möjligheter i en breddregel.

          • Pelle Pedersen Mar 18, 2017

            Förtydligande som jag nu inser behövs; skotningsmetod = seglet skotas med 1 skot! = 1 skot på st och 1 skot i taget om man väljer vanlig skotning.

          • KåreL Mar 18, 2017

            Det jag gillar med SRS är att det är ett inkluderande respitsystem så olika båttyper kan segla mot varandra men denna regel med inga möjligheter att göra undantag är exkluderande helt i onödan eftersom ISAF redskapsregler redan straffar ett segel med dubbla skotpunkter genom att räkna ut en segelyta som är större än den faktiska. Regel förbjuder inga lösningar som jag själv använder mig av men olyckligtvis stoppar den andras system för att få flytande skotpunkt.

            Detta ska absolut inte ses som kritik mot SRS eller dess tekniska kommitte vilka jag beundrar att de ställer upp och arbetar hårt nu på våren så vi kan segla mot varandra i sommar

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 18, 2017

            Svårt med definitioner 😀

            Det är inte så lätt att införa nya definitioner som “sjävslående” (vad är det egentligen) eller “skotningsmetod”.

            Och man får ha flera skot samtidigt, så länge de sitter fästa på samma ställe. Även för en självslående fock är det ju lätt att byta hål i skäddan med en liten temporär stropp?

            Är detta verkligen ett problem som behöver lösas?

            Det finns de som hävdar att själva skothornet inte genererar fart, utan enbart motstånd (det var detta som var argumentet för att en quad-code) var snabbare än en vanlig trots mindre reell yta). Så rent aerodynamiskt så borde ett segel med skädda mäta högre än ett vanligt 😀

          • Thomas Wiberg Mar 18, 2017

            Tomas,

            Först vill jag gratulera Dig till farten Du klämmer ur Din Maxi Racer! Eftersom jag konstruerat Sture Löfvings T24 så kikar jag ibland på nätet på resultaten för kvällskappseglingarna i Karlsborg. Det verkar som att Ni har en trevlig klubb och en trivsam verksamhet. Det här med olika respitregler och vilka manöverarrangemang för seglen som är tillåtna har i viss mån en historia som jag misstänker numera förpassats ganska djupt in i de historiska dimmornas dunkel. Försegel med två skot såg dagens ljus inför America:s Cup 1934 på den vackra J klassbåten Endeavour, ägd och seglad av Thomas Sopwith, känd för att ha startat the Sopwith Aviation Company som byggde Sopwith Camel, det framgångsrikaste jaktplanet under första världskriget. På Endeavour användes i cupen 1934 en klyvare med två skot som seglingshumorn snabbt döpte till Greta Garbo, förmodligen syftande på någon kroppsdel som den vackra filmstjärnan var utrustad med två av. Denna klyvare var ett effektivt vapen eftersom de två skoten gjorde att djup och tvist kunde regleras effektivt och även eftersom den regel man seglade efter då mätte faktisk segelyta och inte nån fiktiv sådan i likens förlängning. Så man kan säga att förbudet mot två manöverdon hos försegel har kommit till för att just stoppa försök att lura mätregler. Detta var en parentes, själv gillar jag enkelheten i hur självslående fockar fungerar i sin nuvarande skepnad och vill man ändra formen mer under segling än vad hålen i clewboarden tillåter så finns väl inget förbud mot att köra med suggor och dra åt vilket håll man önskar?

          • KåreL Mar 18, 2017

            Hej T
            Subsection B beskriver hur man ska mäta segel som inte räknas som tresidiga.

          • Tomas Andersson Mar 18, 2017

            Eftersom man idag anger om rulle ovanför däck finns så antar jag att det finns någon form av avdrag för det för att man förlorar lite segelyta. Jag skulle vilja påstå att det man förlorar där är betydligt mindre än effekten av att inte kunna ha en effektiv skotning av sitt segel, ändå har ju detta införts.

            När jag kappseglar så försöker jag att ändra skotpunkten strax innan en by träffar båten, så att båten accelererar i byn istället för att kränga, hänger sedan rorsman med i rytm med vagnen för storen så ger det en fantastisk utväxling. Skulle jag däremot behöva rulla in focken, knyta om skotet eller stroppen, så ter det sig väl ganska självklart att detta inte är lika snabbt och sannolikt inte ens skulle göras.

            Om båtar med självslående fock kappseglar i entyp mot varandra så är det inget problem och lika för alla. Men, när dessa båtar också är med i SRS-seglingar så ser jag orättvisan som självklar så länge de inte kompenseras för detta i sitt SRS-tal eller ges lika möjligheter till att skota sin fock effektivt.

            Vad gäller skillnad mellan entypsregler och SRS så anser jag att Pandoras box redan är öppnad med gennacker, peke, hisshöjd för flygande försegel och fiol istället för backstag, så en sådan liten grej till ser inte jag som något större problem.

            Jag har aktivt valt att optimera min Maxi Racer för shorthandedsegling i SRS eftersom möjligheterna till entypsegling numera är obefintliga. Jag har fått en mycket rolig och välseglande båt för i sammanhanget små pengar, däremot så kan jag inte längre segla entyp utan att bygga tillbaka båten vilket är ett pris jag villigt betalat för en kul båt som funkar bra på två.

            Ta gärna och testa att segla din J 111 en hel segling utan att ändra skotpunkten en enda gång och se vad resultatet blir.

            Jag vill återigen påpeka att jag inte har något egenintresse i detta eftersom jag inte seglar med självslående fock, däremot så finns det säkert ett antal ute i vårt avlånga land som gör det och känner igen problemen avseende effektiv skotning.

            Jag beundrar också SRS-kommitens arbete och vill bara pålysa att detta kanske skulle vara något för dem att kika närmare på.

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 18, 2017

            Det finns inget avdrag för rulle på det sätt du beskriver. Rulle är en av flera förutsättningar för ett litet “cruisingavdrag”, men de allra flesta seglar med rulle utan några som helst avdrag. T.ex. har vi haft rulle på både Nova, J/109 och J/111. LYS, och senare SRS, hanterar bara seglets mått. Inget annat.

            Jag skulle också våga påstå att förlikslängd (och att täta till mot däck) är absolut avgörande för maximal prestanda. Men i de race vi seglar är det inte avgörande. Och ingen verkar hojta på att SRS skall hantera det effektivare än ORC eller IRC!

            Det finns ett antal sätt att lösa 100% “effektiv skotning” av en själslående fock inom de regler som finns idag. Killar som Emil Sandberg verkar inte ha några problem att vinna Tjörn Runt med självslående fock. Jag är ganska säker på att han inte har några issues med segelform :-)

            Eller borde han ha lite avdrag tycker du?

          • Tomas Andersson Mar 18, 2017

            Peter, du har ju alltid i tidigare SRS-diskussioner hyllat vikten av att systemet är dynamiskt och i ständig förändring för att utvecklas till att så på ett så bra sätt som möjligt spegla vår spretiga båtflotta, så jag blir förundrad över ditt plötsliga motstånd mot just detta.

            Som Kåre skriver så ser även jag vikten i att systemet är inkluderande och att så många som möjligt ges möjlighet att segla på så lika villkor som det bara går även om systemet aldrig kommer att kunna ta hänsyn till allt.

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 18, 2017

            Att vara inkluderande innebär att alla skall kunna vara med, och att olika båtar behandlas fair.

            Det innebär inte millimeterrättvisa (regeln kan inte bedöma skillnader mellan stående och horisontella lattor, höjd på rullen, profilens tjocklek eller laminatets kvalitet – för att ta några exempel i ett försegel) eller att man skall härbärgera alla önskemål på udda lösningar som ligger utanför reglerna (förrän det finns ett bredare behov).

            I det här fallet har jag ALDRIG hört att detta skulle vara ett problem för en kappseglande båt, och en båt med själslående fock har ju ett antal fördelar (se kommentarerna ovan) som väl väger upp nackdelarna.

            Dessutom kan jag direkt se några rejäla kryphål i en regelförändring med nya definitioner :-)

            Till sist är jag säker på att regelmakarna har en lista med saker som skall göras. Och att de är kapabla att prioritera den på rätt sätt… så att alla seglare får största möjliga värde av deras arbete.

          • Tomas Andersson Mar 18, 2017

            Det kan ju eventuellt förhålla sig så att Emil är en duktig seglare och även har ordning på sin båt och en gedigen erfarenhet och därför vinner ? Men det är ju inte faktorer som bedöms i SRS utan det är endast båten som gör det.

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 18, 2017

            Precis. Och de flesta respitregler tar inte hänsyn till att du eller jag inte orkar, hinner eller vill segla vår båt som de bästa.

            Alltså får vi inga avdrag för mjuka lattor, skitig botten eller att man inte orkat sätta på cunningham på focken.

          • KåreL Mar 18, 2017

            C.4.2 ii) Ett försegel ska inte skotas i fler än en punkt på seglet samtidigt

            Vad är definitionen för att seglet är skotas?
            Själv skulle ja definiera det som att ett skot som är kopplat till ett hissat segel och sträcker seglet. Eftersom ”skotas” inte är definierat i klassregeln så kan det hårdtolkas som att ett segel skotas när seglet är hissat och ett skot är kopplat till seglet.

            Den första tolkningen innebär att de som seglar med en fock som har en skotpunkt för kryss och en för öppna bogar måste släppa helt på skoten tills seglet fladdrar när man byter skotpunkt.

            Enligt den hårda tolkningen som jag själv inte gillar men kan vara korrekt rent regelmässigt så får man inte ha två skot kopplade till olika skotpunkter på ett försegel samtidigt oavsett om ett av skoten är slak.

            Det finns inget i regeln som säger ”aktivt skotas” och som Jimmy påpekade så finns det inga möjligheter till undantag till regeln.

            Hur många med två skotpunkter i focken släpper helt på det gamla skotet så att seglet börjar fladdra innan man drar åt det nya skotet?

            Som flera har påpekat man kan få samma trimningsmöjligheter på en fock med en skotpunkt som en med två, men i många fall så är det enklare, billigare och ger snabbare trimmöjlighet att sköta trimmet med två skot .Så varför förbjuda denna möjlighet? Varför stoppa segel som Quad Code om det kan leda till en effektivare segelgarderob med färre segel. SRS är väl till för att ge någorlunda rättvisa handikapp utan krångel inte för att styra utvecklingen?

            Upplever denna regel som en kvarglömma från en svunnen tid

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 18, 2017

            Du kan ha en point. Men det vore lämpligare att släppa detta fritt i “grand prix”-regler som ORC, IRC eller VO65 först, så att några med mycket pengar fick ta kostnaderna för att komma på vad som funkar och inte.

            Så kan SRS och andra breddregler snappa upp det i steg två

            Min tolkning av regeln liknar den vid försegelbyte, gennakerpeel och andra förändringar, att det är ok att byta från det ena korrekta sättet till det andra. Det är rimligt, och man tjänar ingenting på manövern. Alternativet var att man vart tvungen att ta ner seglet för att byta skot :-)

          • KåreL Mar 18, 2017

            Jag ser det på saken på ett annat sätt.

            Öppna klasser som mini transat driver ofta utvecklingen framåt men inte lika rättvist för seglarna. Line of honors gäller så snabbast båt har en stor fördel.

            Entyp som VO65 är mest rättvist för seglarna men driver normalt inte utvecklingen framåt speciellt mycket.

            IRC och ORC är relativt rättvisa så länge man har båtar som är optimerade för klassen men dessa klasser försöker ofta styra utvecklingen vilket ibland gör att utvecklingen till och med ibland gått baklänges. Tillåter t.ex. inte flerskrov.

            SRS, PHRF och Portsmouth Yardstick är för breddsegling och tillåter vitt skilda båttyper att segla mot varandra. Här tillåts t.ex. flerskrov att segla mot enskrov. Här drivs utvecklingen oftast på grund av entusiasm och intresse och dessa regler brukar tillåta det mesta och därför tycker jag att denna regel inte hör hemma här.

            När det gäller byte av skotpunkt på focken uppfattar jag det som trimning av seglet och inte likvärdigt med segelbyte. När man revar focken så borde det kunna vara jämställt med segelbyte.

  22. Bengt Mar 16, 2017 Reply

    Denna tamp är en självklarhet, men den reglerar endast skotpunkten i sidled. Det jag (försökte) beskriva är ett sätt att justera skotpunkten i höjd/längsled.

  23. Tomas Andersson Mar 18, 2017 Reply

    De fördelar som finns med självslående fock ligger främst på cruisingsidan vid kryss i trånga farvatten. När det gäller kappsegling så är ett slag med vanlig fock lika snabbt för en samtrimmad besättning som ett slag med självslående. Kappseglar man så kan man inte bara låta focken åka över på skenan vid ett slag utan man måste släppa lite för att sedan successivt skota hem alltefter båtens acceleration. Eftersom man har mindre möjligheter till trim så måste man jobba mycket mer aktivt med skotet med en självslående än en vanlig under kryssbenen. Så jag ser inte alls att fördelarna väger upp nackdelarna vid kappsegling.

    Som jag ser det måste det ju bara bättre med en inkluderande skrivning i SRS än att man skall försöka få varje enskilt klassförbund att ändra reglerna, särskilt som detta inte är ett problem vid entypssegling, utan detta uppstår först när dessa båtar skall mäta sig med andra under SRS.

    I kommentarer ovan går också att läsa att man inte rekommenderar självslående för kappsegling utan för cruising. Det måste ju vara bättre att man tar ett par block ur byråladan och lite tamp och knyter dit för att kunna trimma lika som de andra båtarna under SRS än att behöva gå till segelmakaren och beställa en fock som bara kan användas vis SRS-segling ? Alternativt att det liksom för rulle ovan däck finns en ruta att kryssa i för självslående och att det görs ett passande litet avdrag i mätbrevet.

    Som jag ser det så dubbelbestraffas båtar med självslående fock under SRS, dels för den beräknade ytan som är större än den faktiska samt möjligheten att effektivt trimma seglet lika effektivt som konkurrenterna.

    “Ett vid förstaget halsat försegel med en beräknad underlikslängd mindre än J-måttet tillåts att skotas vid två punkter i skothornet”
    Kryphål ?

    Att du inte uppmärksammat problemet är kanske för att du själv inte kappseglat under SRS med en båt med självslående fock ? Kanske är det heller inte de seglare du själv möter på bryggan eftersom du redan packat ihop när de kommer i mål ?

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 18, 2017 Reply

      “Ett vid förstaget halsat försegel med en beräknad
      underlikslängd mindre än J-måttet tillåts att skotas
      vid två punkter i skothornet”

      J = 422 cm
      Underlik = 421 cm
      = 2 meter vertikal skädda i kolfiber längs akterliket
      1 skot på vanlig skena med infucker
      1 skot två meter upp i seglet (eller varför inte vid spridaren)

      Done deal. Troligtvis effektivare än den racingfock jag har idag,

      Vill du prova med en annan skrivning :-)

      PS. Både Smaragder och CB är poppis på de seglingar vi kör. Liksom 707/Dominant Race med själslående fock. Och vi får regelbundet stryk av dem. Ingen av dem tycker synd om sig själva.

  24. Tomas Andersson Mar 18, 2017 Reply

    + Skäddans längd i skothornet får ej överstiga 1/10 av J-måttet.

    Eller något annat lämpligt mått.

    Återigen bedömer du nu seglaren eller redskapet hos dessa båtar ?

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 18, 2017 Reply

      Jag tror regelmakarna har snappat upp önskemålet :-)

      Och några av Sveriges absolut mest segerrika båtar kör själslående fock: Smaragd Laremi, RS Elite La Lupa, Hellekants CB 66 Racer och säkert några till som jag missat. Listan över båtar som går bra är en mix av olika försegelvarianter.

      Så, jag hänger inte alls med i din beskrivning av att segeltypen skulle vara missgynnad (mer än att vissa båtar kan behöva mer segel, men det är en annan fråga).

      Har du någon statistik eller exempel på motsatsen så vore det intressant att se den.

      • Tomas Andersson Mar 18, 2017 Reply

        Jag skulle vilja säga att listan över båtar som går bra har den gemensamma faktorn att det sitter duktiga seglare i dem oavsett båttyp eller riggtyp, men det är återigen inget som SRS bedömer.

        Min åsikt är nog att vadsomhelst går att bevisa med statistik, men för mig räcker det att sätta mig i en båt med självslående fock och falla av fem grader från dikt bidevind och titta på hur focken ser ut när man släpper lite i skotet för den nya kursen.

        • JIMMY Mar 18, 2017 Reply

          Min fock som är 105% och skotas på längsgående skena på rufftaket (7,5gr skotvinkel). Den beter sig precis som en självslående fock gör när jag faller fem grader från dikt bidevind och man släpper lite på skotet. Jag löser det genom att använda ett barberhaul i relingen. Har man självslående fock kan man lösa det på samma sätt. Så vad är skillnaden Tomas?

          Vill jag justera skotpunkten på min fock så måste jag flytta vagnen, men det går bara göra om den är obelastad då den sitter med fjäderbelastad pinne. Jag måste alltså flytta vagnen när den är obelastade i lovart och sedan slå. Det är mitt val, jag gillar den setupen och det finns för och nackdelar med allt.

          Har man en självslående fock kan man hissa den upp och ned på förstaget för att på så sätt ändra skotpunkten. Eller så kan man använda en liten talja tillfälligt som man kopplar i mellan skenan och skeddan på sin fock för att tillfälligt avlasta skotet så att man kan sätta det i ett annat hål i skeddan och på så sätt ändra skotpunkt.

          • srsseglaren Mar 18, 2017

            Egentligen borde man inte skriva det här utan bara vara tacksam så länge det varar.
            Det finns ganska många som seglar aktivt och lägger ned 100tusentals kr på nya segel men som inte justerar ut sina segel i sidan på båten när det öppnar upp.
            Nu kom tyvärr anden ut ur flaskan och det blev lite svårare att nå resultat med dåliga segel.

            Tror inte att Tomas synpunkt är mindre valid pga antalet båtar som inte kan justera skotpunkterna flyttande ?

          • Tomas Andersson Mar 18, 2017

            På exempelvis CB66 får du inte borra några nya hål eller flytta orginalbeslagen så där finns inget att knyta eller sätta fast ett barberhaul i.

            Skall man först släppa cunningham för att sedan hissa focken och sedan återigen sträcka cunningham så har vindbyn troligen redan passerat.

            Enda fördelen jag kan se med en vagn med fjäderpinne är att det blir mindre snören. Jag verkligen älskar mitt helt flytande arrangemang och nyttjar det också fullt ut och som jag bedömer det är det en av de största anledningarna till att jag kan ha bra fart i lådan med mina gamla trasor.

            Metoden jag använder är att strax innan byn träffar så öppnar jag spalten så att skotvinkeln ökas för att vara anpassad till att den skenbara vinden kommer in mer från sidan och att även luftmängden i spalten ökar, räcker inte detta så släpper jag även upp skotpunten för att öppna seglet i förseglet. Allteftersom båten accelererar och krängningen minskar så återgår jag åt de tidigare inställningarna och förhoppningsvis har även rorsman hängt med i svängarna med att i takt vagna storen.

          • JIMMY Mar 19, 2017

            Det finns många sätt att segla en båt på. En bra rorsman påbörjar lovning sekunden innan byn träffar så att den skenbara vindvinkeln hålls konstant. Ingen förändring i focktrim krävs. Eventuellt behöver storskotstrimmern trava ned i samma sekund och/eller släppa aningens på skotet (beronde på båttyp) för att hålla krängningen konstant. Besättningen ser också till att hänga det där lilla extra.

          • Tomas Andersson Mar 19, 2017

            Ja alla seglar vi på olika sätt. Min filosofi är att röra så lite på rodret som möjligt eftersom varje roderrörelse är en broms. Om man inte öppnar upp spalten mellan fock och storseglet så tenderar det att bli för stora inslag i storen på grund av den ökade luftvolymen som skall passera i spalten. Höjden kommer ändå med farten eftersom kölen greppar bättre och avdriften minskar. Vi har noga analyserat våra styrspår när vi seglat på detta sätt och det blir snuskigt bra.

            De gånger vi har haft med Collberg ombord och han har fått lov att styra så har jag konstaterat att jag aldrig sett någon annnan som rör så lite på rodret.

            Som anekdot kan jag berätta när jag som 14-åring gastade på Folke målares helt oruffade A 15 (vackraste båt jag seglat) gubben sa alltid såhär “En sa låta na löpa” tycker det håller än idag. Fart ger höjd.

            En annan ska vi utvecklat är efter att kollat förra Americas Cup-finalen att segla båten i olika “Mode” beroende på vilken situation vi befinner oss i på banan och har man tränat in några sådana på olika bogar så är det ett effektivt vapen att ta till när det börjar osa katt.

            Och då är det ju viktigt att kunna trimma effektivt och snabbt så att man kan reagera direkt i situationen….

          • Dan Mar 19, 2017

            Precis så jag alltid gjort oavsett båttyp. En hand till travaren och en på rorkultsförlängaren. Strax innan byn träffar lovar man upp med känsla och korrigerar lovningen med roder och travare så att krängningen hålls konstant. Vindbyn blir som ett “trappsteg upp” i höjd för att sedan köra på som innan vindbyn. Kan vara så att mycket ensam kappsegling och kappsegling med otränad besättning gjort att man utvecklat denna teknik ganska långt och att den inte är optimal, men relativt många andra känns det väldigt effektivt. Gjorde exakt likadant när vi var 3 man i besättningen och 50 entypsbåtar på linjen.

            Tycker det pratas väldigt lite om vilken påverkan en rorsman har, en duktig rorsman kan kompensera för ett ej optimalt trim genom att känna av vilket “tryck” båten behöver för att ha rätt gång. Kanske bara är jag men jag tillåter tidvis inslag i både stor och försegel sålänge gången är rätt i båten. Har inte seglat extrema sportbåtar, kanske är det så denna teknik inte alls fungerar i detta fall och att man måste släppa på skoten och alltid gå mer på fart än höjd.

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 19, 2017

            Som sagt, olika båtar kräver lite olika meck.

            På Novan, som väl fortfarande är den båt vi vunnit mest med, så hade vi fasta skenor (med fjäderbelastad pinne på vagnen). Enda justeringsmetoden var att jobba med skotet… och som Jimmy skriver, köra ut i relingen så fort det gick.

            Det behöver inte vara så förbannat fancy.

            Moderna, lite sportigare båtar, kräver mer trim. Men då har de oftast layout och utrustning för att underlätta.

          • seglaren Mar 19, 2017

            var det inte sagt att SRS skulle vara inbjudande och att kan komma med det man har och dår en bedömning? jag var faktiskt inte medveten om detta men blir mycket förvånad när jag läser tråden. visst finns 1000 olika lösningar och en del är väl mer eller mindre gynsam och visst beror mycket på båttypen. det är just därför resonemanget inte håller, jag gör på min båt si eller så.

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 19, 2017

            Att “hyfsat rättvist bedöma de båtar som seglas” och att “anpassas efter varje litet meck som superengagerade seglare kan tänkas vilja göra” är ju två helt olika saker.

            Om jag vill segla med slacka mantåg, hänga i vanten i slagen, spira focken när gennakern är uppe eller halsa stagsegel i lovart så gynnar det knappast bredden att SRS stryker dessa regler?

            För de seglare som seglar annat än SRS (eller kommer till Sverige för att segla) så är det också förkastligt att SRS inför egna hemsnickrade definitioner och mätmetoder som inte finns i andra regler. Worst case är olika saker tillåtna i olika regler.

            Om detta var ett vanligt sätt att skota sin fock på, så är jag säker på att man hade tittat på reglerna. Men nu har vi inte ett enda skarpt exempel – utan debatten först mest för sakens skull?

            Skönt att det bara är 2 veckor till segling nu!

          • seglaren Mar 19, 2017

            det just därför det infördes egna definitioner för Gennaker, Code0, spinnacker osv.

          • srsseglaren Mar 19, 2017

            “förkastligt att SRS inför egna hemsnickrade definitioner”
            Det var därför som svaret på vad som är korrekt skotning söktes i KSR och inte i SRS-klassregler.
            Det tog det ganska lång tid att komma fram till :-)

            Håller med skönt att det bara är vårputsen kvar så vi kommer ut på sjön.

          • JIMMY Mar 19, 2017

            Antar att ni syftar till “Flygande försegel”? Den definitionen fanns redan i SRS-reglerna för flerskrovsbåtar och den finns också i ORC (dock inte för alla typer av flygande försegel) och eftersom att gränserna för vad som är en Spinnaker, Gennaker och Code sakta men säkert har suddats ut så var det ett ganska naturligt steg för att förenkla SRS-systemet. Definitionen som fanns innan var SRS ensam om.

            I denna tråden efterfrågas mer komplexa regler med fler undantag och i en tidtagare tråd efterfrågas enklare regler. Paradoxalt…

            Få inser hur komplext det är att skriva bra regler. Med bra menar jag inte bara att den stora massan ska tycka att det är en stimulerande regel att kappsegla under utan samtidig skall den vara enkel och tydlig, med ett språk som är lätt att förstå, utan en massa komplexa formuleringar och udda undantag. Samtidigt ska regeln hålla rent tekniskt och inte ha kryphål.

          • seglaren Mar 19, 2017

            Jag har inga som helst problem med definitioner av undanvindsegel i SRS. SRS har just i detta fall egna definitioner som jag fått höra ur säker källa att ideen var att definiera dessa segel utifrån användandet och inte hur de är gjorda.Som jag förstått var det fd ordförande i TK’s påhitt.
            som sagt så har jag inga problem att SRS har egna regler. Det blir dock en inkonsekvens om man sen i andra sammanhang använder argumentet att SRS ska vara konfirm med andra regler.
            ORC -ratingsystem regel 209 säger visserligen att spinnaker ska föras flygande men IMS-rule G6 definierar spinnaker som ett segel där halvbredden ska vara 75% av underlikslängden. liknade definition finns även för IRC.
            Jag har ingen aning hur det ligger till på flerskrovssidan.

          • srsseglaren Mar 19, 2017

            Tror att seglaren avsåg flygande försegel.
            Då syftat på att SRS har en egen definition på vad som är Spinnaker resp. Gennaker.

            Och att PG och jag avsåg att SRS har en egen definition på fockskotning i och med att ett försegel inte ska skotas i mer än en punkt samtidigt.

            Mitt senaste inlägg var onödigt och aningen synisk som svar på PG+s aningen onödiga och syniska kommentar på var man finner regelstöd för skotningen.
            Sorry about that.

            Håller helt med i övrigt.

          • JIMMY Mar 19, 2017

            Fast nu har ju inte SRS egna/unika definitioner för vad som är en spinnaker resp gennaker och inte heller för hur ett försegel får skotas. Det betyder dock inte att definitionerna är klockrena ur alla synvinklar men de finns av en god anledning och vi som jobbar med SRS lyssnar lyhört på förslag. Samtidigt måste man förstå att det liksom inte bara är att slänga in en lite godtycklig text i en klassregel, det är mer komplext än så.

          • srsseglaren Mar 19, 2017

            Vet inte vilka mätregler eller hur många mätregler som delar SRS definitioner på D:O ?
            Men tror att det är långt ifrån alla ?

            Men som PG skrev i sitt sista inlägg:
            “För de seglare som seglar annat än SRS (eller kommer till Sverige för att segla) så är det också förkastligt att SRS inför egna hemsnickrade definitioner och mätmetoder som inte finns i andra regler. Worst case är olika saker tillåtna i olika regler.”

            Den uppfattningen har även jag och kanske finns det fler som delar den ?

            Håller med om att det inte bara är att ändra, av dom skäl du framfört samt av fler skäl som kan vara svåra att överblicka.

          • Peter Mar 20, 2017

            jag upplever att det efterfrågas möjlighet via mätbrev att har specialvarianter. På så sätt behövs ju inte definituion för varje fall utan mer eller mindre en bedömning. Just nu finns förbud till en del lösningar.
            SRS har ju redan iddag special lösningar, så argumentet rörande hemmasnickrade definitoner håller ju inte.
            Intressant är Thomas Wiberg inlägg med hänvisning till Endeavour. I berört fall räknades endast faktiska segelyta.
            http://www.youngandson.com/files/imagefield/IMGP1157.JPG

            Jag har inga som helst synpunkter rörande definition undanvindsdefintioner i SRS.
            Jag kan dock inte hålla med om Jimmys förklaring.
            Det var ju fore Jimmy’s tid I TK dåvarande ordförande tyckte att segeldefiniton borde basera på användning istället för hur ett segel ser ut. Därav kom det till dagens SRS-definitioner.
            ORC kräver visserligen via regel 209 i ORC rating system att spinnacker körs flygande men i IMS-regeln G6 är spinnacker definierad bla. som ett segel med >0,75*underlikslängden. Code segel förpassas på så vis till föresegel som genua och fock (i SRS är det undanvindsegel).
            IRC har liknande definition.

          • JIMMY Mar 20, 2017

            Det är intressant att ni väljer att debattera om saker ni inte är helt pålästa om. Har ni läst SRS-reglerna 2017?

            Det finns inte längre någon definition i SRS som säger att ett code segel är ett undanvindssegel. Det är ett flygande försegel. SRS har ingen definition på Spinnaker resp. Gennaker, de är flygande försegel.

            Om vi tar ett exempel med ett flygande försegel på 65% halvbredd (kallas även Code 1). Om båten är långsam och därmed inte bygger så mycket skenbar vind så kommer den att kunna gå hyfsat högt med ett sådant segel, väl högre än halvvind, sann vindvinkel. Men om samma segel sitter på en snabb båt (som blir allt vanligare) som bygger mycket skenbar vind så kommer båten inte att kunna segla högre än halvvind, faktum är att den i lättare vindar seglar VMG läns med detta segel. I det senare fallet skulle ett sådant segel därför kunna klassas som ett undanvindssegel men inte i det första. Därför är det mer logiskt att kalla seglet flygande försegel för det är det i båda fallen och så ser definitionen ut i SRS i dag. Detta för att inte hindra utvecklingen och utan att göra regeln krångligare med specialundantag.

            Ska vi prata skotpunkter för självslående fockar så är detta, på detta forum i denna tråd, första gången jag hör om önskemålet att det skall vara tillåtet att skota sin självslående fock i två olika punkter samtidigt och detta av en seglare som en gång seglade CB66 men gör det inte längre. Föreslaget skotsystem finns dessutom än så länge bara på ritbordet, det är inte ens beprövat att det verkligen fungerar på ett tillräckligt bra sätt för att realitera på bred front. Om detta skotsystem är viktigt för breddseglingen i Sverige borde vi hört detta tidigare och om vi hade hört detta tidigare och frekvent återkommande så hade inte regeln sett ut som den gör i dag.

            Så kallade codesegel var tidigare förbjudna i de allra flesta respitsystem men allt eftersom båtarna blev snabbare och behovet ökade så blev man tvungen att skriva om reglerna för att inte hindra utvecklingen. I fallet för skotpunkten för självslående fockar så är regeln just nu låst pga att man vill täppa till ett kryphål (som inte handlar om självslående fockar) men om detta visar sig hindra utvecklingen och att självslående fockar med dubbla skotpunkter är en ”game changer” för seglingen så kommer reglerna att ändras.

          • T Mar 20, 2017

            Det var på mitt ritbord som skissen i denna tråd kom till och jag ar aldrig seglat CB66. Men jag har seglat med själslående fock i andra båtar sen 1987 om jag minns rätt. Önskemålet om ökad trimbarhet har funnits hela tiden, lösningen har legat och grott i bakhuvet men kom inte på pränt förrän för 4 år sen. Att den inte blivit implementerad beror väl snarast på lathet men nu är jag ännu latare (äldre) och trimmar gärna om mina segel från sittbrunnen. (Att flytta seglet upp och ner på förstaget för att ändra skotpunkt är annars en rätt dålig ide om man har selftackern på rulle)
            Jag ska göra en insats för breddseglingen i Sverige och realisera iden till sommaren. Jag har tillräckligt med ‘skrot’ i lådorna för att kunna fixa det utan investeringar och med relingslist i aluminium tror jag inte att jag behöver borra några hål i båten..
            Och sen ska jag aldrig försöka vara smart mer och försöka lösa problem som inte finns. Istället ska jag lära mig segla, det verkar ju vara där det brister.
            Med vänlig hälsning
            /T

          • Peter Mar 21, 2017

            Nja Jimmy, det handlar ju inte vad är bra eller mindre med med SRS-egen definition och varför det skulle vara bra utan att det finns! Som sagt, inga synpunkter från min sida rörande definition om flygande segel/spinnaker i SRS.
            Peter G’ss argument “så är det också förkastligt att SRS inför egna hemsnickrade definitioner och mätmetoder som inte finns i andra regler.” håller dock inte då SRS har redan egna definitioner.

  25. srsseglaren Mar 18, 2017 Reply

    Var ett tag inne på en bättre variant av självslående fock som överlappar masten.
    Tanken var en Jack Holt bom som gick förbi masten men som var teleskopisk och blev kortare vid varje slag så att den kunde passare masten.
    Fördelen med en sån är både större segelyta (motsvarande det man kallar för 110% fock men oftast bara är ca 106-108%) samt bättre kontroll vid halvvind och undanvind tror inte jag har sett ngt liknande tidigare ?

    Borde vara det optimala shorthandseglet ?

    • srsseglaren Mar 18, 2017 Reply

      Tror inte det finns statistiska underlag för allt som är bättre i den existerande flottan vill man leda till bevis får man göra som forskarna gör prova sig fram med två olika varianter tex genom att tillåta trimmning med två skot i vissa entypsklasser med tiden kommer det att visa sig om det finns ngn fördel?

      Holt bom om ngn undrar:
      http://alerionyachts.com/alerion-express-series/ae-38/

      • Erik Barkefors Mar 18, 2017 Reply

        Garry Hoyt http://www.garryhoyt.com
        Jack Holt höll på med beslag till främst jollar.

        • KåreL Mar 18, 2017 Reply

          En liten anekdot om Hoyt bomen. Några år före Hoyt tog patent på sin bom utvecklade Roger Wilson (lite osäker på efternamnet) näst intill identisk bom till 2.4m båtarna i Sarasota, Florida. Lite efter Garry besökte verkstaden där Roger arbetade i sökte han patentet på bommen. Blev själv tillfrågad att vittna mot Hoyt när han hotade att stämma en 2.4 seglare för patentintrång när att han använde och sålde Rogers bom. Only in America :). Bomen är ingen dålig ide men fungerar inte så bra tillsammans med mantåg.

          • srsseglaren Mar 18, 2017

            Kul info.
            Som sagt det är ett ganska stort aber på staket båtar eftersom man vill komma så lågt som möjligt.
            Vart aldrig helt klar men kugghjulskonstruktionen som drar in teleskopet vid slagen.
            Snygg version här:
            http://www.lunne.se/lunne/Tejst.html

          • KåreL Mar 19, 2017

            Snubbeltråden hindrar många effektiva lösningar när det gäller segel. Men när det gäller havsrace förstår jag och respekterar säkerhetsaspekten med mantåg.

          • Tomas Andersson Mar 19, 2017

            Elle lägre, mendå får man släppa kicken när skothornet passerar mantåget och sedan dra åt.

        • Tomas Andersson Mar 19, 2017 Reply

          Kanske en wishbonebom med kick där skothornet är såpass högt att det passerar mantåget ?

        • Tomas Andersson Mar 21, 2017 Reply

          Skulle detta arrangemang vara tillåtet enligt SRS ?

          http://forumbilder.se/G7OT6/bom

          • /HenrikB Mar 21, 2017

            Varför inte spira i lä mer vanlig spinnbom?

          • Tomas Andersson Mar 21, 2017

            Tanken är att kunna få bukt med akterliket på öppna bogar när det blåser för mycket för gennackern och då också få ett segel med ordentlig vingprofil och där också spalten stämmer bättre överens med storseglet.

  26. srsseglaren Mar 18, 2017 Reply

    Thanks Erik det var därför jag hade lite svårt att hitta referenser.

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*