Finländarna bäst på modern PR?
Jag vet inte om ni märkt det, men det vimlar av ganska torra pressreleaser och “nyheter” som antingen hamnar i papperskorgen eller som små notiser för att fylla ut seglingstidningarna. För att få folk att engagera sig, oavsett om det gäller redaktörer eller läsare, krävs det lite mer.
När jag får tid skall jag göra en topplista över de som lyckas.
Nära toppen återfinns Henry Ericsson, som var pressofficer på EM i Drake i augusti. Dagliga poetiska pressreleaser och massor av bilder (här är ett exempel på skota.se).
Bland båttillverkarna ligger Finngulf bra till. Just nu är det 201 dagar till sjösättning av Fingulf 43 och VD Anders Kurtén bloggar från Annapolis, produktionschef Vicke Ruokolahti visar sexiga bilder på pluggen (bilden) och man debatterar fartpotential både på finska forum och på SA.
Oct 12, 2007 @ 17:20
Nu kommer lite “surt sa räven…”.
Jag skulle gärna ha pengar att köpa en båt i FG43 storlek men jag skulle förmodligen inte köpa just den.
Varför?
Den har en känd konstruktör – eller kommer i alla fall från ritbordet hos en känd konstruktörsbyrå.
Några finländska varv är kända att göra vackra arbeten – men hur är de att segla och leva i, och hör FG till den gruppen?
Jag skulle tittta på detaljlösningar, kojlängder (är 195 cm lång) och möjlighet att segla shorthand – hur ofta har man full besättning?
Med det jag vet idag så ligger Akilaria 40 från Lombard och Dehler 44 i samma prisklass och ger mig betydligt mer än vackra bilder. Eller varför inte en J/122?
Oct 12, 2007 @ 17:30
Men Erik B. Läs igenom ditt inlägg igen . Du säger att du förmodligen inte skulle köpa just den och frågar dig varför? Men du svarar ju aldrig på frågan med annat än att Akilaria 40 och Dehler 44 just nu ger dig mer än vackra bilder.
Kan du utveckla vilken båt du skule välja och varför?
Måste tillägga att jag inte känner till något desto mera om varkendera båtarna men jag är intresserad av motiverade åsikter.
Oct 12, 2007 @ 19:15
Båten är må vara helt okej, kanske mera medelmått än spännande, men jag tycker det är “surt” just det att man (nästan desperat) försöker utnyttja anonyma inlägg – kanske skapa flyingtiger-syndrom – inom vissa forums. Snart också här?
Oct 12, 2007 @ 20:07
Du har nog Sven delvis genomskådat det, men mig veterligen så har Anssi (postade på SA) ingen kontakt med FG förutom att han rör sig på samma finska forum. Vad jag vet dock är, att Vickes son jobbar på (internet)marknadsföringsbolag och är aktiv sportbåtsentusiast på det finska forumet. Sammanträfffanden? :)
Oct 12, 2007 @ 20:33
Så klart är det utstuderat, men man har gjort sin hemläxa när det gäller “PR 2.0” (som det så fint kallas). Jag hoppas att man orkar hela vägen och att det inte bara är ett engångsfenomen vid lanseringen. Och det är förbannat mycket roligare än samma renderade CAD-ritningar och pressreleaser som alla andra kör.
I det här segmentet är varumärke, och positionering på marknaden, otroligt viktigt. Det går inte att välja mellan en Fingulf 43, Landmark 43, Arcona 43, Dehler 44, ClubSwan 42, GS 43, X-43 eller J/133 på “objektiva” grunder. Här måste man nå potentiella köpare med ett tydligt budskap. Och många väljer att tillhöra ett “brand” som ger dem rätt identitet, så det är svårt att konvertera folk som tycker sig tillhöra Arcona-, X- eller J-familjen. Precis som på bilmarknaden.
Fingulf verkar ha gjort sin hemläxa. Om detta räcker för att lyckas även utanför Finland återstår att se. Skall bli spännade… inte minst som praktikfall i marknadsföring.
Oct 12, 2007 @ 23:11
Hemläxa och hemläxa – det återstår att se om det verkligen går att marknadsföra en kanska konservativ “femmiljonare” (SEK) genom mer eller mindre marginella seglings-forum. Om det skulle gå, det skulle säkert glädja PG, och alla andra segling-blog-entusiasister (dvs. oss alla ;-). Kanske är det inte helt omöjligt.
Oct 13, 2007 @ 00:12
Hej Jan – och alla ni andra,
Finngulf har gjort många rätt i marknadsföringen som Peter G mycket riktigt påpekat. Men mitt intresse har inte lockats bort från andra drömbåtar än.
Min point som jag hade svårt att få fram så kort som jag ville var att det kan vara kul med marknadsföring men att känslan när jag tittar närmare på en båt, eller är ute med den är väldigt olika och den känslan stämmer inte alltid med intrycket de vill ge i reklamen. Ibland känns det hela båten gedigen trots att deplacementet är lätt, andra gånger inte. Ibland är produktionsvänligheten max på bekostnad av användarvänlighet. Jämför t ex hur ett fabrikat sätter ihop skrov och däck med plåtskruv. Fundera på hur lång tid det tar jämfört med det ”gamla sättet” med alulist och bult c/c 80 mm. Titta på bägge alternativen i dolda utrymmen eller tom i taket i stickkojen. Att spetsarna på plåtskruven sticker ut under däck vid stickkojerna verkar inte alla se. Hoppas att besättningarna slipper känna det också. Alla andra delar av en båt kan skärskådas på samma sätt. Jag värderar sen intrycken på ett sätt och andra på ett annat sätt. Inget är rätt eller fel men förhoppningsvis kan vi lära oss något av varandra.
Har haft nöjet att gasta ett par gånger på en Dehler 34DD i somras. Mycket gediget bygge där riggen inte slackade i lä trots 12-14 m/s kryss över ett skvalpigt Bråviken. Dehler har valt en dyrare skarv mellan skrov och däck och använder den också i reklamen. Fina byggen som vad jag sett klart är värda de extra kronorna ovanpå billigare byggen. Deplacementet får väl anses som normalt idag och de har lyckats att få in mycket funktion utan att vikten skenat.
Att jag nämnde Akilaria beror på ett stort intresse för den klassen och där finns säkert många bra byggen. Akilarian är ett seriebygge med epoxy/sandwichskrov som är lite dyrare än de polyestervarianter som finns men skillnaden i livslängd har redan visat sig med skrovskador på några polyesterbyggen. Inte lätt att bygga en 40-fotare på 4,5 ton och 19 m mast till konkurrenskraftigt pris.
Jag har tyvärr inte haft nöjet att segla någon av de nyare J/båtarna men redan J/24:an (på 80-talet) hade en gång i sjön som många andra saknar. Vi som satt på railen hade många glada stunder när vi slapp dra på jackan eftersom J/24:an inte drog upp ryksjö. Gastarna på andra båtar i motsvarande storlek satt ofta i helställ.
Att köpa båt är inte lätt men min point är att en fin broschyr inte alltid motsvaras av en fin produkt. Givetvis finns det också exempel där produkten är lika fin som marknadsföringen.
Det finns båtar idag till de flesta användningsområden – allt från optimistjollar till jorden runt på 50 dagar. Vilken är bäst? Det måste du själv svara på. Vilken gillar jag bäst då? Akilarian är en mycket fin båt, J/124 med rorkult vore jättefin på ostkusten. Rorkulten gör det lättare att nå allt i brunnen vid ensamsegling.
Om någon kände sig påhoppad av mitt förra inlägg ber jag om ursäkt!
Erik Barkefors, Oxelösund