Instrument & routing på 5 kvällar
Under båtmässan så pratade jag lite om hur vi arbetat med instrument och routing på vår båt. Uppenbarligen var det intressant ämne då vi fyllde Quantum Sail Design Bar med folk. Här är ett referat av vad vi pratade om. Förhoppningsvis kan det ge lite inspiration Foto: Claes Redin.
Observera att detta är vår ”hobby-approach”. Vill man veta hur det verkligen skall göras i ett grand-prixprojekt så pratar man med någon som har koll! Typ Roger Nilson, Aksel Magdahl eller Johan Barne!
Varför skall man bry sig?
Många tycker ju att man blir en bättre seglare om man stänger av instrumenten. Och det är viktigt att använda sina hjälpmedel på rätt sätt – som en av många källor med information för att ta bättre strategiska och tekniska beslut.
Ombord på Blur så skall det framförallt ge en trygghet när man diskuterar vägval. Det finns ingen anledning att alla ombord spekulerar om saker när man faktiskt kan få rätt svar genom att titta på en display! Jag tror alla har varit med om diskussioner på railen kring:
- Har vi med eller motström?
- Är det här hög eller låg kurs?
- Har vinden ökat?
- Är vi verkligen snabba nu?
- Vilken gennaker är snabbast i dessa förhållanden?
- Hur långt är det till layline?
- Vad är det för kurs till märket?
- Vad är det för kurs på nästa ben?
- Vad har vi för TWA på nästa ben = vilka segel?
Om man direkt kan få svar på dessa frågor, kan man i stället fundera över sånt som verkligen avgör seglingar: vad kommer att hända sedan? Var finns den nya vinden? Hur ser det ut på banan? Molnen? Konkurrenterna? Sådant som händer utanför båten!
För oss som inte får tillräckligt mycket tid i båten (vem får det?), så är det här också ett bra sätt att reproducera inställningar som funkar och känna sig trygg i farter och vinklar.
Man måste få ut mycket på kort tid
Ingen har oändligt med tid. Även ett America’s Cup- eller Volvo Ocean Race-projekt brottas med den tid man har tillgänglig innan start. Och man måste prioritera det som ger resultat på banan: båt, segel, mast, besättning, rigg, köl, träning, instrument, väder, … Ja, det finns långa listor med saker som man hade velat göra om tiden var oändlig.
Därför måste man hitta en rimlig ambitionsnivå. Man vill få ut 80% av effekten på 20% av tiden (har vi hört det förut), så här är mina tips på hur man får utväxling på 5 kvällar!
Kväll 1: Kalibrera dina instrument!!!
Finns det en enda sak man skall lägga krut på, så är det kalibrering. Orkar man inte det, så kan man lika gärna stänga av instrumenten!
Beroende på vilka instrument man har så ser processen lite annorlunda ut, men den finns ofta beskriven i manualerna. Och det tar inte mer än en kväll om man jobbar på lite. Just do it! Och tveka inte att finslipa på detta under säsongen. Man ser ganska väl om inte siffrorna stämmer, då är det bara att ta tag i kalibreringen igen. Till sist stämmer det!
Här finns en bra presentation från Nexus, “Know Your Numbers” som Mathias Hellgren höll på en Go for Speed-föreläsning på KTH.
Så här ser setupen på Blur ut. På masten kör vi det som har med fart och vind att göra (med ganska liten dämpning) och över ruffnedgången det som används för navigation och cruising (med lite mer dämpning). Här finns det väl alla möjliga varianter, men så här har vi valt att ha det.
Här är lite gamla diskussioner om instrumentsetupen.
Skall man prioritera är min känsla att kompass är överlägsen (för att se vindvriden), sedan logg (för att ha koll på fart/trim) och vind. GPS är bra för att kunna få fram om det är med- eller motström (och navigera med så klart).
Kväll 2: Skaffa fram polardiagram
Ett polardiagram talar om hur fort båten kan gå under olika förhållanden. Baserat på hur mycket det blåser (TWS – True Wind Speed) och vilken vinkel jag har mot vinden (TWA- True Wind Angle) så får jag fram min (teoretiska fart). Detta kan användas till två saker:
Som referens när jag styr eller trimmar. Om jag inte har koll på min båt så kan steg ett vara att försöka nå de farter och vinklar som anges i polardiagrammet. Sedan kan jag arbeta utifrån det. Detta ger en trygghet i om jag ligger någorlunda rätt eller ej.
För att göra routing. Routing innebär att datorn kan kombinera mitt polardiagram med ett väderscenario och på så sätt föreslå den snabbaste vägen från A till B.
Hur får man då fatt i ett polardiagram till sin båt. Bäst är antagligen att mäta in den i t.ex. ORCi då jag får dessa data i mitt mätbrev. Annars kan jag ta en systerbåt som redan är inmätt eller i värsta fall en liknande båt. Man kan också prata med tillverkaren, konstruktören eller kanske sin segelmakare som bör ha koll på dessa saker.
Utifrån dessa kan man sedan justera siffrorna för att passa sin egen båt och segelkonfiguration. Viktigast då är farter/vinklar på kryss och undanvind, då det är dessa man använder som referenser på havet. För enkel routing så behöver man inte vara lika noggrann (vädret stämmer sällan 100% med prognoserna).
Här finns en samling polarfiler i lite olika format…
Så här kan det se ut. Vid kryss i 12 knop med stora genuan så kan jag utgå från 6.4 knop och TWA på 40 grader. Sedan jobba utifrån detta. Samma sak när jag rundar kryssmärket. Då borde vi kunna göra minst 6.63 knop vid TWA 160.
Ofta överträffar man de teoretiska siffrorna (vilket är bra för självförtroendet). Till exempel kan man nästan alltid lägga på 4% på de siffror som kommer från ORCi-mätbrev. Detta kan man med fördel justera i Excel.
Utifrån dessa siffror har vi gjort två saker:
- Tabeller enligt ovan som plastas in och sätts i sittbrunn. Ger en snabb indikation till rorsman och trim.
- Formatering så att de passar i ett routingprogram, till exempel Expedition. Oftast fixar man detta i Excel och exporterar som en textfil.
I olika programvaror finns funktioner för att uppdatera polardiagram, men det enklaste är ofta att göra det i Excel. Vill man sedan bli lite mer avancerad kan det vara värt att fokusera på de speciella segel som gör stor skillnad. En Code 0 kan göra 1-1.5 knop i vissa lägen. Då är det läge att försöka få in detta i diagrammet.
Kväll 3: skaffa Expedition
Ja, det finns flera bra alternativ, men när jag utvärderade så var Expedition både det ebklaste programmet samtidigt som det användes på absolut toppnivå. Man kaj också titta på Deckman (framförallt om man kör B&G) och MaxSea. Jag har dock bra erfarenheter av Nexus+Expedition som funkar mycket bra ihop.
Kväll 4: få koll på vädret
Det svåraste beslutet när det börjar närma sig kappsegling är vilket väder som gäller. Detta är ju alltid viktigt, så det lönar sig att lägga lite krut på det.
Jag brukar försöka välja 2-3 källor veckan innan start, och sedan följa dem. På detta sätt kan man se vilka prognoser som stämmer bäst med verkligheten. Eftersom alla använder matematiska modeller och beräkningar, så är chansen att de som stämde bäst torsdag och fredag också gör den bästa prognosen för helgen.
Det finns alla möjliga källor, från gratistjänster på global nivå ner till betaltjänster som erbjuder lokalt väder med mycket hög upplösning. Det här är ett eget avsnitt men man kan spana in GRIB.us, PredictWind, ProGrib, SailDocs (gfs m.fl.), SMHI (framför allt deras specialprognos till Gotland Runt), Yr.no och en del andra. Även SailPlanner erbjuder en bra tjänst som man skall ha med i sin mix. Men det är bara en vädermodell, och vill man ha koll behöver man köra ett par olika parallellt.
Kväll 5: träna routing
Routing är ingenting man lär sig på väg ut till startlinjen inför Gotland Runt. Det kräver att man dels har koll på handgreppen och dels förstår de olika sätt som man kan göra det i programvaran. Om man har koll på sina polarer och har hittat ett par sjyssta vädermodeller, så handlar det bara om jobba på.
En bra träning är att köra hemma parallellt med ett riktigt race (kanske om man spelar sailonline), att routa på semestern eller att routa åt sina kompisar. Vad som helst som gör att man tvingas välja väder och aktivt arbeta med programvaran.
Här är de optioner som finns i Expedition, vilka kan ge en fingervisning om hur man går till väga.
Här är dialogrutan för att lyfta in väderdata i så kallade GRIB-filer. Man kan lägga till hur många man vill med olika längd (6 timmar till 6 dagar), upplösning (en lokal vädermodell innehåller mer data vilket ger en mer exakt routing), ström och annat. Expedition väljer den som har högst upplösning i det korta perspektivet, men man får även med macroperspektivet över flera dagar.
Under denna ruta kan man justera sin vädermodell på massa sätt för att anpassa den till verkligheten. Tror man på mer vind än modellen? Tror man att lågtrycket rör sig snabbare? Bara att justera, och prova vad det gör för rutten.
Här är själva routing-inställningarna.
Bästa sättet att komma igång är att ladda ner Expedition och leka med programmet. Man får en 30-dagars testlicens utan kostnad och då kan man använda alla funktioner.
Feb 5, 2009 @ 09:30
Tack för bra föredrag och bra att du la upp info här på blogen.
Är väl bara att planera in en kalibreringsdag i början av säsongen…
Feb 5, 2009 @ 11:07
Vem i besättningen har ansvar att analysera all input från instrumenten?
Det är väl ändå inte rorsman som okoncentrerat fluktar på de digitala siffrorna!
Feb 5, 2009 @ 17:59
Helhetsansvaret bör navigatören ha. Vad som är olyckligt i många båtar (inklusive vår) är att det är ägare/skeppare/rorsman som har koll på hur instrumenten funkar. Så tipset är att hitta/utveckla en bra navigatör och ge honom/henne resurser/förtroende att jobba med detta.
Som rorsman tittar jag och trimmern på fart/twa/vmg jämfört med targets, och pratar mycket om detta. Vi försöker synka kring målfarter, som då representerar point- eller fartläge (om 6.80 är målfart för en viss vindstyrka, kan vi komma överens om att segla högt och nå 6.60 eller speeda och sikta på 7.00. Då är vi synkade och slipper prata om “några grader” upp eller ner. Samma sak på undanvind.
Taktikern tittar på kompasskurs/twd för att avgöra hög- lågkurs.
Feb 5, 2009 @ 18:02
Heter det GRID eller GRIB-fil? Tycker det är olika från ställe till ställe?
Feb 5, 2009 @ 18:07
Feb 5, 2009 @ 21:20
Fundering inför segelköp..
Jag noterade i polardiagrammet att både fart och höjd är bättre med G1 än med focken vid 10 m/s, antar att det är teoretiska värden? Har du testat vad du får för fart höjd i verkligheten vid starkare vindar med G1 respektive fock? har du samma skotvinkel?
Feb 5, 2009 @ 21:32
Tabellen ovan är en teoretisk körning som stämmer så där. Jag avslöjar väl inte våra riktiga siffror :-)
“Crossover” mellan genua och fock ligger vid 6 m/s (lite beroende på förhållanden). Focken skotas mycket tajtare med “infuckers”, så vi går något högre än siffrorna ovan, men framförallt fortare. Att fart ger höjd stämmer ju faktiskt…
Feb 5, 2009 @ 21:54
Intressant, detta måste jag undersöka på min egen båt till våren..
Feb 5, 2009 @ 22:15
En annan nyttig övning, som jag medvetet utelämnade, är att bygga “sailcharts” där man markerar vilka segel som funkar bäst i olika register. Det är mycket jobb att prova var gränserna går mellan olika försegel eller spinnakers, men när man väl fått fram “crossovers” så är de mycket användbara.
De kan se ut på lite olika sätt. Först ett “seilchart” från First 31.7 Bilbo. Detta borde funka även på din båt om du har liknande garderob? Här går man från G1 till G3 vid 8 m/s vilket låter rimligt?
Tores Lewander presenterade detta på Gotlad Runt Debrief “Att välja rätt segel” (pdf 1.6MB):
Feb 6, 2009 @ 19:57
Tack Peter.
Ja byte till fock vid 8 m/s stämmer nog rätt väl utifrån det jag hört ifrån andra. Kan ju ändå vara intressant att testa med mina segel, jag tror det kan vara en ganska lärorik övning och till att börja med så kan man ju begränsa sig till bidevind med lite olika höjdtagning (och inhal på fock) så blir det en begränsad arbetsinsats men ändå mycket användbar information.
Feb 8, 2009 @ 10:24
Vilka enorma kunskaper du har Peter. Jag är mycket inponerad.
Feb 9, 2009 @ 16:00
Instrument, segel och båtfart…
Redan för 19 år sedan hade vi en dator (1:a generationens laptop, mer krävdes inte) ombord som var kopplad med instrumenten (nke) i den 1-tonnare som jag seglade med då. Det viktiga med datorn är att den samplade och uppdaterade alla värden hela tiden. Det gjorde att vi kunde få upp TBS och OWA på våra mastinstrument och jämföra dem med BS och TWA. Alla värden var äkta och alla ombord kunde se dem. Vi slapp ett papper med “kalkylerade värden” att hålla i handen och titta på (eller som en del har fasttejpat någopnstans i sittbrunnen).
Vi kunde därför med lätthet hålla koll på vår båtfart hela tiden. Något som gav oss en stor styrka på havskappeseglingarna. Framförallt på natten. Spekulationerna försvann och övrigt taktiksnack dämpades till ett minimum. Skiljde det för mycket BS och TBS för ofta så var det dags att trimma om, byta segel eller rorsman. Navigatören hade sjökortet och navigatorn i knät och kunde hålla koll på resten.
Detta var en av anledningarna till att vi kunde slå de större “2-tonnarna” Kiwi och Blå Fantast på både seglad och korrigerad tid på Gotland Runt och segla de andra 1-tonnarna och 40-fotarna under horisonten -92 och -93. Tror inte det var en minut mellan Kiwi och Blå Fantast i mål men vi slog dem med över femtio minuter med en mindre båt.
Instrumenten och datorn gjorde oss till bättre seglare för att de talade tydligt och omedelbart om för oss när vi seglade dåligt. Men de talade inte om för oss vad vi gjorde bra eller dåligt. Det fick vi själva lära oss (träna, anteckna, tävla, anteckna). Vi åkte int med utan seglade båten. Dessutom såg man tydligt hur saker som segelval och segelslitage påverkade prestandan negativt.
Instrument gör alltid en seglare till en bättre seglare. Vill säga det att har man tre mastdisplayer som kan visa upp två “storheter” inklusive TBS och OWA så behövs det i princip inte fler displayer ombord (annat än kanske ett multinstrument till navigatören). Finner det ganska märkligt att så många seglar med “pappret” i handen än idag och inte har ett system som kan hantera saker som TBS och OWA. Men kan vi seglare inte tala om för tillverkarna vad vi vill ha så får vi inte bättre instrumentmöjligheter…
Så om jag får säga det. Kan inte det instrumentsystem du har ombord kommunicera med en dator, inte visa upp (eller inte kunna luras att visa upp) TBS och OWA så är det dags att kasta det överbord och se sig om efter ett annat…
Mvh. Andre´B.
Feb 9, 2009 @ 16:53
Det är inga problem att köra upp TBS, Target TWA, VMG%, Polar BSP%, VMC, TWA for optimum VMC eller annan combo som ger dig de svar du vill ha. Begränsningarna ligger inte i tekniken, utan i folks användning av den.
Min presentation vände sig till hobbyseglarna, där steg ett är att få kalibrerat sina prylar och börja jobba med polarer som begrepp! Sedan kan man köra upp siffrorna på masten.
Det hade varit kul att gå igenom båtarna i Sandhamn innan Gotland Runt. Jag tror <30% har kalibrerade instrument och <15% kör aktivt med targets på masten. Och sist jag kollade så hade även de snabbaste båtarna tejpat upp sina målfarter där alla kunde se dem (rätt eller fel).
Feb 9, 2009 @ 17:09
Om man väljer målfarter på ett upptejpat papper eller om man gör det elektroniskt kanske inte spelar så stor roll. Som så ofta tenderar vi att sätta en övertro på elektroniska prylar. Det är ju bara två olika metoder att nå samma mål. Man kan ju hävda att det elektroniska sättet är en snyggare lösning, men det är ju bara en petitess.
Bättre att lägga tid på att lära sig använda informationen i praktiken än att sitta och klura på alla optimala tekniska finesser man kan installera i båten. Tror att vi ska börja med lite målfarter till somaren. Mest troligt på ett upptejpat papper.
Feb 12, 2009 @ 13:06
Det är stor skillnad att se TBS eller “målfarten” kontinuerligt på samma display som Boatspeeden jämfört med att titta på pappret då och då. Det är lite som att släppa en hare framför en greyhound. Man blir vaknare och seglar aktivare. Eftersom TBS ändras beroende på vindstyrka och vinkel är det bra att få upp informationen på display.
En skillnad idag mot det vi hade i 1-tonnaren var att de värden vi hade samplade i datorn faktist var samlade och äkta värden. Inte några teoeretiskt uträknade. Det gjorde att vi fick realistiska värden att segla mot. Systemet var byggt av den franska Americas Cup utmaningen som seglade båten under Admiral´s Cup 1989.
Som ni säger så är det viktigt att instrumenten är kalibrerade. Något som inte alltid enkelt det heller. Vissa system tillåter inte så mycket. Andra har omöjliga instruktionsböcker.
Mvh. Andre B.