Autism i vassvikarna

2 Comments

1. Patrik
   2009-03-09 @ 19:50

   För mycket inkissade revir och gammalt tänk ute i klubbarna.
   Många seglingar går i samma gängor år efter år utan förändringar och fler å fler båtar faller ifrån utan att det tillkommer några nya.
   Se Tjörn Runt med färre och färre seglare ända tills man började lyssna på seglarna.
   I Vänern har vi ett exempel i VenerRace som gått från 200 startande båtar till 20-30 senaste åren, ifjol bröts dock trenden åt det positiva hållet när man presenterade något nytt med shorthandklassen.
   Tävlingen är ett samarrangemang mellan Karlstad & Kristinehamn där Karlstads representanter brukar stå för kreativeteten och Kristinehamns vill ha det som förr.
   Skall man samla bredd och inte skrämma bort de som bara är lite frälsta bör inte en dylik segling pågå mer än ett dygn (tänk Faerdern) folk i allmänhet tycker inte det är skoj i två dygn varav det sista ser du knappt en båt i horisonten.
   Ett kort feedback formulär som krävs in med rorsmansförklaringen är en bra ide och då är det inte den fanatiske skepparen som skall ha fyllt i detta utan den besättningsman/kvinna som såg mest uttråkad ut under resan som skall fylla i och föreslå förbättringarna.

   Reply

2. Sven
   2009-03-09 @ 22:01

   Autismindex

   Genom antagande att det finns 130 båtklubbar i Stockholm och varje båtklubb i snitt håller 100 båtar, (för räkningens skull avräknas mindre motorbåtar) kan vi börja kalkylera autsimindex. Notera dock att autism är en sjusärdeles begåvning och inget negativt, bara man lyckas komma ut ur garderoben/vassviken.

   130 * 100 = 13 000 båtar, avräknas drygt hälften som motorbåtar.
   Återstår 6 000 segelbåtar.
   Avräknas 80 % som fritidsseglare
   Avräknas 10 % som potentiella kappseglare som inte fattat, men har potential.
   Återstår 10 % kappseglare eller 600 båtar.

   En vanlig vecka i Stockholm träningsseglar kanske 100 båtar i grupp.
   Återstår 500 båtar som vill segla men inte kommer till skott
   Detta är Stockhomsseglingens autistiska potential. 500 båtar ger 1000 individer som vill segla men låter bli bara för att de sitter hemma och tror att kappsegling är slut som idrott och att man tillhör en bortdöende minoritet.

   Det går säkert att använda andra siffror men autismindexet bör framhållas som principellt exempel. Begåvningar, intresse och båtar finns, men nätverken och organisationen för våra moderna tider verkar ännu inte ha funnits sin form, trots minst 15 år med internet.

   Vad StSF eller annan privat aktör borde initiera är just en inventering av alla autister ute i vassvikarna. De behöver alla en så liten knuff och uppmuntran för att blomma ut och återupptäcka sin sport. Väl till skott på olika mötesplatser ute på havet upptäcker de något de länge kännt på sig. Det är kul att segla, jag står för att jag är en seglare, jag vågar stå upp för min segling. Nu får det vara slut, jag tänker inte sitta och hymla och vara förtryckt längre.

   Bara vi seglare upptäcker hur många vi är som mår dåligt av att sitta hemma och smyga med vårt intresse, så kan vi skapa en samlande kraft, engagemang och rörelse. Vi kanske skulle demonstrera och prata om parkeringsklassens förtryck. Vi måste kämpa och stå upp för våra rättigheter och vårt intresse.

   Vågar vi bara ge oss ut på banan och visa upp oss på vattnet kan vi säkert få med oss övriga 10 % potentiella kappseglare som inte ens ännu kommit på hur det ligger till med sin egentliga intresseläggning. Vi är alltså minst 2000 seglare med framtiden för oss. Låt oss starta med en inventering av våra kamrater, de behöver uppskas ochy gaskas upp. Framför allt behövs nätverk som visar upp alla liksinnande innan hoppet är ute.

   Om vi antar att seglingsautism är något som företrädesvis drabbar män efter 30, så bör vi kunna kalkylera med alla potentiella seglartjejer som inte heller vet om hur eftertraktade och eftersökta de är. Får vi igång verksamheten och med oss tjejerna så har vi ytterligare minst 2 000 intressenter att locka till banorna en vanlig vardagskväll i Stockholm. När tjejerna kommer är de precis som på krogen och vad varje restaurangägare redan vet. Med lite avslappnad balans mellan könen så ger det ena det andra och affärerna blomstrar. Alla vill vara med och köerna börjar redan på förmiddagen till kvällens arrangemang.

   Nu handlar frågan mer om vem som ska paras ihop med vem på våra olika evenemang, vilka som seglar var när och att informera om detta. Det är lite olika stämning och olika inriktning på våra olika vardagsvkällseglingar. Ibland mixat, ibland sponsorsegling, ibland matchracingi ibland nybörjarsegling, ofta LYS med olika inriktning. Ibland seniorsegling och ibland segling för båtlösa. Hux flux har vi en egen flagga och en egen årlig demonstrationsdag på Riddarfjärden och en paneuropeisk rörelse med devisen ”segling förenar”.

   Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.