America’s Cup | Segel utan gränser
Gott nytt AC-år 2010. Så här efter julferien är det dags att ta en titt på riggarna. Det är ju seglen som är båtens drivmotor, det är där hästkrafterna skall sitta.
Segel utan gränser
Normalt brukar ju segelytan begränsas av mätregeln. Antingen absolut, som i en C-kattas max 33 m² eller i America’s Cup Class regelns 325 m². Eller som en variabel i en formel med andra fartgivande faktorer. En tolva (12mR) för America’s Cup i Newports lätta väder kunde ha 215 m² segel på en 12 m kort vattenlinje, medan en tolva för busvädret i Fremantle kunde satsa på 190 m² med 14 m vattenlinje.
Men för årets AC-utmaning finns ingen begränsning av segelytan. Man får lägga på så mycket klutar båten tål utan att kippa. Limiten ges i praktiken av den ”förväntade” högsta vindstyrkan som i tävlingsinbjudan fastställts till 15 knop, d.v.s. futtiga 8 m/s. Man får anta att ingen segling startas i mer vind än så. Börjar det pipa på mer under köret, får man lov att flexa med riggen. Pajar masten kan man vara bombsäker på att haveristen lämnar in ansökan om gottgörelse p.g.a. vinden.
Vingmast mot vingsegel
Hur har då utmanaren och försvararen valt att utveckla sina riggar? Båda lägren började med vanliga slupriggar med relativt ”låga” master (”bara” 43 meter). De första storseglen var av modell ”flat top” som ACC-båtarna, med genomgående lattor. Alinghi tog snart fram en högre, vridbar mast på 61 m med kort vingprofil, som framkant till ett mjukt storsegel. Den smäckra masten stagades av barduner och dubbla fioler. BOR studerade också ett flertal vridbara ca 60 m höga master med mjuka segel.
Under sommaren 2009 utvecklade BOR en solid vingmast med en höjd på 62 meter. Den främre tredjedelen är en solid vinge av kolfiber med kevlar framparti. Bakpartiet är lodrätt ledat i mitten och består av åtta halvmjuka partier. Varje dels infallsvinkel kan ställas in skilt för sig, för att kompensera för högre vindhastighet i högre luftlager. Masten kryllar av mätare, sensorer och telltales.
Vilket är då det effektivare ”storseglet”? BORs solida vinge är troligen aerodynamiskt effektivare och kan gå högre mot vinden i jämna vindar. Med sin bättre balans kräver den mindre kraft att skota. Alinghis mjukare segel kan vara lättare att läsa av och trimma i växlande fläktar. Klart är att båtarna kommer att uppföra sig olika, med avsevärda fartskillnader, så någon match racing blir det inte frågan om i år. Det kan gå som i Little America’s Cup vissa år, att den ena båten går klart fortare på kryssen, medan den andra är snabbare på läns. På den föreskrivna långa ett varvs banan blir detta inte särskilt roligt att titta på. Men tidtagarur och kalkylatorer kan gå heta hos publiken.
Hissa genuan på länsen
Vad vet vi om förseglen? Båda båtarna har möjlighet att hissa kryssfockar till 60…80 % av masthöjden. Alinghi V verkar använda focken i alla vindstyrkor, medan BOR kör utan då det blåser hyfsat. På undanvind hissar båda båtarna stora rullgenuor eller gennakers ända upp i masttoppen, halsade från bogspröt i mittlinjen, som sträcker sig 7 m framför pontonerna. För bidevind droppas gennakerrullen med sitt förstag ner på däck. Troligen har man flera rullar med segel av olika kaliber med sig ombord.
Spinnakrar blir inte aktuella, då flerskrovsbåtarna går så fort genom vattnet, att den skenbara vinden är förom tvärs även på undanvind, som för en isjakt. I seglingsföreskrifterna har man strukit IKR paragraferna 49-54, vilket bl.a. innebär att segel kan halsas och skotas fritt. Vi kan vänta oss en del fantasifulla lösningar här, kanske att gennakern halsas från lovarts ponton? De nuvarande pontonerna är knappast dimensionerade för 30 tons drag i förstaget.
Då IKR 52 om handkraft också har slopats, har båda båtarna försetts med hjälpmotorer som vid behov går igång för att fylla på trycket i båtarnas hydrauliska och pneumatiska system. Trycket används förmodligen både för stående och löpande rigg, exakt hur klarnar kanske senare. Troligen driver Alinghis motor även pumpverket som flyttar vattenballasten från lä till lovarts skrov. Det glunkas att Alinghis motor på akterbalken låter som en Atlas-Copco tryckluftsborr, medan BORs motor i mittskrovets djup är mera diskret.
Vem har gjort seglen?
Som vanligt är det gruff mellan lägren. Just nu debatteras materialet i Alinghis segel. Ett krav i originalstadgarna, ”Deed of Gift”, är ju att båtarna skall vara byggda i sina hemland. BOR hävdar att Alinghis laminerade segel är gjorda i Minden, Nevada, av North Sails i Amerika. Det får därför inte användas av schweiziska Alinghi. Bertarelli & Co anser att seglet är klockrent gjort i gökklockslandet. Märkligt nog tycks North inte ha någon åsikt i ärendet. Domarna i New York rådfrågas inte denna gång, gudskelov. Frågan avgörs troligen vid inmätningen i Valencia av ISAFs mätmän.
I skrivande stund är det bara 5 veckor till start. BOR är på väg mot Valencia ombord på sitt moderna fraktfartyg, medan Alinghi har hämtats med helikopter. I nästa avsnitt kollar vi besättningar, banor och arrangemang.
Henry Ericsson
Jan 4, 2010 @ 08:50
Det är förstås så att det ligger en viss spänning i att se vem som klurat ut den snabbaste båten – om det nu är på vattnet Cupen vinns.
Men visst har man satt kniven i hela Americas Cup tävlingen – kanske inte vridit om än…
Trist, tycker jag, som hellre följer Louis Vuitton Cup med match racing mellan likadana båtar – tidigare Americas Cup båtar som byggts om för att på papperet vara lika snabba så boathandling och taktik avgör. Dessutom bestäms från land varje morgon, vilka segel som ska seglas med idag.
Trimaransegling Trimaran RIB Bastu i Stockholms Skärgård. Event arrangör. | Sjövillan bloggen
Jan 4, 2010 @ 09:42
[…] America’s Cup | Segel utan gränser […]
Jan 4, 2010 @ 15:14
“I skrivande stund är det bara 5 veckor till start. BOR är på väg mot Valencia ombord på sitt moderna fraktfartyg, medan Alinghi har hämtats med helikopter”
http://valenciasailing.blogspot.com/2010/01/alinghi-5-waiting-off-valencias.html
Tung helikopter
Jan 4, 2010 @ 16:01
Bra artikel Henry. Återigen så har några faktafel smygigt sig in men budskapet är endock spot on.
*Inget vet något om masternas exakta höjd.
*Alinghis båt inte flugigts med Helikopter till Valencia.
*Att uttala sig om huruvida racen blir roliga eller ej att se på bör man passa sig för.
*Alinghi vart inte först med en vridbar mast.
Jan 4, 2010 @ 18:53
Match racing i långsamma båtar är inte lika roligt som detta.
När nästa generation DoG båtr konstrueras så kommer skillnaderna att minska precis på samma sätt som det gjort med IACC båtarna och Match racingen blir tätare. Hoppas att detta koncept vidareutvecklas så att seglingen kan komma någon vart och få mycket PR. Gamla långsamma blybåtar är ingen bra seglings reklam.
Jan 4, 2010 @ 20:53
Det återstår väl att se om detta blir roligare eller tristare än matchracing i IACC. Skiljer det mycket i båtfart lär nog jag stänga av i alla fall, såvida det inte blir spektakulära händelser förstås; alltså sådana händelser som inte har med kappsegling att göra utan mer är av karaktären “Jack-Ass” eller “Blown Up In Seconds”. Men är det dit vi vill ha seglingen? Allt för att få fler tittare? Då nöjer jag mig nog med att kolla på WMRT, RC44 och liknande istället…
Jan 6, 2010 @ 17:47
Första seglingen mellan flerskrovarna som enskild händelse är väl extremt intressant, men visar sig en farkost vara överlägsen kommer intresset att svalna mycket mycket snabbt.
Jan 5, 2010 @ 07:57
Om detta spektakel finansierar sig själv så må det få ha sin gång. Men inte ens formel 1 arbetar enligt så lösa boliner. Segling är en grön sport och det borde promotas mer inte sådana här koldioxidstinna event.
Jan 5, 2010 @ 08:51
Fast lite sjukt är det !
Vad är målet med denna segling, knappast att bevisa vilken typ av båt som är snabbast.
Vilken är Sveriges äldsta Pokal som det seglas om fortfarande, kanske något för Peter G. att skriva om.
Tack för en bra sammanfattning om monstren.
mvh Svenne
Jan 5, 2010 @ 12:02
Hva er deffinisjonen på hvor seilet er laget.
Duken er laget i USA men seilet er sydd sammen av deres egene seilmakere.
Kanskje noe North ikke vil kommentere?
Jan 5, 2010 @ 12:52
Problemet är väl att finns ingen definition……det står “with a yacht or vessel propelled by sails only and constructed in the country to which the Challenging Club belongs”
Jan 5, 2010 @ 19:10
Mange kan mene mye om AC cup i “gamle” båter. Dette er ekstremutvikling som vi alle får glede av.
Fleskrog generelt : gjennomgående spiler, Code 0, furling sails osv kommer fra slik utvikling.
Ekstremseiling ja – de kobler av vantet i le for å kunne skjøte genua slik de vil!!!
Plask gjerne rundt i dinosauren med blyloddet under – om trygghet et målet.
Jan 6, 2010 @ 15:32
“som sträcker sig 7 m framför pontonerna.”
Ponton? Det er da ingen flytebrygger men lynraske seilbåter. Seilbåter har skrog, ikke pontonger.
Jan 6, 2010 @ 21:43
tack herr anonym för intressant kommentar.
som civilingenjör är jag är medveten om att ordet ponton används för flytbryggor som betongpontoner, och som lyftanordningar i t.ex. flytdockor för att lyfta upp skrov för reparation, eller från havsdjupen. just nu håller jag på att köpa in en 8 m betongponton till mitt sommarställe.
men för det första är inlägget är skrivet på svenska, inte danska. det förekommer i svenskan att sidoskroven på flerskrovsbåtar kallas för pontoner. jämför med de engelska synonymerna “sponson” och “float”. visst betyder float också “flytkropp”, “flottör”, “lastbil i karnevaltåg” och “flytmån inom en aktiekurs”. men det gäller att kunna läsa av sammanhanget vad som gäller.
för det andra behöver aktiva, dynamiska journalister ett stort antal synonymer, eljest blir texten torr och repetitiv. så när det gäller t.ex. mast så förbehåller jag mig att kalla den pipa, stång, rör, pinne, räfsa, vinge, profil, segelställning, kolfiberprodukt, allt efter sammanhang och variationsbehov. att sedan “sejlpinde” på danska betyder latta kan inte hjälpas.
davs. du maa ha det godt. henry, elev i hellerup samgymnasium for nogle aar siden.
Jan 6, 2010 @ 21:49
:-)
Jan 8, 2010 @ 04:09
@Heffe
Greit svar, nesten, om et lite viktig tema, men han over her som kritiserer ordet “pontonerna” har likevel et poeng. Ordet virker nedsettende mot flerskrog. Det er antagelig ikke ment sånn. Men det virker også litt amatørmessig eller lite maritimt. På engelsk brukes aldri ordet “pontoon” om et skrog. Det finnes rikelig med ord i alle de skandinaviske språk til å unngå den faktiske feil å omtale et skrog med et ord som betyr “flytende element av brygge eller annen ellers fast installasjon”.
I tillegg gjør du en feil i ditt svar: Han er neppe dansk. Ingen over her skriver dansk. Heller ikke jeg. I tillegg til svensk, er bare norsk brukt til nå.
Ellers:
Veldig spennende å følge med på det tekniske sidene av dette. Det er jo overdreven gigantomani, men det er jo ikke nytt i AC! J-Class… Dette bør uansett alltid være det råeste av teknologi. Det måste ikke være flerskrog, selv om jeg liker det (og seiler det), men det må være båter som flytter grenser, som er innovative, som gir en utvikling i teknologi, og som er spennende å se på.
Hva om Formel 1 biler var tregere enn terrengbiler? Idiotisk selvfølgelig. AC-Class er ca 70 fot, som VOR70. Om en VOR70 stilte mot en AC-Class, er det sannsynlig at jorden-rundt-båten ville knuse banebåten i alt annet enn helt lett vind. Da er det noe alvorlig feil. AC er ikke en “Classic” regatta. Retrobåter som AC-Class duger ikke!
Jan 8, 2010 @ 09:07
Men……Heffe är ju c i v i l i n g e n j ö r ……wow!
Utan kunskap om versalers användning i det skrivna språket.
Jan 8, 2010 @ 13:55
Smart. Om man inte kan klanka ner på innehållet kan man ju alltid köra lite ad hominem och grammatikpåpekanden…. Det brukar ju höja debatten.
För att komma tillbaka till ämnet, som Stein skriver så borde ju framtida AC-båtar vara “F1” för banrace. Och då borde det finnas hyfsat stort utrymme för olika konstruktioner, det blir både segling och konstruktion som samspelar. Det är i alla fall ett av de stora skälen till att jag gillar F1, och då är det väl någon typ av box-regel som gäller? Sen kanske de inte behöver vara 90 fot långa… Men blyfraktare kanske inte är svaret (säger en blyfraktare)
/Hans
Segel eller vinge? « 42
Jan 8, 2010 @ 12:34
[…] 01 2010 Henry Ericsson fortsätter sin bevakning av den 33:e upplagan av America’s Cup på blur.se. Denna gång tittar Henry närmare på […]