Den optimala shorthand-båten?

no-crew-forumet på Facebook så ställdes följande fråga:

Hur ser den optimala shorthand-båten ut om målet är att vinna SRS-seglingar?

“Den man har”, svarade jag :-)

Jag tyckte väl att man behövde vara lite mer specifik kring var man seglade, vilka race som var viktiga och hur mycket “risk” man var villig att ta. Det kan ju vara så att en extrem båt funkar extremt bra ibland, men har svårt att alltid vara med i topp.

Min känsla var att det är ett ganska brett spektrum av båtar, och att konfigurationerna också skiljer ganska mycket. Några kör sina båtar som de är, vissa har förre segel med när man kör shorthanded och andra har laddat på så mycket som det går.

Jag fick också frågan kring vilken båt jag valt idag, och svaret blir nog återigen “den jag har”. Jag tycker 36 fot är lagom stort för att både kunna köra 600′ på havet utan att det blir livsfarligt, men tillräckligt litet för att våga köra 100% när det blåser.

Båten är inte heller vald för att vinna så mycket som det går i SRS (då hade jag behållt Novan) utan för att jag skall utvecklas som seglare.

Jag kollade också på topp-10 i Bohusracet. Ganska brett urval av båtar även om vissa förekommer lite oftare. Då beror det nog mer på besättningen?

Någon som kan se några uppenbara trender?

Arcona 380
Alltiett 35
Dehler 39
First 36.7
Hansson 31
First 35
First 40.7
X-332
Dehler 41
SunFast 3600

Luffe 40MH
J/111
HP1030
Accent
Compis 28
Xp-38
Arcona 410
Farr 30
Manzanita 1/4-ton
Bavaria 38

Manzanita 1/4-ton
Omega 30
Scampi
Accent
Späckhuggare
IOD
Dehler 34
Omega 30
Dynamic 35
Hansson 31

Xp-38
First 36,7
Luffe 40MH
First 36.7
Manzanita 1/4-ton
Wasa 360
Hansson 31
Compis 28
Elan 37
X-99

First Class 10
Accent
Dominant 105
Cumulus
Dufour 40
Compis 28
Luffe 4004
X-412
Omega 30
X-412

Hansson 31
X-332
HP1030
X-332 Sport
X-332
Smaragd
X-99
Arcona 340
Café 28
J/109

Salona 37
J/109
Luffe 4004
X-382
Hansson 31
Arcona 340
Elan 410
Bavaria 38 Match
Smaragd
Dominant 105

X-382
X-46
Smaragd
Bavaria Match 35
X-332
Luffe 40
Salona 37
First 31.7
X-332 Sport
Dominant 150

First 31.7
R6
Linjett 32
Avance 36
J/109
Mani 32
Banner 33
Arcona 46
Cheetah 30
DNF

More from our site

195 Comments

  1. Mathias L Jan 6, 2017 Reply

    Håller definitivt med (är väl utom tävlan då jag hellre seglar med mycket besättning:-)), men när man ser spridning från Arcona410 – Späckhuggare på liknande placeringar så handlar det ju inte så mycket om båttyp som besättning och förhållanden. Inte minst shorthanded är det väl extremt svårt att hitta en enskild båt som ‘själv’ kan prestera i alla förhållanden, utan som Peter säger att snarare lära sig att segla den båt man nu har så snabbt det går i alla sorters väder ?

  2. Andreas i HP Jan 6, 2017 Reply

    Hej
    Så klart är den båt du har bättre…
    Men jag har haft lite olika båtar som så många andra.

    Det jag tycker, är att en sportigare båt kräver mer av besättningen. Måste vara aktivare. Men när man jobbar hårt så belönas man oxå. Jag tycker skojfaktorn ökar rejält .

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 6, 2017 Reply

      +1

      Jag tycker också att det jämnar ut sig i slutet. Jag kanske gör tre segelbyten när andra gör ett (vilket jag så klart förlorar på), men så når jag sjöbrisen 10 minuter före konkurrenterna och kan få tillbaka det jag har förlorat.

      Sedan är man så klart först in i bleket också :-)

  3. Bosse Jan 6, 2017 Reply

    Att den båt man har är bäst, och att man ska lära sig segla den låter lite enkelt. Kan ju faktiskt också vara så att ju mer man kommer underfund med båten dessto mer inser man bristerna. Menar då inte banala saker som att en avlastare sitter fel eller att plottern är gammal.

  4. Anders B Jan 6, 2017 Reply

    Peter, jag undrar om du hade kunnat hävda dig lika bra i Novan i dag? Min uppfattning är att konkurrensen skärpts ordentligt dom senaste åren. Fartgivande faktorer som bottenfinish, bra kölprofiler, vassare segel och det viktigaste av allt mer kunskap är tillgängligt för alla. Och SRS systemet förfinas successivt så rent mättekeniska fördelar får allt mindre betydelse. Det handlar mer och mer om att ha rätt båt för det väder som råder. För att hänga med måste jag ständigt jobba med att göra båten snabbare. Komplettera segelgarderoben för att täppa igen svaga bogar (min fockbåt uppgraderades till genuabåt inför 2016 då jag skaffade en jibtop), inför 2017 jobbar jag med att göra riggen (med för styv kolmast) lite mjukare så att storseglet får ett bredare register under en förmodad lättvindssommar på ostkusten. Ökar roderarean för att ha större kontroll på hårda spinnakerslörbogar. Vi skulle säkert kunna hävda oss (ännu) bättre i SRS om vi bytte till Al-mast och minskade bulbvikten men då är risken stor att en del av seglingsglädjen försvinner. Glädjen är kanske det viktigaste faktorn när det gäller att hävda sig på kappseglingsbanan.
    Som du kanske förstår så är en meckandet en stor del av seglingsglädjen för mig!

  5. Anders B Jan 6, 2017 Reply

    PS Seglar nästan bara SH med min Hansson31. Seglar med full segelgarderob, solo kör jag lugnare!

  6. Author
    Peter Gustafsson Jan 6, 2017 Reply

    @Anders,

    jag är ganska säker på att Novan fortfarande hade varit ett bra val. Martin Olsson i Cappuchino har väl visat att det går alldeles utmärkt med seger i Gullviverallyt och på Nordic Yachts Open två år i rad. Man har samma modifieringar som vi hade på SWE-8, och både riggtrim och segeldesign bygger på det som jag och Pär Lindforss testade fram på våra båtar. Inga magiska kölprofiler eller uddasegel, utan en enkel garderob och koll på trimmet:

    Här var det vi kom fram till http://www.blur.se/boats/albin-nova/

    Jag tror inte vi hade blivit så mycket långsammare på 10 år. Visst skulle man kunna gå till bättre material i seglen, spackla ny kölprofil, prova masttopps-code och spara vikt både här och där. Men jag tror inte jag hade utvecklats lika mycket som seglare…

    Jag förstår (och beundrar) din vilja att mecka, för att få ut mesta möjliga av dina båtar.

    Min filosofi har dock varit att en standarbåt är en en bra början, och så kan man experimentera med segelgarderoben när man har 100% koll på sitt grundpaket. Både J/109 och J/111 har seglats i OD-mode ett par säsonger innan vi kompletterat med code eller liknande. Jag har svårt att se att en ny mast, annan bulb eller bumerangspridare skulle göra skillnad jämfört med tid på vattnet.

    Det är också det som stöds av statistiken ovan. Få av dessa båtar är “meckade” på annat sätt än en genomtänkt segelgarderob och en slät botten.

    • Rikard I Jan 7, 2017 Reply

      Albin Nova har fortfarande ett gynnsamt mätetal i just SRS, så den är säkert ett bra val. Utöver detta så har just Cappuccino valt att dra nytta av cruisingavdraget i SRS som ger ytterligare 1.5-2% lägre SRS. Det gör att jämförelsen haltar lite.

      • srsseglaren Jan 7, 2017 Reply

        Nu tror jag inte att det är så mycket.
        jmf med NF där fanns en med cruisingavdrag.
        Tyvärr är mätbrevslistan inte tillgänglig men vill minnas att det gjorde 0,8 på NF eller ngt i närheten av det ?

    • Bosse F Jan 7, 2017 Reply

      Tid på vattnet och att meka verkar vara motsägelsefullt. Mekar gör man ju på vintern och seglar på sommaren!? Eller?
      Att inte vilja påverka andra parametrar än segel och att annat meck spelar liten eller ingen roll är ju intressant.

      Varför bygger man om WildOats, CQS osv???

      En Express med en sned originalköl funkar nog inte om man vill vinna SM. Novans köl är lika dålig om du har otur och får ett kasst exemplar. Köl och roder på många Maxi är heller inget optimalt. Köl och roder har ritats och konstruerats på ett ok sätt men tillverknings metoder och kostnader har gjort att resultatet ofta är riktigt kass.

      Min Dynamic35 har för dålig bärighet i fören. Den dyker och peket är ofta under vattnet när det trycker på, borde plana men fören lyfter inte. Samma sak på kryssen, fören går för djupt när det trycker på, skrovet ligger snett, kölen får fel vinkel, båten kasar. Det löper inte på om det tar i. Hur tränar jag bort detta??
      Jo, jag kan reva, twista osv, men faktum kvarstår.

      • Author
        Peter Gustafsson Jan 7, 2017 Reply

        I en idealvärld så finns det så klart inget motsatsförhållande.

        Men ingen har oändligt med tid och resurser, så man måste alltid prioritera. Min analys är att många som meckar mycket kommer ut med en ny båt varje vår, och då saknar man referenser och börjar om på 80% av max prestanda.

        Med begränsad tid så måste jag börja med det jag lärde mig förra säsongen och jobba med sådant som jag VET ger mer fart; besättningsplacering, riggtrim, crossover mellan olika segel, idealvinklar… Av någon konstig anledning så är det ofta de som meckar mest som sitter i sittbrunnen (i stället för på fördäck) i lättvind, och hellre pratar bumerangspridare än optimal TWA :-)

        Det finns kanske 5 personer i Sverige som orkar göra både mecket och seglingen bra. Jag är inte en av dem och måste välja.

        Jag vågar inte säga vad som är fel på Dynamic 35. Det jag vet, är att det går att vinna Sveriges största kappsegling med en fabriksny båt, och att vi har lokala gäng som gör mycket bra ifrån sig i standardbåten.

        Jag har inte heller bärighet i fören, så valet av gennaker blir kritiskt. Vid vilken TWA/vindstyrka är det som fören dyker i stället för att plana?

        • Bosse F Jan 7, 2017 Reply

          Det är nog inget fel på en Dynamic35 men med all säkerthet så går den att göra bättre. Tillhör väl dom som sitter och funderar på vad man mekaniskt kan göra annorlunda i lättvind. Ingen gast på fördäck iaf för då vet jag att båten seglar sämre.
          Har planat med båten, menar då inte surfat. Varit uppe i 17 knop ett par gånger. Inte med gennaker utan då med revad stor, fock eller code 0. Vind över 12 meter, twa ca 135. Runt 8-10 meter med gennaker ligger jag runt 10-12 knop men fören går djupt, ibland under vattnet, vill inte upp, känns som en broms.
          Flytläget i fören är högre än original då jag har lättare köl. Verkar som att skrovet inte klarar en gennaker på peke. Kanske annorlunda med spinnaker.
          För väl bli en för som CQS. Är ju ett tag till sjösättning…

          • Erik Barkefors Jan 7, 2017

            Kika på den här bilden: http://www.yachtsandyachting.com/photos/sailrocket/yandy86318.jpg
            Vinkeln på seglet gör att det lyfter istället för att kränga ner lä flytkropp.

            Du skriver att du går bra med Code0 (relativt plant segel) men kränger och dyker med gennaker (bukigt). Flyttar du bak halshornet så kommer “lyftet” att minska och kränget att öka. Fundera på en planare gennaker och om du har släppt ut tillräckligt på skotet i byarna när AWA förändras?

          • Bosse F Jan 7, 2017

            Krängning skrev jag inget om. Inga problem vid twa 140-150. Också medveten om att halshornet ska var långt fram och kör med skotet så att det främre liket på gränsen fladdrar. Släpper tac-line när det är sådana förhållanden. Kör med suggor men det funkar oftast bäst på det sätt som seglet designats för.
            Mast och köl sitter förhållandevis långt fram och förskeppet är inte fylligt. Det syns tydligt.
            När jag läste om varför WildOats gjorde sista modifieringen så uppfattade jag det som att jag har liknande problem.

          • JIMMY Jan 7, 2017

            Min B&R38 kör jag med masttoppshissad A2 (ca 130kvm) upp till drygt 10 m/s. I övre delen av vindregistret så känns båten lite trög, och accelerationen är dåligt i byarna, båten niger och fören trycks ner. Knappast ett bra koncept när man ska slå fartrekord. Över 10m/s byter jag till min fraktionshissade A6:a på 107Kvm och gärna ett rev om det ökar ytterligare lite. Båten lyfter då genast upp och skottar på i byarna. Ett lägre tryckcentrum gör underverk och är mycket viktigare än area när vinden ökar.

            Såhär såg det ut i 11-16m/s med två rev, A6 med J3 innanför för två år sedan:
            https://youtu.be/4xX5CYlh4qI

            Det här kanske är en töntigt parallell men när jag seglade mycket radiostyrt (IOM) så betedde sig båtarna likadant, största A-riggen funkade fint upp till 5-6m/s sen började båtarna dyka och broacha på undanvindarna. När man då bytte till B-riggen som var lägre (lägre tryckcentrum) så poppade båtarna upp och surfade fantastiskt fint med mycket bättre kontroll.

          • srsseglaren Jan 7, 2017

            @Peter o Jimmy ev. andra vana gennaker seglare
            Några funderingar som kan vara helknäppa.

            Antar att man med den planare A6 107kvm tappar en del fart samt inte kan styra lika lågt under 10m/s jmf större A2?
            Vad tros om en större A6 ca 119 kvm hissad halvvägs på kaltoppen?
            Den ökade ytan borde göra det möjligt att styra ngt lägre men är den för plan för att få bra VMG, feltänkt ?
            Fokus på vindar 3-12 m/s.
            Frågan är naturligtvis en budget fråga en gennaker istället för två, men även en hanterings sak, inga skiften.

            Är det ngn större skillnad på gipparna pga av hisshöjden ? dvs är den större A2 som hissas högre lättare att gippa?
            @jimmy
            Blev det någon märkbar skillnad utan inombordaren, mättetalet borde ökat men var det rätt val ?

            Fanns en vit gennaker på Pac-Man med tillsynes rakare framkant när används den?
            Bild en bit ned: http://www.manito.se/foto/hyundai-2012-c-21-30.htm

          • JIMMY Jan 8, 2017

            A6:an är inte planare än A2:an. Båda har en halvbredd på typ 100%. Men självklart går inte en A6:an lika lågt som en A2 under 10m/s, men det beror på att mer area då genererar mer fart som i sin tur bygger skenbar vind (AWA minskar) och då kan/måste man styra lägre.

            Alla segel är kompromisser. En större A6 skulle såklart fungera lite bättre i lägre vindstyrkor men en lägre hisshöjd gör ändå att man tappar kraft och ett längre underlik och längre halvbredd gör gennakern svårare att gippa, vilket för oss in på din fråga om hisshöjd påverkar svårighetsgraden i gipparna. Hisshöjden påverkar inte hanteringen i gipparna i första hand men den har en bieffekt att seglet blir större i area och mer nylon kräver mer kraft i skotningen så av den anledningen blir det tyngre och därmed svårare att gippa. Det som underlättar i gipparna är få fram skothornet, närmare förstaget , dvs kortare fot på seglet alternativt längre peke (A6:an har en halvmeter kortare fot än A2:an). Halvbredden spelar också roll då en större halvbredd lättare snor sig, dvs större risk för timglas, timingen och skothastigheten blir mer kritisk med ökad halvbredd.

            Angående frågan om utombordaren så märker jag av att drevet inte är i vattnet hela tiden men det är främst i högre farter det är tydligt. Respittalet åkte upp en dryg pinne vilket nog stämmer helt ok överlag. Haken är att ju snabbre båten blir, ju mer fartvind båten kan generera själv, desto svårare blir det att segla båten till dess fulla potential då små skillnader i trim och styrning gör större inverkan på farten. Så alla modifieringar som gör båten snabbare gör det inte lättare att vinna på respit, men båten blir roligare…

            Den vita gennakern med hyfsat rakt förlik som efterfrågas på bilden är en ”Code 1” med en halvbredd på ca 65%. Den används i lätta vindar, typiskt under 5m/s när den skenbara vindvinkeln ligger mellan 50-65 grader (110-120 TWA). Över 5m/s välter den båten, då hissar jag ett likadant segel som är fraktionshissat (lägre tryckcentrum) och drygt 10kvm mindre, funkar upp till 7-8m/s sen är det fock som gäller i de skenbara vindvinklarna.

          • srsseglaren Jan 8, 2017

            Tack för info.
            Segling är ju tyvärr en kostnadskrävande sysselsättning blir svårt att prova sig fram, köpa allt, för att få till en optimal lösning därför tacksamt att det finns pionjärer på sportsbåtar som vill dela med sig av erfarenheterna.

            En tidigare gast till B&R 38:an menade att den hade ganska spretiga egenskaper gick fortare än tåget under vissa förutsättningar men stod still (jmf mätetalet) i andra, helkul att se att den nu kan vara med på så många olika seglingar.
            Många bra avvägningar som ligger bakom det.
            Man kan ofta höra på wincharna när Pacman är på G, inte långa stunder som dom är tysta :)

            Hade naturligtvis köpt på mig fallbox för höjning, spinne med längre lik, samt även lobbat för andra, därav gnället om förändringar i SRS på hissningshöjden av undanvindssegel. sorry about that.
            Vi var några som gärna hade haft det så från början 2010.
            Nu bör det inte göra så stor skillnad i det aktuella fallet.

            En fundering i att försöka utjämna effekterna vid förändringar som beror på nya bedömningar/avvägningar ?
            Att maximera en årlig höjning av mätetalet till halv pinne så att justeringar slår på längre tid vilket gör investeringarna inte slår fel så snabbt ?(bara en tanke).

          • Thomas Wiberg Jan 8, 2017

            @srsseglaren. Det blir väl ändå lite bakvänt om den maximala höjningen av mätetalet för en båt skulle maximeras oavsett nivå. Det Du säger är att Du skulle vilja se att det går att köpa sig fördelar och att “avskrivningstiden” på så sätt inte skulle bli lika kort. Då är vi väl inne på ett ganska tokigt spår. Måste vara väsentligen bättre att fortsätta på spåret med rättvisa bedömningar.

          • srsseglaren Jan 8, 2017

            Vet inte riktigt hur du menar ?

            Förslaget var kopplat till nya bedömningar inte till förändringar i båtens utrustning.
            Här är förändringarna förra året enligt Peter G.
            Höjningar med 0.01 eller mer (2016 – 2015 – diff)
            M 22 1,074 1,056 0,018
            Scanner 391 1,263 1,245 0,018
            Avance 33 1,145 1,13 0,015
            Swede 55 1,331 1,316 0,015
            Avance 36 1,189 1,175 0,014
            CB 33 1,197 1,184 0,013
            Facil 30 jaern 1,149 1,136 0,013
            C 40 1,234 1,221 0,013
            Hanse 411 grund kol 1,268 1,256 0,012
            NF 1,11 1,098 0,012
            S 30 1,202 1,19 0,012
            Wasa Atlantic 1,368 1,356 0,012
            Lotus Skarg_kr 1,219 1,208 0,011
            M 30 1,161 1,15 0,011
            Dominant 78 1,073 1,062 0,011
            Passad 1,202 1,191 0,011
            Bavaria 42 Cr 1,271 1,261 0,01
            Lotus Scandinavia 1,196 1,186 0,01

            Sänkningar med 0.01 eller mer (2016 – 2015 – diff)
            Ohlson 22 Ohlson 22 0,984 0,997 -0,013
            RS Elite RS Elite 1,117 1,169 -0,052 (!)

            Förslaget var att genomföra samma förändringar men dela upp dom så att dom endast ändras 0.5 årligen ?

            Har man en förändring av specen tex större segel som ger en ökning med 2.0 så slår det naturligtvis fullt ut första året ?

          • srsseglaren Jan 8, 2017

            eller 0,005 eftersom det inte är procent, svårt det här.

          • Thomas Wiberg Jan 8, 2017

            Ursäkta om jag missuppfattade Dig. Jag tror ändå att det skulle bli konstigt om man skulle bgränsa förändringarnas storlek. Jag tror nog att det är svårt att hitta en båt som säljs många av för att den skulle ha lågt eller högt SRS-tal. Trots ganska mycket gnyende om RS Elite och sänkningen av den så har jag inte sett att vi fått många fler sådana på kappseglingarna. Grunden för det system vi har i dag (SRS) är ju att vi har förtroende för att det är rättvist och att det görs rättvisa bedömningar. Inte behövs det väl nån stötdämpande funktion på grund av de årsvisa förändringarna av respittalen?

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 8, 2017

            I stort sett alla regler jag känner till har detta inbyggt, att större förändringar införs över tid för att inte drabba befintlig fleet för hårt. Vi har sett det med vissa faktorer i SRS och i ORC ges “sportigare båtar” lite mer fördel varje år.

            Detta har historiskt inte varit något problem för seglarna?

          • srsseglaren Jan 8, 2017

            Verkligheten visar på att det precis vad som behövs, inget konstigt vi är bara människor ingen är felfri.

            Som du skrev i ditt förra inlägg man skall inte kunna köpa sig fördelar.
            Idag kan man det.
            Så fort som luckorna tätas till med justeringar så köper man bara ngt annat, annan båt, andra segel, stor plånbok löser allt förutsatt att man ser luckorna.
            Instämmer dom gör ett fantastiskt arbete med SRS som blir bättre för varje år.

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 8, 2017

            Jag vet att du inte brukar vilja det, men kan du inte ge några exempel på båtar som köpt sig fördelar ena året och som “köpte något annat” nästa?

            Alternativt hitta en enda båt ovan – Bohusracets hela historia – som “köpt sig fördelar” genom de “luckor” du hela tiden hänvisar till?

          • srsseglaren Jan 8, 2017

            Tills 2017 års lista är släppt så borde RS Elite vara ett bra val, även om den inte fyller villkoret att vara med på Bohus Racet.

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 8, 2017

            Eftersom dua lyfter fram det som ett större problem, som du föreslår en lösning på, så borde det väl finnas många bra exempel från de senaste 3-4 åren, där seglare “köpt sig fördelar” genom de “luckor” som du menar finns?

            RS Elite måste nog anses vara ett specialfall för en väldigt udda båt. För att vi skall kunna köpa oss fördelar så måste det rimligtvis finnas lite systematiks? Eller menar du att det sitter folk hemma i stugorna med plånboken i högsta hugg för att köpa den båt som får störst sänkning :-)

          • srsseglaren Jan 8, 2017

            Menar du att man kommer låta fallhöjden på undanvindssegel påverka mättetalet från 2018 utan anledning ?

            Express hade för ngt år sedan SRS 1.116 vilken båt hade du då valt ?
            http://matbrev.svensksegling.se/Files/SrsPdf2016/Tabasco%2026.pdf
            http://matbrev.svensksegling.se/Files/SrsPdf2016/Express.pdf

            Den som köpt en gennaker till familjebåten för att lättare kunna gippa med liten eller orutinerad familjebesättning under några seglingar.
            Kunde hissa spinnackern under större seglingar som Tjörn Runt tillsammans med en större och rutinerad besättning åkte upp en pinne på det segelvalet.

            Men man vill ju inte ha några SRS optimeringar, vi som är fattiga börjar lära oss läxan.

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 8, 2017

            Jag behöver bättre ledtrådar? Har Tabascon fel eller rätt SRS? Vilken hade du valt?
            Och vilken är båten du beskriver i det andra fallet?

            Och är detta exempel på seglare som “köpt sig fördelar” genom påstådda “luckor” i SRS?

            Jag listar massor av båtar som vinner i standardutförande (med spinnfallen precis där de satt när båten var ny), och du kan inte ge mig ett enda exempel på en båt som åker omkring och dominerar för att man utnyttjar dina så kallade “luckor”.

            Känns lite orättvist?

        • Author
          Peter Gustafsson Jan 7, 2017 Reply

          Vi har också ett förskepp utan särkilt mycket bärighet.

          Med en code eller smal reaching-gennaker (80% halvbredd) med mycket twist är det ok att gå lite högre utan att den gräver ner sig. Då på TWA runt 140.

          Men med länsgennakern (147 m2 med halvbredd 102%) måste vi gå lågt. typiskt TWA 150, annars får vi de effekter du pratar om. I mycket vind >12 m/s går vi lågt med slörspinnakern också: http://www.blur.se/2016/10/10/party-like-19-99-knots/

          Dina gennakers är på 94% respektive 90% halvbredd och inte särkilt stora. Min känsla är då att du måste gå relativt högt för att de skall bli effektiva, med krängning och dykande för som resultat.

          Du har säkert haft resonemanget med din segelmakare, men jag tror du måste hitta en combo som låter dig segla båten plant utan tryck på fören…

      • SilverSurfer Jan 7, 2017 Reply

        Kunne det være en bivirkning ved din dybere køl og bulb at “Drag centrum” er langt nede og momentet for den “dykkende” kraft derved bliver større ?
        På samme måde som en lavere rig giver mindre dykning kunne en grundere køl vel have samme effekt ?

        Har du nogen erfaring fra før du modificerede din køl ?

        Altid disse modstridende hensyn…….

        • Bosse F Jan 7, 2017 Reply

          Den tanken har jag haft, att den djupare kölen med en anna hävarm skulle inverka. Kölen totalt är lättare men tyngdpunkten betydligt djupare. Problemet med att jag upplever att fören går djupt har inget med pitchning att göra.
          Är inget stort problem egentligen men då många verkar bygga om sina båtar och att moderna båtar verkar ha mer bärighet i fören så är det nog inte bara jag som funderar.
          Återigen, WildOats och CQS skulle väl inte gjort så stora ingrepp om de inte haft liknande funderingar?
          Möjligt att jag har för liten gennaker och då måste skära mer som då för fören att dyka, bättre med en större och gå lägre??
          Eller har jag för stor gennaker som trycker ner fören??
          Vad hade effekten blivit om Pacman haft en rak för eller rent av en negativ? Kanske svårt att få till linjemässigt men tror att det skulle gjort skillnad.

        • Author
          Peter Gustafsson Jan 8, 2017 Reply

          CQS är väl kanske ingen bra förebild :-)

          Det är väl naturligt att egenskaperna ändras om jag ökar rätande momentet samtidigt som jag flyttar fram tryckcentrum. Och det låter som att du seglar högt utan krängning – men har ändå problem med att fören pressas ner…

          Jag har svårt att se att en modifierad för skulle vara enklaste sättet att komma tillrätta med detta. Jag vet ingen normal för som har bärighet för planing, utan denna bärighet bör finnas en bra bit akterut. Att då köra på ännu mer vikt känns fel för mig.

          Jag tror inte alla förstår vilken OTROLIGT stor skillnad det är mellan olika gennakers. När det gäller en fock så bråkar vi om centimetrar och enstaka procent av bukdjupet, och alla inser att det är radikal skillnad på en fock i 3 m/s och en i 10 m/s.

          Men när det kommer till gennakers, så verkar det inte vara så viktigt om man har 80 eller 100% halvbredd, eller att den inte funkar lika bra i TWA 130-175.

          På J/109 och J/111 så har vi testat igenom 10-talet storlekar och designer på flygande gennakers och jag kan intyga att det är STOR skillnad. Också i hur båten beter sig. Där vi får kämpa som djur med dykande för och broachtendenser med en A2 på 130 m2 så lyfter fören och båten seglar sig själv med en A3 i samma storlek.

          Många spinnakerseglare tar med sig filosofin med “allroundesign” i två storlekar/dukvikter, men framförallt i området där man kan börja plana (8-12 m/s) så är det stor skillnad på olika designer och olika båtar.

          • Bosse F Jan 8, 2017

            Ok, jag förstår hur du och Jimmy tänker. Min gennaker som är ett mellanting, en A2,5 är för liten och samtidigt för stor.

            Tipset är väl då en stor A2 på ca 110 kvm och en A5 på 70-75. Plus coden0.

            Med en så stor gennaker kan jag gå lågt och då skippa planerna på spinnaker!?

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 8, 2017

            Så skulle jag börja. Men det är otroligt beroende på båt, så jag skulle involvera min segelmakare i dessa diskussioner. Allra helst få med dem ombord (kanske tillsammans med någon van Melges- eller assy-seglare, när båten inte beter sig som du vill.

            Det är grymt frustrerande när det inte blir som man vill, men det är också sådana här saker som tvingar oss att prova nya saker och lära oss lite nya saker. Och när man får den där aha-upplevelsen så undrade man hur man över huvud taget klarade sig innan :-)

  7. Anders B Jan 6, 2017 Reply

    @Peter, om du ställer frågan såhär: vilken båt skulle du välja för SRS kappsegling på företrädesvis SH segling förutom din egen båt? Och som du kan använda på samma sätt som du nu använder din egen båt. Välj friskt bland alla båtar du stött på genom åren, bortse från alla ekonomiska aspekter (förstås inom rimliga gränser) men låt oss säga en minst 5 år gammnal design (så att man vet vad den presterar). Skulle det bli en sportbåt med åtminstone lite crusingfasciliteter? Skulle det vara en uppfräschad IOR båt? En Arcona i lagom storlek? J-båt? En renoverad Dominant 95 med alla racingatribut? Men alltså inte den båt du har nu!
    Jag ångrar att jag inte köpte Pacman, men skrämdes då av vattenballasten och jag tror att det krävdes Jimmys kapacitet att få fart på den. Jag ångrar att jag inte hoppade på Z31 tåget för 12 år sen (och valde fast köl istället för fällkölen), idag skulle jag välja en båt med riktigt raka linjer (bara lite rocker) som kanske inte har riktig superspeed på kryssen men som går fort undanvind i vindstyrkor över 8 m/s, dvs inte superegenskaper i vindintervallet där SRS mättalet bestäms men som släpper ordentligt när vinden ökar. Jag kanske skulle bygga en ny Mithril? Eller en uppgraderad X99? Lätt, inte för bred, raka linjer!

    • Dan Jan 6, 2017 Reply

      Att uppgradera en x-99:a är definitivt ingen dum idé. Dessutom trevlig invändig trots låg vikt. Vad hade du ändrat Anders:

      – kolmast med bumerang spridare och röstjärn i friborden för maxfock?
      – ny köl med kortare korad och en smäcker blybulb på 2,1 meters djup?
      – VB på 300 kg per sida?
      – utskjutbart kolpeke för gennaker?

      Mvh/Dan

      • Anders B Jan 6, 2017 Reply

        @Dan, riggen och kölen. Kanske vattenballast! Osäker på om jag skulle byta till gennaker.

        • Thomas Wiberg Jan 7, 2017 Reply

          Anders o Dan, se upp nu så att Ni inte utsätter er för vreden från entypsfundamenralisterna! Att modifiera en X99 är ju som att svära i kyrkan. :-)

          • Dan Jan 7, 2017

            Hej Thomas,

            Har varit inne bland entypsnissarna tidigare och föreslagit modifieringar, senast för något år sedan då jag for till Åmål för att köpa en 11 metre OD. Köpet blev inte av pga diverse anledningar men jag kom i kontakt med de som redan modifierat sina båtar för shorthand segling och även de strikta entypsseglarna var ganska supportande.

            När det gäller X99:an, som nu har 32 år på nacken, borde det ses som hedrande om någon tycker båten är ett ämne att bygga vidare på. Så ser jag det iallafall :-).

            X99:an är en riktigt lyckad design och seglar ruskigt bra. Personligen ser jag en slingrig mast med raka spridare och backstag som mindre lämpligt för shorthandsegling på västkusten men det är ju upp till var och en att avgöra.

            Har sneglat på X99:or bra länge, de från 1990 och framåt med stålram och VP motor står sig lite väl bra i pris för att börja modifiera på ett sätt som inte får att återställa.

            Mvh/Dan

      • Author
        Peter Gustafsson Jan 7, 2017 Reply

        X-99 står sig alldeles utmärkt i standardutförande. Var väl största klassen på Silverrudder med 19 båtar och snabbaste enskrov runt ön?

        https://vimeo.com/193262582

        Jag skulle nog behållt riggen. Kör man på fock så vill man kunna skota in en ev code så långt det går. Fin båt i standardutförande och med små modifikationer en helt ok shorthandedbåt.

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 7, 2017 Reply

      Hmmmm, svår fråga. Shorthandedbåt, minst 5 år gammal, kul att segla…

      Utan begränsningar; något galet i kolfiber som tål att seglas på havet. Typ Shaw 9 Karma Police eller General-Lee (vem vill inte ba en 36-fotare med piedestal).

      I J/familjen: J/125 hade ju varit lite wild, även om man har alldeles för litet register där man seglar upp till sin rating. J/122 är lite tråkigare, men hade passat perfekt i vårt lätta väder. Hade antagligen varit det val som resulterat i bäst resultat.

      Nåt från Corby, Ker eller Mills. Grymma kryssbåtar med styvhet så det räcker. Inte lika kul utflör.

      Figaro II. Eller något annat franskt med lite bredd typ JPK. Kräver kanske att man håller sig på havet.

      Eller nåt litet sportigt som X-99, Farr 30/31, eller vad som helst som går fort i lättvind…

      Lång lista :-)

      • Erik Barkefors Jan 7, 2017 Reply

        Jag blev inspirerad av diskussionen och skrev några rader om trailerbara båtar. Några fungerar för havssegling medan andra är mer lämpade för kustnära segling. Alla har någon form av primitiv övernattningsmöjlighet. Hade länkar till ett 20-tal andra liknande båtar men var osäker på tillgång annat än någon enstaka beg-båt.
        http://racerocruiser.blogspot.se/2017/01/trailerbara-batar-2.html

        • Per Svanberg Jan 7, 2017 Reply

          Erik!
          Bra länk nedan om man vill kolla vilken bil och kort som krävs för att kunna dra sin båt o trailer:
          https://slpvkalk.transportstyrelsen.se/extweb/Slapvagnskalkylator/Slapvagnskalkylator.aspx
          mvh
          Per

        • Per Svanberg Jan 7, 2017 Reply

          ..å om C&C 30 får vara med i din lista över trailerbara och bobara båtar bör även Fareast 28 och 31 få vara med o leka
          tycker
          Per :)

          • Erik Barkefors Jan 7, 2017

            De båtarna hamnade utanför min “shortlist” av olika orsaker. Däremot kan de vara helt rätt för andra!

          • Per Svanberg Jan 7, 2017

            Nyfiken på varför C&C 30 kvalade in och FE31R inte gjorde det på din lista. Gjorde själv jämförelse mellan dessa båtar (bla) innan jag slog till på FE31R o tyckte då det var en no-brainer. Verkar som du haft helt andra kriterier?
            Undrar
            Nyfiken :)

      • Anders B Jan 8, 2017 Reply

        Jag tror det är där jag skulle hamna: rolig att segla är bra mycket viktigare än att prestera i SRS race! Racingbåtar där man sitter på däck i alla lägen och med begränsad boendekomfort faller bort för mig! Hade prislappen fått vara över en miljon så hade JPK1010 kanske varit ett alternativ. Skriver kanske för jag har aldrig seglat båten. Figaro II faller på sittbrunnen (vill kunna sitta ute med ett glas rödvin och njuta av solnedgången även i snålblåsten på försommaren). Kommentarerna om gennakersegling i den här tråden har inneburit att jag ser betydligt ljusare på det alternativet (jag lär mig hela tiden). Open950 innebär för djup köl (med 2,4m skulle vara hänvisad till Norra Hamnen i Helsingborg eller Västra Hamnen i Malmö om jag ville vara kvar i Öresund). Om jag skulle göra ett nytt försök att sparka igång Z31projektet?

  8. Harald Jan 6, 2017 Reply

    Aphrodite 101. Høg kjølvekt. Liten våt flate.

    • Sture Smith Jan 16, 2017 Reply

      A 101 en underbar och snabb båt i lättare vindar. Tveksamt på havet och lite mer vind och sjö. Har seglat både 101an och 414, liknande egenskaper. Bohusracet tror jag ger väldigt tydliga fingervisningar om hur en DH båt bör se ut. Oftast robusta havsgående båtar som besättningen seglat mkt och optimerat. 2016 gav tydliga besked.

      • Classe Jan 16, 2017 Reply

        Har ett gammalt minne från 1983-84 på Salvorev Race. Vi seglade en First 32 på läns med spinnaker i 15 m/s. Blev omseglade av en A101 som gick flera knop snabbare i varje surf. På några timmar var den en prick i horisonten. Så snabb för sin storlek på hård undanvind:)

  9. TH Jan 7, 2017 Reply

    RS ELITE verkar kanon den seglas på 2 med ett SRS tal som är mycket bra om man vill vinna…

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 7, 2017 Reply

      Lite tjatig båt att segla SP2S eller ÅF Offshore Race med :-)

  10. Markus Jan 7, 2017 Reply

    Angående listan ovan, vet någon hur många Elan 410 eller E/S3 är sålda i Sverige/Norden?

    Jag har blivit riktigt sugen på en 410 med rorkult :-)

  11. Terje Jan 7, 2017 Reply

    Luffe 3.6 er absolutt en aktuell short-hand båt.

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 7, 2017 Reply

      Finns det några som kappseglas? Jag försökte titta på racen runt Fyn (inklusive Silverrudder), men kunde inte hitta någon. Det är ju ändå hemmavatten för Luffe-varvet?

      Tydligen finns en “Misty” i Struer Sejlklub som gjort ok ifrån sig…

  12. Thomas Wiberg Jan 8, 2017 Reply

    Optimal shorthandedbåt för att vinna SRS-seglingar, finns det något sånt? Det ligger väl en hel del i Peters kommentar om att det är den båt Du har. Vi är ju begåvade med ett respitsystem (SRS) som gör ett jättebra jobb i bedömning av vår spretande båtflottas prestandaförmåga. Sedan är det nog så att för att vinna i srsseglingar så måste man göra jobbet som krävs (bra bottenfinish, båt i mättrim viktmässigt,bra segel och timmar på vattnet och flitigt deltagande på kappseglingar).

    Att peka på någon separat båt som särskilt bra för detta skulle kanske kunna funka lokalt men förutsättningarna skiljer sig åt på olika platser i landet. Rent generellt är min syn på en bra shorthanded båt att den inte skall vara för extrem åt något håll, inte för vek, inte för tung, inte för lätt, inte för överriggad, inte för underriggad. Helt enkelt en välbalanserad, hyfsat snäll båt som inte kräver att man är på tå konstant för att den skall segla upp till sin potential. Då blir den för jobbig att segla bra med.

    Viktigare än just vilken båt det är, är förmodligen anpassningen av den för att den skall fungera bra trots avsaknad av besättningvikt och kraft. Segelval, utrustning som umderlättar och framför allt autopilot. Utan en bra funktion som hjälper till med styrningen går det inte att segla någon båt effektivt hela tiden på en person eller två.

    Så ut och segla, logga sjömil och erfarenheter. Då kommer funderingarna kring vilka förändringar som måste fixas naturligt. Att köpa sig till ett bra resultat genom att köpa “rätt” båt funkar tyvärr inte. Men det är ju kul att drömma!

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 8, 2017 Reply

      +1

      Fast jag vet att många av båtarna ovan seglas i standardutförande och utan autopilot. Framförallt på båtarna under 32 fot så klarar man sig fint med en “hackbräda” eller vad som helst som kan hålla rodret rakt i 10 sekunder.

      Jag skulle vilja modifiera din ansats…

      “Viktigare än just vilken båt det är, är förmodligen att lära sig hantera den och segla den fort i olika förhållanden” ;-)

      Det är väl det som är gemensamt för de besättninar som återkommer 2 och 3 gånger på listan; Compis 28, Manzanita, Accent, Omega 30, Luffe 40, …Värt att notera är att de inte är “shorthandedspecialister” eller har “optimerat” särskilt mycket för shorthanded, utan samma gäng vinner även race med full besättning.

      • Dan Jan 8, 2017 Reply

        Peter,

        Hur väl en båt klarar sig utan autopilot vid solo segling beror inte mest på om båten är under 32 fot eller över, det beror på hur “känslig” båten är och beter sig när man flyttar besättningsvikten. Har som sagt haft en del olika båtar i olika storlekar och jag upplever lättare båtar som börjar surfa/plana runt 8-10 m/s som jobbiga utan bra autopilot. Hade ett par spännande tillfällen i somras då jag satt gennakern och “bara”, med båten halvplanandes, skulle fram på fördäck och slita ner samt beslå focken lite snabbt … Det räcker inte med att ha en bakgrund som elitgymnast för att göra manövern kontrollerad på vissa båtmodeller :-).

        En IF behöver inte ens en hackbräda däremot, den svänger knappt ens om man vill ;-).

        Därför är en fin autopilot beställd trots att årets båt är klart lugnare.

        Mvh/Dan

      • Author
        Peter Gustafsson Jan 8, 2017 Reply

        Vid solosegling är så klart autopilot superbra.

        Fast vid shorthandedsegling, som oftast är på två, så används den nästan bara när man skall göra segelbyten eller kluriga manövrar – och då är min uppfattning att båtsstorleken är avgörande. På en 30-fotare gör du det mesta själv, och din kompis kan fortsätta styra, men på en 36-fotare så är det stor skillnad om någon hissar på masten eller ni hjälps åt när storen skall revas.

        Därav mitt resonemang att den typiske shorthandedseglaren – som kör Bohusracet eller Nordic Yachts Open i familjens 28-33-fotare klarar sig alldeles utmärkt med det man har.

        • Dan Jan 8, 2017 Reply

          Sant, jag upplever dessutom att solo respektive two-hand egentligen inte ens skall samlas i samma segment “shorthanded”. Man kan i många fall köra nästan fullt på 2 man (som ni visade i Göteborg Open Sea Race) men som ensam seglare har man helt andra förutsättningar. Hoppas det om något år finns ett solo srs tal också :-).

          Mvh/Dan

    • Sture Smith Jan 16, 2017 Reply

      Mkt bra och tänkvärda kommentarer.
      På utrustnings listan ser jag autopilot och plotter i sittbrunnen som ett måste framför allt om båten säg är >36-37 fot. En väl installerad och kalibrerad autopilot ökar säkerheten och komforten otroligt mkt.

  13. Thomas Wiberg Jan 8, 2017 Reply

    Hackbräda är väl en bra funktion som hjälper till med styrningen?! Dessutom ett klassiskt hjälpmedel. :-)

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 8, 2017 Reply

      Ungdomar kanske tror att det är ett onlineforum med fokus på cyberbrott; en så kallad “hacking board” :-D

  14. Mårten Blixt Jan 9, 2017 Reply

    SRS med Shorthand och vilken båt som är bäst?

    Det finns inte en enda båt som är bäst. Frågan är vart skall du segla. Det är stor skillnad på de segelvatten man tänker segla på och en båt som fungerar bra på Mälaren kanske inte funkar på öppet hav på västkusten.

    Olika arenor har olika förutsättningar.
    Mälaren som ofta är utan sjö och ofta har väldigt lite vind är en överriggad båt att föredra. Om man seglar på våren är även en högre rigg att föredra. Stockholms skärgård tror jag att man kan ha en båt ex Novan med färre segel som funkar då det är väldigt varierande förhållande under en dagssegling och man hinner inte byta segel. Havet är jag inte jätte bra på men jag tror att det är viktigare att ofta kunna hålla 100% fart och bogarna är betydligt längre än i trång skärgårdsmiljö. På havet kanske det är viktigare med överlapp och flera försegel. I Skärgårdsmiljö är det viktigt att se ut från båten och segla där vinden är effektivast. Och där det är minst skräpvind från andra båtar. Sedan är det en annan grej med ex Gullvivan. Det är inte lätt som hög-SRSare att segla om alla dessa båtar. Det är enklare att starta längre fram och då är det en fördel att optimera båten till lägre SRS tal. Att segla om en annan båt på trånga vatten kostar ofta tid

    Vad är en bra SRS båt?
    Det är en optimerad båt efter sitt SRS tal. Där mena jag att man mar rätt inmätt båt. Båtbotten är slät och ren och vikten på båten är inmättvikt och vikten skall vara centralt placerad om det går. Ingen extra vikt skall finnas ombord. De grejer som inte behövs skall bort om den inte ingår i båtens kappseglingsvikt. Sedan är det viktigt att båten är hel och fungerar. Inget får gå sönder under kappsegling. Sedan är det givetvis viktigt att ha bra segel då det inte finns SRS justeringar för äldre segel. Sedan är det självklart att alla segel skall kunna justeras enkelt under kappsegling för att variera kraften.

    Shorthand båt?
    Min mening skall en shorthand båt vara förbredd för segling med liten besättning att allt är enkelt att justera trimmet. Vissa överriggade båtar med bredd på båten seglar ofta mycket bättre med besättning på sidan. J/70 är ex en svår båt att kappsegla med 2st ombord i hård vind. En måste hela tiden ha kroppen så lång ut som det går och då har man små möjligheter att hjälpa till med framförandet av båten och då tappar man mycket fart i båten och i skärgårdmiljö är det svårt att få överblick utanför båten. I skärgårdsmiljö kan det vara bra att ha en båt som är mindre beroende av besättning ens placering. I skärgårdsmiljö med mellanvind som standard kan en underriggad smalare båt att föredra. Dock får man då problem i kappseglingar som sker i lättare vindregistret. Sedan är det viktigt att manövrar fungerar och då måste man anpassa segelytan efter besättningen och bogarnas längd. Kappseglingsbana med många korta bogar är mindre båtar att föredra då allt går snabbare med mindre besättning. Havskappsegling är detta inte lika viktigt.

    Ny kontra gammal båt?
    Här är det viktigt att ha en bra formel för SRS som hindrar att gamla eller nya båtar att få en fördel. Optimalt handikappsystem har båtens konstruktion ingen betydelse.

    SRS kappsegling.
    Den stora nackdelen med SRS är att handikappet inte är beroende på vindstyrka. Enklare att arrangera kappsegling men det slår olika beroende på båtens egenskaper. Vissa båtar kan helt enkelt inte vinna under vissa förutsättningar. Men det är tyvärr det man måste offra för att få en enkelt handikappsystem. Oftast i SRS och LYS vinner de bästa under längre perioder sedan kan vad som hända på en enskild delsegling.

    /Mårten

  15. Svenne Jan 9, 2017 Reply

    När jag läser ovan tänker jag att SRS inte är för bredd-segling. Bredd-segling är väl när man tar den båten man har och ställer upp i en lokal kappsegling. Struntar i om rullen sitter över eller under däck, om mantåget inte ligger hoprullat ovanför kölen. Priset går alltid till någon annan och nya segel skaffarna man när de gamla blåst överbord.
    Men festen efter seglingen vill man inte missa så man kan skåla med den som vann vem det nu var (troligen på väg hem med båten på trailern).

    Skål på er !

    • JIMMY Jan 9, 2017 Reply

      Ovanstående understryker hur svårt det är att tillfredställa alla, en omöjlig balansgång mellan enkelhet och precision. Alla vill ha rättvis kappsegling, men vissa vill inte behöva ta krångliga mått på sin båt eller ta ut ett mätbrev medan några andra vill ha bättre precision, införa besättningsvikt, mått för spinfallshöjd och flera respittal för olika vindar och bantyper…

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 9, 2017 Reply

      Jag tycker ovanstående visar att det funkar alldeles utmärkt för de som seglar (och kalasar).

      Dock finns det alltid några som är mer intresserade av att teoretiska resonemang om hur det borde funka (eller kommer att funka inom kort om vi inte ser upp), och att besättniungsvikt, spinnakerfallets hisshöjd eller vindstyrkor nog skall till för att det skall bli bra. Vårt att notera är att detta inte är kopplat till viss mätregel, utan ungefär samma snack finns på bryggor runt om på jordklotet.

      Det är ju också så att resultaten diffar mycket lite även om man försöker vara mycket noggrannare (till exempel i ORC). De flesta vanliga seglare gör nog bedömningen att mer komplexitet/noggrannhet inte lönar sig i den typo av segling vid håller på med.

    • Mårten Blixt Jan 10, 2017 Reply

      SRS är till för alla och alla ska kunna delta i SRS kappsegling. Från den som inte vill tömma familjebåten på familjesaker som behövs på helgseglingen till “breddkappseglaren” som annars kappseglar entyp med båten.

      Men man måste vara bredd på att det är ett enkelt sätt att försöka ha en kappsegling med olika båtar som har olika förutsättningar.

      För att kunna hänga med i SRS kappsegling är ett SRS mätbrev viktigt och jag skulle vilja se ett klubbmätbrev på båten då man har vikten som båten kappseglas. I dagsläget vid inmätning i SRS måste man tömma båten från allt som inte sitter fast. Det innebär att en vanlig famlijebåt som klubbseglar några gånger per år har kanske 400kg extra vikt i båten. Sedan måste man förstå att nästan alla båtar har fel vikt angiven från början och många segel är inte gjorda på maxmått. Det innebär att den vanliga familjebåten har ett helt fel SRS tal om man går på tabelvärde. Ett klubbmätbrev borde vara billigare än ett SRS mätbrev. Sedan har ofta inte folk alla dessa segel som SRS tillåter. Kanske borde man begränsa antalet tillåtna segel i SRS.

      Utveckling jag skulle vilja se på SRS:
      1) klubbkappseglare SRS mätbrev med seglandevikt. (detta gäller endast i sin klubb)
      2) Om man skulle vilja minska skillnader på olika båtar skulle man endast tillåta tre segel per båt som är inmätta. 1 stor, ett försegel och ett flygande segel. (ett flygande segel i reserv)

      Om man begränsar antal inmätta segel kommer flera ha segel med större register och även anpassa segelytan till med normalvind. Då kanske man får jämnare båtar då ingen vinner på att extrem optimera båten. kanske skulle det vara så att inmäta segel inte får bytas ut under säsongen om den inte går sönder.

      Visst skulle båtarna gå lite sämre totalt men det gäller alla båtar.

      /Mårten

      • tomas sund Jan 10, 2017 Reply

        1) Det finns väll inget hinder för klubben att ha ett eget index på lokala tävlingar? Så hade vi i klubben på den tiden det kappseglades,
        /t0mas

      • Andreas i HP Jan 10, 2017 Reply

        Mårten,
        SRS har väl öppnat upp för att båten skall överensstämma med vägningen när du seglar den?
        Dvs, vill du ha större ankare och kätting med vid vägning så seglar du sen likaså?
        Det är min tolkning iallafall. Dvs den behöver inte tömmas 100%igt.Du kan ha sprayhood o sittbrunnskapell o vindruta påmonterat. alla fendrarna kan vara med. förtöjningsrep etc. Flotten kan väl vara med osv. Så är det ju bara att köra som du vägt den. Elkabel kan säkert komma in under nädvändig utrustning osv.
        Felet skulle uppstå om jag då väljer att segla den UTAN flotte,ruta o sittbrunnskapell elkabel,fendrar o kätting… Men vi får väl utgå ifrån vi seglar som vi väger den?

        Så jag tycker vi har en bred enkel rättvis regel som tar hand om oss alla. Inkl mig som jobbar att få ner vikten på båten till konstruktionsvikten. MBBR visar väl att de bästa vinner oftast även på bana i SRS?

        Hade vi haft ETT förbund som kunde hjälpa oss att segla hcp i bana o distans/havskappseglingar så hade vi(Ewa o jag) varit VÄLDIGT nöjda seglare. Då hade flytpunkten gått så smidigt från klubbsegling till västkustsegling (SRS cuper) till SM i (inshore?/Offshore?) och sedan vidare till EM o VM. tävlingar som fastnet o GB race….

        MVH Andreas

        • Mårten Blixt Jan 10, 2017 Reply

          Tyvärr har få koll.
          Vad man få ha med vid inmätning står i klassreglerna i SRS:

          APPENDIX 2 – UTRUSTNING OMBORD VID VÄGNING
          Appendix 2 gäller endast för standardbåtar och mätbrevsbåtar. För klassbåtar gäller klassreglerna.
          Ap2.1 Följande utrustning får finnas ombord:
          a) Rigg
          b) I den utsträckning följande segel är tillåtna: Ett storsegel, en fock eller genua, ett undanvindssegel
          samt tillhörande säckar och/eller kapell
          c) En uppsättning skot och suggor för varje tillåten typ av segel
          d) Nedgångsluckor
          e) Fast monterad utrustning
          f) Fast monterade instrument
          Följande utrustning får finnas ombord om den är obligatorisk enligt båtdatabladet, SRS-mätbrevet
          eller SRSv-mätbrevet:
          g) Sprayhood och sittbrunnskapell
          h) Inom- eller utombordsmotor med högst 10 liter drivmedel
          i) Dynor tjocklek minimum 5 cm i alla kojer
          j) Bord
          k) Pulpit och mantåg
          l) Kokanordning, komplett installation
          m) Toalett, komplett installation med septiktank
          n) Kojer i förpik
          o) Ett eller flera batterier
          p) Förtöjningsgods såsom ankare, kätting, ankarlina, förtöjningslinor och fendrar max vikt 1.5 % av
          båtvikten

          Övrigt skall bort i båten vid inmätning.
          Muttrar, skedar m.m. skall bort.

          • Andreas i HP Jan 10, 2017

            Jag har rätt bra koll, och om du säger skedar skall bort, läs tolkningen igen och den som påstår det inte finns möjligheter att komponera sin båt fritt efter egna behovet läser inte reglerna likadant som jag!
            Detta är ju fantastiskt att jag kan komponera min båt friare än förut(LYS) som gör att jag inte behöver tömma ut allt.
            Tänk en bavaria eller halbergrassyägare som är sällankappseglare men vill segla tex bohusracet. Har kanske bara storsegel genua o en spinnaker. behöver inte ens lyfta ur dessa.
            8tons båt, vill bara göra det enklast tänkbara, dvs städa ur båten o väg den. kolla lite enkelt på utrustningslistan o tömma tankarna, utom dieseln som man kan räkna av antal liter från vikten?

            Vad skulle du anse , av de exempel jag angav ovan, inte går in under AP2.1?;
            g) sprayhood o sittbrunnskapellet
            p) kätting och det stabila ankaret? samt lite fendrar o förtäjning? 120kg på 8tons båt?
            e) fast monterad utrustning=flotte, autopilot,vindroder mm
            i)extra tjocka resorbottnade madrassen
            l) extra gasoltub
            o) extra förbrukningsbatteri som bara används på semester kan ju hänga i hela året om jag vill…

            Jag säger segla båten som den är :-)
            Kom med ut på tävlingen få ett rättvist hcp och känn att du har chansen!
            Alla kan vara med, jag tycker ni som är så petiga skrämmer bort dessa sällankappseglare.

            Men vad i detta är komplicerat?

            MVH Andreas

            PS
            Jag hjälper gärna dig som funderar på att kappsegla men hört det är krångligt och extremt, med tips vid mätbrev eller liknande för att komma igång. (ingen expert men har koll för att kappsegla på lagomnivå)

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 10, 2017

            Lagomkappsegling. Det är det det borde heta. Det är det vi gör!

  16. Andreas Magnusson Jan 10, 2017 Reply

    LOL!SRS cirkusen blir bara värre och värre! 2017 lär bli dödsstöten för breddseglingen.

  17. Sillstryparn Jan 10, 2017 Reply

    Full rättvisa uppnås först när alla vinner, eftersom alla är bästa seglarna (i sina egna ögon).

    • Andreas i HP Jan 10, 2017 Reply

      haha
      anar jag lite Marxism–leninism?
      Och kollektivet tar över makten! (seglarna och SRS kommitten!!)
      now we are talking!

  18. Andreas Magnusson Jan 10, 2017 Reply

    Att P.G är en SRS kramare är ingen nyhet. Citat P.G “stora delar av breddseglingen lever i högönsklig välmåga”. Utveckla tack. Seglar Vega original.

  19. Andreas Magnusson Jan 10, 2017 Reply

    Från LYS diskussion sept 2007: “Många verkar dock tycka att det bara är gnäll, och menar att seglarna skall “lära sig segla” eller ännu hellre anpassa sig; “segla entyp”, “köp en Smaragd” eller “köp en Express”.Hur gick det sedermera för Smaragd klassen? Entyp? Vem vill ställa upp med en standard smaragd idag? Vem vill ställa upp med en tabellbåt idag överhuvudtaget? Var hittar vi numera dom båtarna?.Det vill till en förändring.Det måste bli lätt att kappsegla.Hälsn Andreas Magnusson,Vega Original.

  20. Author
    Peter Gustafsson Jan 10, 2017 Reply

    @Andreas,

    jag är inte “SRS-kramare” utan pragmatiker. Jag har de senaste åren seglat i 10 talet länder efter lika många mätregler och kan konstatera att SRS är ett av de system som bäst hanterar den flotta, och det spektrum, av seglingar, vi har i Sverige. Och skillnaden jämfört med LYS är för 90% av seglarna försumbar.

    Det som avgör om båtar kommer ut på havet är inte kopplat till SRS eller annan mätregel. Tjörn Runt tappade alla Vegir under tiden LYS fanns och tabellbåtar stod “högt i kurs”, så att skylla på SRS är inte rättvist!

    Sista Vegorna slutade kappsegla i mitten av 80-talet. Jag vet, för vi var nog enda Vegan som var med på den tiden. Har någon inteckning i Sunneskärs vandringspris för att bevisa det (ja, i en Vega med LYS 1.00).

    Race som Bohusracet, Hyundai Cup och Höstkroken lockar rekorddeltagande. Inklusive massor av tabellbåtar.

    Jämför du med våra grannländer, med liknande båtbestånd, så har de tappat mångdubbelt fler deltagare än vad vi har gjort i Sverige.

    Och hur förklarar du nedgången i de flesta entypsklasser? Om nu SRS är så mycket sämre än LYS, så borde vi se en naturlig förflyttning till enklare och mer rättvisa entypsklasser? Men icke.

    Så i ljuset av omvärlden och andra klasser så kan jag konstatera att det inte alls är något fel på breddseglandet i Sverige.

    Och om jag hade en Vega och var sugen på att kappsegla, så finns det ingenting som hindrar mig. Det hade väl gått ungefär lika bra som sist jag försökte. Bra i rätt förhållkanden – skitkass om det skulle lättvindskryssas en hel dag. :-)

    Vill du ha lite trimtips så kommer jag gärna ut och hjälper dig. För det är så man bygger bredd – en båt i taget. Inte genom en magisk justering av nåt mätetal nånstans.

      • srsseglaren Jan 10, 2017 Reply

        Den Vegan är ganska modifierad SRS 1,09 var med även med på Lidingö Runt.
        Vega har lite svårt med kryssen, eller hur var ansvariga för DH regeln utryckte det i Danmark ?
        You can´t blame the rule for a bad construction :-)

      • Author
        Peter Gustafsson Jan 10, 2017 Reply

        Jag förstår ju också att man inte har en Vega i första hand för kappsegling, men det finns absolut inget som hindrar att man kör den på klubbseglingar eller lokala race, och att man över en serie har lika bra chans som alla andra cruisingbåtar i klubben.

        Att man har svårt mot de mer aktiva kappseglarna är kanske inte så konstigt, men någon gång på säsongen så skall det halvvindas i 10 m/s och då klämmer man dem också. Och att slå killar i teamkläder med en Vega är bland det roligaste man kan göra – och det kan man leva på några år :-)

        • srsseglaren Jan 10, 2017 Reply

          +1
          Precis så är det och racegubbarna blir lika förgrymmade varje gång :-)

  21. Mårten Blixt Jan 10, 2017 Reply

    Den extra utrustning som inte får räknas med i dagens SRS inmätning tänker jag mer på.
    Bokarkivet, köksutrustning, familjens personliga kläder.Xst extra segel. sjökort, extra proviant, vin, öl.
    Reservdelar, verktygslåda extra brandsläckare, kilar, extra tampar, bomkapell, fockkapell, rattskydd.
    Listan är lång på vad som finns i en båt……

    1.5% är inte mycket på en mindre båt.

    Jag har alltid ganska tomma båt som standard men när jag gjorde min inmätning tömde jag min båt och fyllde upp 5st flyttkartonger med grejer. Uppskattad vikt på ca 100kg.

    /Mårten

    • JIMMY Jan 10, 2017 Reply

      Det är korrekt att många av de “lösa” föremål du räknar upp inte får vara med vid inmätning.
      MEN ett litet tipps, om du inte orkar lyfta ur allt bråte, är att samla dina 100kg-prylar på durken över kölen så hamnar de faktisk lägre än båtens totala tyngdpunkt och ger dig större rätande moment utan att öka pitch och då inverkar de minimalt på båtfarten. Har du en lätt besättning så hjälper de dig t.o.m att få lite bättre kryssfart förutsatt att det inte är lättvind. :)

      Såhär säger SRS-Reglerna Appendix 2.1 och 2.2:

      Ap2.1 Följande utrustning får finnas ombord:
      a) Rigg
      b) I den utsträckning följande segel är tillåtna: Ett storsegel, en fock eller genua, ett undanvindssegel
      samt tillhörande säckar och/eller kapell
      c) En uppsättning skot och suggor för varje tillåten typ av segel
      d) Nedgångsluckor
      e) Fast monterad utrustning
      f) Fast monterade instrument

      Följande utrustning får finnas ombord om den är obligatorisk enligt båtdatabladet, SRS-mätbrevet
      eller SRSv-mätbrevet:
      g) Sprayhood och sittbrunnskapell
      h) Inom- eller utombordsmotor med högst 10 liter drivmedel
      i) Dynor tjocklek minimum 5 cm i alla kojer
      j) Bord
      k) Pulpit och mantåg
      l) Kokanordning, komplett installation
      m) Toalett, komplett installation med septiktank
      n) Kojer i förpik
      o) Ett eller flera batterier
      p) Förtöjningsgods såsom ankare, kätting, ankarlina, förtöjningslinor och fendrar max vikt 1.5 % av
      båtvikten
      Ap2.2 Tankar med undantag av tank för drivmedel, AP2.1 h), ska vara tomma.

      • Mårten Blixt Jan 10, 2017 Reply

        Jimmy det jag menar är andra klubbåtar som har 400kg eller mer med skräp i båten som inte har en chans i den lokala kappseglingen, Dessa borde få räkna in skräpet i vikten för att få mer rättvis klubbkappsegling och ha ett klubbmätbrev. Mät in vikten som båten är för klubbseglingar då kommer flera hävda sig bättre mot oss som gärna lägger 100 timmar att fixa båten innan en kappsegling. Dessutom seglar de ofta med för små segel, vilket är en enkel sak att mäta in. Om det inte funkar att börja med en icke kappseglingsbåt i klubben finns det stora risker att många hoppar av klubbseglingarna när det är lång efter kväll efter kväll.

        Sedan finns det andra faktorar som spelar roll som skitiga undervattenskroppar och dårliga segel.
        Folk vill inte tömma båten för enstaka klubbseglingar.

        /Mårten

        • JIMMY Jan 10, 2017 Reply

          Om man är så pass tävlingsinriktad att ens deltagande står och faller med vikten av semesterpackningen, ungefär motsvarande en pinne på respittalet, och att man då orkar ta sig igenom besväret att väga båten, då tror jag man orkar tömma den också.
          Är det inte bättre i så fall att införa SRSp på klubbkappseglingarna? Då kommer p-talet att justeras under en serie så att de med tunga båtar, skitig botten och små segel får respit för det. I mina öron låter det mycket enklare än att krångla med vågar och försöka hålla koll på vilka prylar som får vara i o.s.v. (för det kommer bli snack om detta om någon av dessa börjar placera sig, var så säker!)

          • Dan Jan 12, 2017

            Håller 100% med!

            Kan inte förstå hur vissa tänker, om resultaten är så viktiga och man verkligen tycker om att prestera är det väl en liten sak att tömma båten och göra vad som krävs för att ha rätt förutsättningar. Man kan dra paralleller till massor av sporter:

            “jag orkar inte justera fjädringen på min crosshoj och vill därför ha handikapp för att jag är lat… och förresten, jag orkar inte plocka av den tunga landsvägs framlampan heller och borde vinna bara för att jag tar mig runt banan”.

            Vill man prestera och komma i topp får man se till att ligga i, på alla fronter, det kan ju inte vara speciellt svårt att förstå. SRS systemet är ju mer än tillräckligt bra, även om det som med allt annat, finns någon fläck att peta på om man nu har ork till det… trots att man inte orkar tömma båten.

            Och det där eviga tjatet om breddseglingen, tiderna har ändrats och bara vänta tills I-phone generationen tar vid. Vissa sporter har ett högt “insteg”, seglingen är en sådan. Innan segling blir riktigt kul måste kan ha ganska stor kunskap. Hur många av idag orkar lägga den kraft det innebär för att få något ut av kappseglingen? Inte många… och det tillsammans med den livsstil vi har nu kan bara resultera i att breddseglingen blir vad den blir.

            Om man nu anser kappseglingen är ett måste för världen så gör många jolleklubbar ett suveränt jobb för att fånga in så pass många ungdomar att någon % kanske hittar vägen tillbaks till kölbåtssegling när tonårsfinnarna försvunnit.

            Kappsegling är en helt otroligt underbar sport, om inte gemene man vill ut på kappseglingsbanorna längre så låt dem gå en salsa kurs eller lära sig koka torsk.Tycker man däremot om segling, har blivit seröst “biten” och vill vinna får…man kämpa med båt, utrustning och kompetens.

            Skall man behöva hitta på allehanda regler för att den som inte tömma sin båt ändå skall vinna är det väl ändå till att gå väl långt. Vill man ha chans att vinna, skippa de sista 15 minuterna på gymmet och bränn fläsket på att tömma båten istället.

            Den perfekta shorthand båten? En båt med längsta dynamiska vattenlinjen kontra SRS talet ;-)

  22. Andreas Magnusson Jan 10, 2017 Reply

    Citat P.G “Och skillnaden jämfört med LYS är för 90% av seglarna försumbar”.Vad grundar du den åsikten på? Fråga dom som fick höjt 3-4 pinnar och ibland ännu mer över en natt 2010 om dom tycker det är försumbart?

    Citat P.G “Race som Bohusracet, Hyundai Cup och Höstkroken lockar rekorddeltagande. Inklusive massor av tabellbåtar”. Massor av tabellbåtar är väl att ta i?Visst,det finns några.Dom hittar vi med all säkerhet i nedre halvan av resultatlistan.Varför?

    En liten brasklapp angående teamkläder: Riktigt tufft.

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 10, 2017 Reply

      Vad jag grundar det på?

      Samma båtar som gjorde hemläxan i LYS (segel på maxmått, nytvättad botten, full besättning ombord) gör hemläxan i SRS (mätbrev, nytvättad botten, full besättning). För dem är skillnaden marginell. Detta är dock en liten andel av breddseglarna.

      De båtar som seglade 1-2 race om året i LYS, med båten som den var (kanske en IF, Vega eller Maxi 77) kan göra det på precis samma sätt idag. Oftast med samma tal som för 20 år sedan. Dessa är typiskt 15-20% bakom täten, så en liten skillnad (ex 2% baserat på vägning) i mätetal lär inte påverka deras resultat så att det gör någon egentlig skillnad för om det är kul eller ej.

      http://www.blur.se/2012/07/19/hur-stora-blir-avstanden-i-kappsegling/

      Så om jag tog en Tjörn Runt-resultatlista från 2006 och räknade om den med SRS (eller en från 2016 och räknade om den med gamla LYS-tal) så skulle de flesta inte kunna avgöra vilken som var vilken. Och ingen skulle kunna säga att det ena var mer rättvist än det andra.

      Vad jag försöker säga:
      a) tappet i de stora racen var mycket större under “LYS-tiden” än sedan SRS infördes.
      b) tappet i DH och NORrating är större än i SRS.
      c) tappet i entypsklasserna är större än i SRS.
      d) ett antal race lockar nya/fler båtar – inklusive tabellbåtar.

      Så väldigt lite fakta talar för att SRS påverkat negativt. Mer än att det gnälls på bryggorna. Och det gnälldes för 20 år sedan. Och det gnälls i Köpenhamn. Och i Newport :-)

      Att antalet båtar som väljer att ta ut mätbrev ökar är naturligt. Att få båtar överenstämmer med tabellvärdena var ju en av anledningarna till att LYS inte riktigt höll måttet (som du såg i länkarna ovan).

      Att vissa “entypsklasser” (som inte är särskilt mycket entyp) väljer att ta ut mätbrev är kanske inte så konstigt när man ser hur mycket det skiljer mellan en cruising- och en “kolfibersmaragd” :-)

      Men, återigen, för den som vill kappsegla ett par gånger per år för att det är kul, och där det inte är avgörande om man blir 22:a eller 24:a, så är inte SRS sämre än alternativen.

      • seglaren Jan 10, 2017 Reply

        tröskeln har ökat med SRS. det är ju knapast skilnad mot max akterrunda som kanske ger idag 0,001sänkt SRS som kritiseras mest utan just möjlighet att otimera via uttag av mätbrev som upplevs som negativt. mycket av det som framhålls är tillåten idag under SRS var faktiskt tillåten redan under LYS och mycket av det som är förbuden är även förbuden under SRS. ombyggnad av skrovbihang kräver nu som då mätbrev. code-segel kräver då som nu mätbrev. Det som har försvunnit är generella avdrag. propelleravdragen bakades in i formeln, spinnakerytan värderas idag mer nogrann än med generell spinnacker avdrag. Även under LYS kunde en båt får avdrag om den vägde mer än normal. Vad som räknas in där gjordes en bedömning av LYS-kommitten medan nu gäller formeln. På så sätt blir det en förskjutning då ingen av tabellbåtarna väger så litet som tabellen anger men det togs ju med som bas för bedömningen av båtarnas vikt.
        visst är PG en SRS-kramare. under LYS var ju allting så jätte negativt. men jag kan säga att PG är idag mycket mer påläst än det var under LYS-tid.

        • Andreas i HP Jan 10, 2017 Reply

          Optimerades det inte mot lys förut? En std båt vägde då kanske 700kg för mycket…fanns båtar som nådde rätt vikt, men var de omodifierade?
          Skillnaden mot nu är att vi kan välja mellan att segla std båt eller lätta den.
          Båda får hcp efter sina förutsättningar.
          Jag föredrar srs då jag själv gör valet.

          Mvh Andreas

          • Pelle Pedersen Jan 10, 2017

            +1

          • seglaren Jan 11, 2017

            under LYS som under SRS får man inte modifiera en standardbåt avseende skrov, skrovbihang som köl och roder, inredning och rigg (SRS regel B1.1 c) men visst om man kallar fusk för optimera så var det väl så under LYS.
            då som nu kan man lätta en båt men då krävs det ett mätbrev, mao. ingen skillnad mellan LYS ocg SRS där inte.

          • Andreas i HP Jan 11, 2017

            Japp det var bättre förr.
            Jag kunde bygga min egna båt i halvfabrikat eller plasta den själv. Då var det upp till mig och välja isbrytare eller äggskalskoncept.
            12mm plyfa eller 22mm i skotten osv.
            Sedan kan vi ändå segla på helt rättvisa former i LYS då det fortfarande är en STD båt.
            Alla båtar var identiska, kölar gjöts hemma eller på det lokala gjuteriet. i egentillverkade formar efter ritningar.
            Ditt påstående om att en käl inte för förändras. Vilken sida på kölen var den riktiga? Vilken båt (som ville prestera) modifierade INTE sin köl lite på båda sidorna med motivering den skall vara symmetrisk? men självklart följer den ritning som var uppbyggd på 10 snitt?
            Med eller utan teakdäck spelade ingen roll eller tillika utrustningsnivåerna. Alla vägde samma ändå.
            Min Marinette som byggdes i 12? LIKA exemplar av varav 4 byggdes hemma av olika personer och ett antal på minst 2 olika varv. Med kölar med extra bly o kölbalkar i laminerade balkar eller i kraftiga U-balkar efter ritning (men kanske lite vaga definitioner på ritningar som gav mig valfrihet) Men vi alla hade samma LYS tal. Det var allt rättvist? Undrar om det var någon som frågade varför 8 st aldrig seglade ett race?

            Ta etableade båtar som Smaragderna? De skiljer sig knappt i vikt,utförande osv?
            Expresserna har inte byggts om? Nya bottenstockar kölmodifieringar däckslayout osv
            Lys var bra, för bara ta en std båt o segla med den?

            Varven som seglade race i helt STD båtar? (men kanske inte riktigt klara för leverans än?)
            Allt detta hanterade LYS kanon.
            Jag minns, jag var ung då och därför känner jag starkt för SRS idag

            Tack SRS kommitten för alla förändringar för mig som seglare som vill ha rättvisa

          • Peter Jan 11, 2017

            som jag förstått så är det ju just för standardbåtar ingen skillnad idag som det var under LYS. Nu (under SRS) som då (under LYS) kan man söka mätbrev om båten avviker.
            När jag kollade sist så faller under skrovbihang just köl och roder. Vad man tycker om det och hur regeln efterlevs är ju en annan fråga som falla väl mer under samma kategori som segla bana, ha segelföring I enighet med mätbrev osv.

            Urklipp från SRS-regeln 2016:

            AVDELNING B – BÅTENS BEHÖRIGHET
            B.1 Överensstämmelse med regler
            B.1.1 STANDARDBÅT
            En standardbåt ska överensstämma med:
            a) SRS-reglerna.
            b) Uppgifterna i båttypens båtdatablad förutom när SRS-reglerna tillåter avvikelse.
            c) Det standardutförande som skrov, skrovbihang, inredning och rigg som båttypen levererats i
            förutom när SRS-reglerna tillåter avvikelse.
            d) Dess anmälan.

          • Andreas i HP Jan 11, 2017

            Jag var lite ironisk…
            Jag anser det är klart enklare idag.
            Definitionen STD båt har varit luddig från början och mig förundrat hur den kan vara kvar då variationen är så stor i verkligheten.
            Variationen finns ännu idag även om båten kommer från ett etablerat varv.
            Men nya båtar kommer inte så frekvent in som tabellbåt i SRS idag som det gjorde förr.
            Men många båtar ligger kvar från förr, trots stor variation i STD utförande.

          • Sten Bergqvist Jan 11, 2017

            Att optimera en köl inom en klassregels toleranser är ingen modifiering!

          • Peter Jan 12, 2017

            intressant att det kan vara enklare idag när det inte finns skillnad… :-)

            jag vet ej var exakt gränsen går mellan “laga fel” och “modifiera”. “optimera” borde dock faller under “modifiera”.

            SRS-regeln har dock en skillnad mellan standardbåt och klassbåt. båda finns med I tabellen. Förenklat kan man säga att för en klassbåt är det klssförbundet som definiera vad som gäller för båttypen.

            Väljer man att segla med mätbrev är man dock varken klassbåt eller standardbåt utan mätbrevsbåt även om man skulle platsa in under klassregeln eller som standardbåt. SRS-reglen är ju mycket tydliga.

            Detta kan ju medföra att det som är tillåten för en klassbåt kan vara förbjuden för en annan klassbåt eller standardbåt.

            Jag vet att det finns visa varv som har I efterhand tagit fram nya roder, kölar, riggar mm. för att kunna uppgradera befintliga båtar. enligt SRS-regeln borde det krävas mätbrev om man gör den typen av ändring.

            Jag är något osäker om man får ändra köl- eller roderprofil som är annorlunda än ordginalprofilen. Jag skulle tolka formulering I SRS-reglen att det krävs mätbrev. TK kan säkerligen svara på om det krävs mätbrev i sådana fall.

            B.1.1 STANDARDBÅT
            En standardbåt ska överensstämma med:
            a) SRS-reglerna.
            b) Uppgifterna i båttypens båtdatablad förutom när SRS-reglerna tillåter avvikelse.
            c) Det standardutförande som skrov, skrovbihang, inredning och rigg som båttypen levererats i
            förutom när SRS-reglerna tillåter avvikelse.
            d) Dess anmälan.

            B.1.2 KLASSBÅT
            En klassbåt ska överensstämma med:
            a) SRS-reglerna.
            b) Båttypens klassregler förutom när SRS-reglerna tillåter avvikelser från dessa.
            c) Dess anmälan.

          • Pelle Pedersen Jan 12, 2017

            Här har Peter en viktig “topic”!;
            c) Det standardutförande som skrov, skrovbihang, inredning och rigg som båttypen levererats i
            förutom när SRS-reglerna tillåter avvikelse.
            Vad är det som gäller; den levererade köl/roderprofilen eller den som finns på ritningen från konstruktören?

          • Peter Jan 12, 2017

            inte att glömma ändring av inredning och rig…. :-)

            Som jag förstått så tillhandahåller t.ex. Wasa-yachts modifierade och mer effektiva roder till en del båtmodeller. Byta ut är fel inget fel på om man inte glömmer att söka mätbrev för det inför en kappsegling. :-)

    • seglaren Jan 11, 2017 Reply

      gör man sin hemläxa kommer man se att Höstkroken under de senaste två åren i rad har tappat deltagare trots att WSS gör ett utomordentligt bra arrangemang. det man också kan se är att i stora raceklassen deltog merparten mätbrevsbåtar (mer än 75%). i den lilla klasser är det inte ens 25%.
      Crusingklassen hade ökat 2016 samtidigt som raceklasserna har minskat. Jag trodde då att seglare som 2015 seglade i en av raceklasserna valde crusingklassen. en närmare granskning visade dock att det var endast en båt i crusingklassen 2016 som tävlade 2015 i en av raceklasserna.

  23. Erik Barkefors Jan 10, 2017 Reply

    Lite tillspetsat kan man väl säga att LYS jämförde besättningarna medan SRS jämför båtarna. Undrar vad en nybörjare i golf skulle säga om att få spela på samma handikapp som Tiger Woods bara för att han hade samma fabrikat på klubborna ;-)

    Men tillbaka till bra shorthandedbåtar. För mig här på ostkusten så skulle jag gärna gå upp någon meter i båtstorlek. Bland nya båtar är J/88 riktigt fin och bland de äldre (billigare) kan jag nämna Archambault Grand Surpris som ofta finns till bra priser. Tyvärr är de nog ofta hårt seglade men något fint ex borde gå att hitta.

    • seglaren Jan 11, 2017 Reply

      just jämförelse med golf är intressant. för breddseglingen tror jag skulle det kunna vara gynnsam med en ren statistisk regel. med hjälp av handikap i golf kan jag kanske slå Tiger Woods i golf men jag kommer inte kunna slå Micheal Collberg i segling.

      när det spelas golf på högre nivå så används ju inte handikap.

      • Andreas i HP Jan 11, 2017 Reply

        I golf har redskapet relativt liten inverkan
        I segling står redskapet för en relativt stor inverkan
        Svårt att jämföra.
        I golf har du enbart hcp på spelaren.
        Där tävlar du som ägare till (std Golfset) omega 34 o skall segla scratch mot en m34 (Calaway tour) men ända hcpskillnaden är din egna förmåga. (Utrustningen har kanske skillnad på 4 % i golfen medans i seglingen har den väldigt stor skillnad)

        Segling är komplicerat. Därför gillar jag shorthanded, då blir kompetensskillnaden bara de 20%skillnad som tex Peter o Pelle har högre mot oss. Det spelar relativt sett inte så stor roll. som när de och vi kör med full besättning 20%x10 gubbar gör betydligt större skillnad. Då är vi hela havet efter. Medans i shorthanded kan vi vid en topprestation slå duktigare seglare.

        • seglaren Jan 11, 2017 Reply

          Sorry Andreas, du missade min poäng. här på bloggen förlöjligas tankar kring att utjämna även de personliga förutsättningar. jag är mycket väl medveten att många respitsystem har till syfte att endast utjämna skillnaderna för redskapets prestanda skillnad. för breddsegling vill jag hävda skulle det till och med vara gynnsam att även inkludera seglarnas förmåga, som det görs inom golf. det är naturligtvis en fråga vem man rikta sig emot och det finns i andra länder där respittalen är mer baserad på statistik och då ingår seglarens förmoga. LYS var inget rent statistiskt respitsystem utan man försökte kompensera för seglarnas inverkan. SRSp däremot nnehåller båda komponenter. här skulle jag dock vilja se ett startvärde som motsvara mer en nybörjares förmoga.

          • Pelle Pedersen Jan 12, 2017

            Hänger med i ditt resonemang seglaren, men blir inte logistiken/administrationen “för mycket”?
            Ska man ta med seglarens förmåga eller/och gastarnas förmåga? Byte av gastar?

          • seglaren Jan 12, 2017

            som sagt så finns det redan SRSp. här tycker jag dock att det peronliga ingångsvärde skulle kunna anpassas till nubörjare. nu får man det personliga respit efter första tävlingen. ECHO i Irland fungerar på liknande sätt.
            visst har gastarnas förmoga en stor inverkan. jag tror dock att man alltid får göra rimliga avgränsningar. som SRSp är uppbyggd är god enough för mig.

          • Peter Jan 13, 2017

            lite info hur man resonera kring ECHO i irland.

            http://www.sailing.ie/wp-content/uploads/2015/11/A-Note-on-ECHO-Progressive-Handicapping_web.pdf

            Jag gilla deras resonemang och tycker också att det är gynnsam för breddsegling.

            Om man skulle få Zlatan skulla lira några matcher I KF Malmö så skulle det säkerligen påverka deras resultat för dagen, kanske skulle de kliva upp från dicision 6 pga det men sen kommer vardagen i kapp igen. SRSp fungerar på likande sätt och jag skulle önskar att det skulle användas mer aktivt. kan det vara så enkelt att ECHO administeras central medan SRSp förväntas adminisreras lokalt att det inte få store genomslag? Finns det andra faktorer som hindra att underlätta för bredden? Visst behövs bredden om vi vill även imorgon har stora startfält på sina hall?

            Jag tror nog att vi skulle även komma ifrån en del diksussioner rörande SRS-tal.

            Det är inte den sista kvm segelytan eller tusenddel i handicap som avgör om man vinner eller ej. För en nybörjare kan det vara bra att kunna snabbt känna sig att vara med. Är det inte därför man har HCP inom golfen och en del andra idrotter? Hur kul skulle det vara om alla fotbollslag skulle spela i samma liga oberoende ålder och förmåga?

          • JIMMY Jan 13, 2017

            Med ett bra gemensamt system för anmälan, resultathantering och ranking så skulle mycket väl SRSp kunna hanteras av SSF, helt automatiskt.

        • Andreas Jan 11, 2017 Reply

          Ok det håller jag med i?

  24. Andreas Magnusson Jan 11, 2017 Reply

    Citat P.G “Att vissa “entypsklasser” (som inte är särskilt mycket entyp) väljer att ta ut mätbrev är kanske inte så konstigt när man ser hur mycket det skiljer mellan en cruising- och en “kolfibersmaragd”
    Citat A.S (Ironi) “Ta etablerade båtar som Smaragderna? De skiljer sig knappt i vikt,utförande osv?”

    Fråga: SM i smaragd seglas varje år och har gjort i många herrans år.Hur kan dom göra det? Varför kör dom inte med sina SRS tal på SM om dom är så grymt olika?

    Min fråga kvarstår P.G: “Fråga dom som fick höjt 3-4 pinnar och ibland ännu mer över en natt 2010 om dom tycker det är försumbart?”
    Är 4 pinnar upp marginellt bara för att man har bra botten och koll på grejorna?!?! Ring SRS kommitten och be dom att höja dig 4 pinnar så får du se hur marginellt det är.Då kan du slipa botten i all evighet.
    Numera ser jag båtar vinna och komma i toppen som aldrig hade en chans när det var LYS. Knepigt. Ända anledningen att LYS blev SRS var att Svenska seglarförbundet var bankrutt och behövde få in deg.Det har dom lyckats med.Tyvärr även såga sönder svensk segling.Nödarna förtsätter,vi andra som har ett liv utanför kappseglingen har lagt kappseglingen åt sidan.

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 11, 2017 Reply

      När det gäller entypsklasserna så är det bättre att du frågar dem? Jag tror att mnpånga nyblivna seglare i Express eller andra klasser har blivit förvånade hur stor skillnad det är mellan en toppbåt och en som man nyss köpt på blocket. Detta avspeglas i viss mån i nyrekryteringen.

      Eftersom du inte verkar köpa mina argument, utan hela tiden hänvisar till dina kompisar “som fick höjt 3-4 pinnar och ibland ännu mer över en natt” och som nu slutat kappsegla (eller är de bara lite sura)?

      Kan du inte oss några exempel på båtar/klasser som slutat segla?

      Också på de båtar som du ser “komma i toppen som aldrig hade en chans när det var LYS”?

    • Andreas i HP Jan 11, 2017 Reply

      Jag är nyfiken på smaragderna
      Är det så att du kan ta vilken smaragd som helst o vinna SM med om du kör med samma segel o lika slät botten? Dvs du har 20st olika båtar som vunnit SM ?(inte bara besättningar)
      Kolfiber eller ej, konstruktionsskillnader, hemmaplastad eller ej. Vikt etc..Alla är lika slagkraftiga?
      Eller är det så att de som just har slagkraftigare byggen blir sura om de skulle segla med olika hcp för då blir det enbart kompetensskillnad som fäller utslag?
      För mig som märkte stor skillnad på viktminskningen på planingströskeln. Den sjönk neråt med 0.7knop med viktminskning på 140 kg.
      Något jag givetvis fått högre SRs tal för. Men jag tror dessa kilon är värda sin vikt i guld. Gäller hitta mer besparing bara ?

      • seglaren Jan 11, 2017 Reply

        Just båtar som kan komma upp i planing är mer viktkänsliga än rena deplacemtbåtar. formen har mycket inverkan och HP’n vart väl några kilo tyngre än orginalkonstruktionen såg ut. då förstår jag att varje minskad gramm blir guldvärd.

      • Mattias Carlsson Jan 11, 2017 Reply

        Nej, det går knappast att vinna SM med vilken som helst. De främsta (åtminstone några jag känner till) har lagt ett enormt antal timmar på ffa köl- och roderprofilering. Precis som på Expresserna så varierar dessa en del, och är inte särskilt optimala från fabrik. Roderskäddan var dessutom sned i formen så den åtgärdas normalt också av dem som satsar. Den tillåtna minimivikten däremot, har krupit uppåt lite grann med åren, så att alla som orkar tomma båten ska ha en chans att komma ned dit. Vet inte om riktigt alla kända båtar uppnår detta, för även här har det skiljt en del mellan färdiga båtar, men som sagt, man har höjt med tiden för att inkludera så många som möjligt.

    • Smarre Jan 12, 2017 Reply

      Vad gäller smaragden så saknas genuan i entypsregeln och den kan ju vara bra att ha om man ska segla srs. Bara det kan vara ett skäl till att ta ut mätbrev.

  25. Ulf Zschüttig Jan 11, 2017 Reply

    Och här hittar du ett gratis route-planning tool. Så du kan lägga pengarna på segel och båt.
    http://info.sailingvirgins.com/blog/interview-with-fastseas-creator-jeremy-waters
    http://www.fastseas.com/#

    Någon som prövat detta i verkligheten.

  26. Andreas Magnusson Jan 12, 2017 Reply

    A.S Kolla hur det ser ut i verkligheten.Topp Smaragderna på SM är samma båtar som har snabbast seglad tid runt Tjörn veckan efter.Det sorgliga är att det är även samma båtar som seglar runt i tok låga SRS tal.Ingen skugga faller över seglarna ifråga men att något är grymt fel och orättvist i vårt handikappsystem fattar nog (nästan) alla.

    P.G Båtar som har lagt av samt båtar som är gynnade av sitt nuvarande mätbrev kan som sagt göras lång.För lång för att rabbla upp här.LÄS gamla resultat så ser du med egna ögon..

    • thomas Jan 12, 2017 Reply

      Håller med P.G, dela gärna med dig av några exempel, blir mer trovärdigt då….

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 12, 2017 Reply

      De har inte “på tok för låga SRS-tal”. Vi och många andra slår dem regelbundet så min analys är att de har precis rätt SRS-tal… Är det Emil Sandberg du syftar på tror jag det är du som behöver titta i gamla resultatlistor. Eller hade han för lågt SRS även 1980 och 1984 när han vann totalt :-)

      Jag förväntar mig inga exempel. Det är 2017 och vi lever i en post-fakta-värld. Att jag samlar statistik från 20 års kappseglingar väger inte tyngre än snacket att det var bättre förr. Fast håll med om att det är lite konstigt att vi som kappseglar aktivt tycker det är mer rättvist än de som står på land?

      Listan över båtar med “på tok för låga SRS-tal” kan göras lång om man frågar experterna. Accent Oscar, Omega 30 Lova, Smaragd Laremi, … lustigt att dessa båtar vann race redan på LYS-tiden…

  27. Joakim Jan 13, 2017 Reply

    Jag är nu inne på min tredje båt som jag plockat ut mätbrev på.
    Den första båten vägdes och var några hundra kilo tyngre än tabellvärdet. Båten var en 80-talare med svepta spridare och röstjärn ute i skrovsidan. Vi mätte först in den med genua1/reacher och då landade SRS väldigt nära tabelltalet. Efter lite utvärderande fann vi att de tillfällen vi kunde utnyttja reachern var få så vi plockade bort den ur mätbrevet och fick en sänkning såklart. I storleksordning med om du valde bort genuan i lys. Inga konstigheter, båten var ju klart snabbare med reachern och vi saknade den men det var ett val vi gjorde.
    Båt nummer två var en gammal ior-båt som vägdes och den vägde exakt det som tabellen sa att den skulle väga. Vi sydde upp segel på gamla tabellmåtten förutom spinnakern som vi sydde marginellt större. Detta medförde ett Srs som var marginellt Högre än tabellvärdet. Det var ju också bra eftersom vi sydde en större spinnare för att få lite mer bett på undanvinden.
    Båt nummer tre är också en gammal 80-talare som är lite tyngre än tabellvärdet. Till denna köpte vi ett storsegel med “standardmått” . Denna gång har vi valt att låta furlexen vara kvar när vi kappseglar och sytt upp genuor med kortare förlik än standard. För att kompensera något är ettan längre i fp än standard så vi får ut ytan bakåt så att säga men förlust i förlikslängd är ju trist, bekvämligheten att inte klyva rullen varje kappsegling avgjorde dock. Vi har Tre försegel och två spinnare i brevet så vi har inget cruisingavdrag.
    På båt nummer tre har jag bytt roder då det gamla var skrot när jag köpte båten. Nya rodret väger lika mycket som det gamla pga att vi bytte en rörhjärtstock mot en i massivt rostfritt och byggde rodret i kolfiber. Så samma vikt men andra mått och en hjärtstock jag litar på. Dessa mått skrev jag in i upplysningar i mätbrevet. Det syns ju också på kortet som bifogas.
    Båt nummer tre har ett Srs marginellt under tabellbåten.
    Mätandet tar inte så mycket tid och är man båtintresserad är det en kul uppgift. Kostnaden för mätbrevet är försvinnande liten i de flestas båtbudget. Det mesta vi köper till våra båtar är ju löjligt dyrt. Mätbrevet är det inte!
    Så för min del har två mätbrev resulterat i befogade sänkningar och ett i en befogad höjning. Ändringarna är ju dessutom i alla tre fallen såpass små att de spelar mindre roll än ett missat skift eller att ligga fel i strömmen.
    Vad gäller smaragderna så har vi seglat mot flera av dem på kusten i år och det känns som att även de behandlats ok.

    Mvh Joakim

  28. Mårten Blixt Jan 13, 2017 Reply

    Jag håller helt med Peter, ingen båt har tokfel SRS men..
    Vissa båtar är överriggade andra underriggade och SRS är en handikappsystem som är ganska enkelt och för att få till ett vettigt arrangemang och alla klubbar kan få till så måste man göra vissa förenklingar. Då det är omöjligt att veta den exakta vindhastigheten unde hela bana och hela tidan för alla båtar så måste man bortse från vindhastigheten alltså kraften som vinden ger. Sedan är alla båtar olika så vissa båtar har en stor segelarea jämfört med dess motstånd i vattnet.

    Segling är komplicerat då båtens kraft inte är konstant under racet eller mellan båtarna. Ofta är alla båtar ute på olika banor i en kappsegling. Det menar jag då olika båtar är på samma del av banaon olika tider och då har de olika förutsättningar då kraften varierar hela tiden. ibland har man tur och ibland har man otur. men oftast har bra seglare “tur”. Dessutom varierar kraften med höjden och även båtens segelhöjd ar avgörande särsilt på våren då det är mycket friktion på marken och över vattnet.

    Båtar med mycket kraft kommer ha fördelar i mindre vind och visa vera. I ett enskilt SRS-kappsegling kanske de tär så att vissa båtar har en fördel som ibland är stor. Men i långa loppet med flera SRS kappseglingar kommer detta att jämnas ut.

    ibland är det så att flygande segel är helt överlägset de båtar som avstår detta segelalternativ.

    Om man skulle ha SRS efter vindhastighet skulle det garanterat bli massa diskutioner om vilken vind det är just nu.

    SRS är endast ett handikapp för redskapet och har inget med golfens handikapp att göra. Segling är oftast en lagsport och i varjefall mitt fall blir det lite variationer i besättningen under året och då är det helt omöjligt att ha ett personligt handikapp. Då måste man gå in på varrje gubbes enskilda skicklighet och sedan gruppen. Om man inte har en standard besätning är det svårt att bedömma dess skicklighet. SRSp är ett personlig handikapp som ingår i redskapets handikapp. Dessutom tycker jag att SRSp är svår att använda.

    SRS är enkelt roligt och i långa loppet vinner den bäste seglaren.

    Vill man hänga på i SRS är ett mätbrev en bra början. Oftast skilljer sig båten från det tänkta “standard” båten.

    Jag har en Nova som är ganska framgångrik när jag seglar den jag kappseglade i början med “standard” SRS tal men sedan när jag märkte att mina segel var mindre skaffade jag ett SRS mätbrev och sänkte SRS talet med 4 hundradelar och det var inte populärt i klubben. Min spinnaker var 26% mindre än “standard” storlek. Både stor och fock är mindre än orginalet. Sedan hade jag endast tre segel och inte alla dessa som är tillåtna av “klassreglena” och rulle på däck.

    /Mårten

  29. JIMMY Jan 13, 2017 Reply

    Det kanske är dags att lägga ned det allmänna SRS-snacket i denna tråden som egentligen skulle handla om den optimala shorthand-båten?

    Men för er som ser fram mot nästa SRS-debatt så kan jag meddela att inom kort så kommer årets SRS-tabell att publiceras samt ansökningsmodulen för mätbrev att öppnas. SRS2017 är ju trots allt den största revisionen sen starten… ;)

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 13, 2017 Reply

      FAKE NEWS

      :-)

    • Mårten Blixt Jan 13, 2017 Reply

      Roligt..

    • SWE42 Calluna Jan 13, 2017 Reply

      Det skall bli riktigt spännande med den nya justerade SRS-tabellen. Jag ser fram emot den och tackar för allt arbete som lagts ner. Något som är helt säkert är att den kommer att innebära en ny tråd här på Blur med väldigt mycket tyckande :-)

  30. Andreas Magnusson Jan 13, 2017 Reply

    Jag skummade bara igenom dom två sista långa romanerna från ryggdunkarna. 4 pinnar sänkt tal på en Nova låter sanslöst.Har M.B några segel överhuvudtaget? Vet M.B hur mycket 4 pinnar gör?.Jag lider med dina klubbkamrater.Varför “trimmar” man ner sin båt? Jag är så otroligt trött på alla dessa nedtrimningar av båtar!.Alla fattar att det bara handlar om att skaffa sig ett gynnsamt tal.
    Angående Emil Sandberg är jag den första att skriva under på hans skicklighet men frågan kvarstår.Blir det lättare för en STD smaragd att slå honom?Han seglar snabbast nu som då.Det ända som skilljer (mycket) idag är talen. Gick verkligen en viss Omega lika bra när det var LYS?.
    Jag känner att den här diskutionen är ändlös,dessutom har P.G en massa ryggdunkare från hemsidan medans dom som sympatiserar med mig har tröttnat för länge sen.Detta kommer att blir mitt sista inlägg.Ni vet vad jag tycker.

    • JIMMY Jan 13, 2017 Reply

      Du kan ju välja att se det från andra sidan också. En standard Nova i tabellen är konfigurerad enligt deras klassregler och i dessa klassregler så hade de genua och fler än fem försegle totalt. Om du som båtägare kör med endast en fock istället för genua, lägger alla andra segel i land utom en spinnaker och dessutom har du mycket mindre mått på din stor och spinnakern. Vidare kanske din Nova inte heller är på minimivikt. Är det rättvisa att behöva segla på standardtalet då?

      • Rikard I Jan 14, 2017 Reply

        Jimmy, du kan väl inte allvarligt mena att givet det du skriver, att skillnaden i en medelvind av medelvärdet av 8 och 12 knop är 4 hundradelar? Att det skulle skilja typ 1 hundradel går bättre att förstå, Och att lämna segel hemma är ett val som går att göra, men det borde inte vara handikappstyrande. Med det resonemanget som du för borde även Expresser, H-båt etc kunna få samma sänkning med 4 hundradelar eller hur?

      • Author
        Peter Gustafsson Jan 14, 2017 Reply

        Det var inte det han skrev.

        Som insnöad på Novan, så tycker jag skillnaden på de båtar som har mätbrev är högst naturlig. Jag hade 1.14 i LYS och nu är spannet 1.12-1.15. Som Jimmy skrev så hade man ett tag en klassregel med mycket fler segel än vad båtarna de facto hade, men nu stämmer standarbåten bra igen.

        Har man en båt (Mårtens exempel ovan) med en enda en fock på rulle (som är 47 cm kortare i förliket och ett LP som är 17 cm kortare) så skall man så klart ha ett lägre SRS.

        Eller finns det någon av båtarna som du uppenbart skulle välja?

        På samma sätt så skulle det vara naturligt att Expressen fick högre SRS om det var ok att köra med tre fockar och två spinnakers?

        Jag brukar alltid fråga folk med full racinggarderob om de hellre skulle välja båten med lägre SRS och endast en fock. I 100% har svaret varit att man tror att man har bättre chans med sin befintliga konfiguration – fast de tycker fortfarande att konkurrenten har för lågt SRS :-)

        • seglaren Jan 14, 2017 Reply

          skillnad med några cm i förlik och LP- mått ger ganska lite i fartskilland om det ens märks. Visst med tusendelar i SRS så blir det väl några tusendelar men det märks knappt under segling.

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 14, 2017

            Beg to differ…

            Jag skulle säga att 47 cm glapp mellan fock och däck + en fock som är 105% i stället för 110% gör stor skillnad,. Offrar du dessutom 20 cm bredd längs hela akterrundan på storen, så är det två helt olika båtar.

            Jämför man detta med en båt med max segelyta så skiljer det enligt SRS ungefär 1.5 båtlängder på en “normalkryss” (1 timmes segling 2 varv kryss/läns, marginell fartskillnad på undanvindI),

            Jag skulle aldrig välja den “nertrimmade båten”. Min gissning är, allt annat lika är att det skulle skilja minst 3-4 båtlängder på en kryss i de flesta förhållanden.

            Fast det är väl när folk tycker olika som skillnaden är ungefär rätt :-)

          • seglaren Jan 14, 2017

            hur kommer du fram till 1,5 båtlängder diff när det gäller SRS? den lilla skillnaden i srs som dessa cm utgör brukar du ju bortförklara att det inte gör skillnad.
            jag skulle också välja båten med störst segelytan men i praktiken gör de få cm knappt någon skillnad.

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 14, 2017

            Sorry. Felräknat. Blir typ 180 meter på en timmes kryss/läns.

            Skulle nog fortfarande välja båten med fullstora segel på SRS 1.14 jämfört med Mårtens med de mindre på 1,121.

            Jag tycker det känns som skillnaderna är rimliga, och det är inga båtar som kör med focken 0.5 meter upp på förstaget för att det är ett kryphål i SRS.

            Vi har konstaterat det förut, och vi kan konstatera det igen, en listas om den ovan innehåller en fantastisk mix av båtar med få segel (“nedtrimmade” om du vill) och båtar med madssor av segel (“upptrimmade”), och det går inte att avgöra om det ena är bättre än det andra.

            Vi brukar t.ex. ha sekundstrider med Xp38 Snubbler, som har en minimal garderob och ett orimligt lågt SRS. Vi har gjort tvärtom och har så mycket segel som det går för ett orimligt högt SRS. Så bägge varianterna funkar tydligen. Liksom båtar med lagom mycket segel.

          • seglaren Jan 15, 2017

            hur kommer du fram till det? Formeln är väl hemligt och då borde det vara hemligt vad några cm skillnad i segelmått ger i utslag i respittal?

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 15, 2017

            Det finns 10 Novor med mätbrev + tabellbåten. Man behöver inte lägga många minuter i Excel för att se kopplingen mellan konfigurationer och SRS-tal.

            Men i stället för att jag jag hittar massa exempel på att SRS funkar :-) så kan väl du ge oss några på att (minskad) segelyta har alldeles för stor effekt på SRS-talet?

            Eller så tycker vi bara olika i frågan om 50 cm kortare förlik på den enda fock man har gör stor eller liten skillnad :-)

          • seglaren Jan 15, 2017

            Men det är ju inte det jag säger om du läser mina inlägg ovan. Det jag säger är att några cm mindre på förlik /och eller LP har ingen stor effekt på SRS-talet (skulle säga obetydligt) och det stämmer rätt väl med verkligheten, dvs. det krävs ganska stora skillnader.
            Sen är det ju alltid bra att ha lite extra yta i lätta vindar. Men SRS ska väl visa prestanda i medelvind eller har jag missat något?

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 15, 2017

            Så vad var din point? Vad är det som inte ser/är ok med dig? Vilka båtar har fått för stora avdrag ?

            Jag har satt upp alla Novor i Excel och för mig ser det helt rimligt ut.

            Tycker du inte det så hjälper det ju med exempel. Att bara hävda att “några centimeter gör ingen skillnad” tar oss ingenstans. Då är det OK att ha 5 cm extra på sina segel också?

          • seglaren Jan 15, 2017

            vad vill du säga med det? Du tog upp i diskussion rörande olika respittal att en viss båt har några cm kortare förlik och lite kortare LP. Tror nog inte att diskussionen finns pga någon tusendel. Hoppas även att du är med att det krävs relativa stora ändringar i segelytan för att det blir märkbara skillnader i speed.

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 15, 2017

            Du menar som i LYS när 1 cm längre E-mått ledde till en höjning med 0.01 :-)

            Det här är ett annat sätt att resonera kring samma fråga:

            Ta Collis. Och hans Express. Han har 1,110.

            Ponera att han kom med en stor som var nästan 2 m2 större, tre fockar (light, light/medium och medium) som alla var 1.3 m2 större (6% större kryssyta) och två spinnakers som var bägge var 15.3 m2 större (25% större). Dessutom lättad båt med 50 kg under entypsregeln.

            Detta är de “få centimetrar” som skiljde mellan Novorna ovan.

            Vad tycker du hade varit ett rimligt SRS på det ekipaget??

          • seglaren Jan 15, 2017

            5 cm extra på sina segel kan faktiskt medföra att det inte blir någon ändring i respittalet. det beror ju helt på hur mycket det ger i +/- enligt formeln och på rundningsvärde. Min point är att det krävs ganska mycket ändring i segelyta för att känna av det på banan.

          • seglaren Jan 15, 2017

            vill du diskutera nu även LYS? gör först dina hemläxor!

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 15, 2017

            Hemläxan att 0.01 var minsta enhet i LYS? Eller om ett segel på ex en Express eller Nova som var 1 cm större än tabellbåtens mått ledde till höjning?

            Så vitt jag minns så fanns det inga “toleranser” där LYS-kommitten menade att “ett par centimeter hit eller dit gör ju ingen skillnad”….

            Men eftersom du saknar konkreta exempel på vad som är fel, så känns det ju onödigt att lägga mer tid på detta. Jag tycker SRS-talen på de båtar jag seglar mot ser fair ut, men är beredd att ompröva den ståndpunkten om någon har konkreta exempel från verkligheten – och det inte är samma gnäll som vi ser varje år vid den här tiden.

          • seglaren Jan 15, 2017

            tydligen älskar du också att diskutera LYS?

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 15, 2017

            Nej, men jag anser inte att det gynnar breddseglingen när det gnälls på problem som inte finns. Framförallt inte när det finns en nostalgisk underton av att “det var bättre förr”. Jag har också svårt för liknande argumentation i andra sammanhang.

            Och så är jag väl tillräckligt dum för att triggas av alla udda teorier och då försöka se hur det ligger till i verkligheten.

            Lite som “MythBusters” för respitregler :-)

          • seglaren Jan 15, 2017

            intressant, det är du som tar upp LYS, det är du som tar upp diskussion om rättvis SRS och sen ska det vara mitt fel? visst så sade du inte det med ord men du sade det. Jag farmförde att några cm skillnad i förlikslängd eller LP påverkar knappt. I SRS är det väl endast någon tusendel. allt annat kommer från dig, Peter G.

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 15, 2017

            Det är inte någons fel.

            Jag sade att EN HALV METER i förlikslängd gör ganska stor skillnad på en båt som redan är underriggad. Eller en 25% mindre spinnaker.

            Whatever.

        • Rikard I Jan 14, 2017 Reply

          Intressant Peter. Så om En Express väljer att segla med 5 försegel som är std för regeln utan straff, så anser du att den borde ha ett SRS på +0.04 eller 1.15? Antagligen inte, så att skillnaden skulle vara så stor för ex.vis Novan är inte heller troligt.

          • Author
            Peter Gustafsson Jan 14, 2017

            Nej,och så stor blir ju inte skillnaden, det vet ju du också.

            Jag vet inte varifrån du har fått de 4 pinnarna från (det slängdes ju bara ut ovan), men tittar du på alla de Novor som har mätbrev (och tabellbåten) så är differanserna helt rimliga.

            Eller hur?

            Jag har ju över åren seglat med både få, och (för) många segel och jag kan inte avgöra om det ena är mer eller mindre fördelaktigt än det andra.

          • Rikard I Jan 16, 2017

            Jag tycker inte att 1.11-1.12 är “rätt” mätetal för en Nova. Den seglar snabbare än så. 1.15 är avsevärt mer korrekt baserat på vad jag ser på banan.

          • srsseglaren Jan 16, 2017

            Det kan jag också hålla med om.
            Hade gärna haft till gång till dom gamla mätbreven som Peter verkar ha för att kunna föra diskussionen på rätt sätt.

            Från ett dåligt minne finns det möjligen en båt som har 1.11 men då är segel ytorna så reducerade att han bara kan vara med på seglingar över 12 m/s och måste endådå få ihop sin segling.
            Man kan ju mäta in en Nova med bara trysail borde ge ett lågt SRStal.
            Kappseglaseglar man runt Lindenes Fyren i Norge med +15m/s 200 dagar om året så kan det vara en bra pimpning men på övriga platser not so much.

    • srsseglaren Jan 13, 2017 Reply

      Var det 4 pinnar ?
      Idag har den SRS 1,15 i tabellen dom flesta mätbrev ligger runt 1.13+- ,005
      Snittet på mätbrev idag är två pinnar lägre varav cruisingavdrag 0,8typ, kvar blir 1.2 några hundra kilo högre båtvikt samt 14 kvm mindre spinnaker då ligger den nog rätt bra?

      Den hade en tag SRS 1.156 men då var den också den enda båten i hela tabellen samt bland alla mätbreven att ha fritt antal segel fockar och spinnakrar, det är idag ändrat.

      Gissar att du låter den stora revisionen från 2010 påverka din uppfattning och att du då anser att det gjordes en massa felbedömningar ?
      Jag surnar också lätt till när det görs fel beslut och andra skall påverkas fullt ut av dom utan att ens få komma till tals.
      Men man måste försöka se vad som är fel annars blir det ett fel i sig själv?
      Det är bra att få fram riktiga exempel.

  31. Author
    Peter Gustafsson Jan 13, 2017 Reply

    @Andreas,

    det är precis min point, Det handlar inte om “ryggdunkningar” eller tyckande på bänken framför sjöboden. Utan om FAKTA. Siffror. Exempel från verkligeheten. Och det är du och andra, som konsekvent undviker att ge oss exempel på de felaktigheter ni pekar på.

    När du säger att det skiljer MYCKET på Emils Smaragd.
    1980 vann han med LYS 1.17
    2016 vann han med SRS 1.159
    Det är 0,94% lägre mätetal. På 36 år.
    Och då i en båt som är enligt mätbrevet är 3.2% tyngre än standardbåten.
    (och ja, han hade fortfarande vunnit även om han seglat på 1.17).

    Är detta den stora orättvisa du pratar om???

    Då förstår jag att folk slutar segla :-)

    • T Jan 13, 2017 Reply

      0,94 % lägre mätetal på 36 år… procenten säjer ju egentligen absolut ingenting. Så länge man inte jämför med andra båtar… min egen t.ex: 1980 hade den troligen ett LYS på 1,17. 2016 hade den SRS 1,189…
      Nu kan vi snacka pocent
      ;-)
      /T

  32. seglaren Jan 13, 2017 Reply

    killnad mellan tabellvikt och verklig vikt skiljer ganska mycket från båttyp till båttyp och då lönar det sig olika att ta ut mätbrev.
    förstår faktiskt inte riktigt var det är bättre idag än under LYS? under LYS fanss det en grupp personer som bedömde de olika båtar/båttyper, dvs. deras fartpotential. det justerades från år till år och ett fåtal båtar drabbades. idag är det en mindre grupp personer som bedömer olika fartgivande egenskaper. här justeras också hela tiden om vi får nästan alla nya respittal varje årsom där dessutom skillnaden är försummbar och borde ligger inom felmarginal.största “fördelen” måste ju vara att kunna få ett gynsammare respittal. fortlöpande ändringar gör det ju inte billigare när man tar ut ett provmätbrev under hösten, beställer de seglen provmätbrevet gällde och får ett helt annat respittal under våren när seglet kommer.
    SRS har tyvärr blivit mer krångligt. sen håller jag med PG att själva respittalen för störren delen av flottan knappt har ändrats mot LYS. varfr då det stora byte. i år kommer vi nästa ändring som är svårt att förstår var nyttan ligger.

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 14, 2017 Reply

      Många verkar ha glömt att det var seglarna som drev på en förändring från LYS till något mer dynamiskt, som kunde hantera avvikelser från optimerade standardbåtar. Det var inget illvilligt beslut från SSF :-)

      http://www.regatta.nu/2007/09/maste-swelys-kommitten-se-over-forsiktighetsprincipen
      http://www.regatta.nu/2007/09/jag-foreslar-ett-lys-mote-i-november-i-goteborg
      http://www.regatta.nu/2007/09/lys-kommitten-maste-tanka-om-innan-den-dodar-allt-lys-seglande

      I ljuset av dessa diskussioner 2007, så känns fel SRS på Tabasco (är det någon som någonsin har sett en sådan) och ett extra mått i masten som ganska hanterbara invändningar :-)

      Visst har det blivit krångligare, och jag är en ivrig förespråkare för att hålla det så enkelt som möjligt.

      Men jag kan få ett rättvisande mätetal för vilken båt som helst på exakt 14 dagar (förr kunde det dröja länge). Jag slipper segla min nya båt med 3-5% för högt mätetal i 3 år tills någon har analyserat mina resultat. Och jag kan få ett fair mätetal för en båt med massa extrautrustning och lite för små segel.

      Så jag ser definitivt nyttan, och nackdelarna är hanterbara. De klubbar som arrangerar kul kappseglingar (och marknadsför dem) får ut båttyper av alla de slag och det är en bra blandning av standarbåtar med tabellvärden och mätbrevsbåtar med udda setup eller lite högre ambition.

      Våra grannländer har provat andra vägar, med både mer exakthet och 100% mätbrev. Det har uppenbarligen inte funkat. Här har vi lyckats öka kappseglandet i ett antal race.

      På 10 år har ÅFOR/Gotland Runt ökat 60% bland de som seglar LYS/SRS, Seapilot/Watski 2star har ökat 80%, ett Mälar-race som Höstkroken samlar nästan 100 båtar, Gullviverallyt är fullt på nolltid, Bohusracet är världens största shorthandedrace och Marstrand Big Boat är största årliga banseglingsregattan i Skandinavien någonsin med nära 800 seglare.

      Har man lite perspektiv, och inser att vårt båtbestånd ser radikalt annorlunda ut än för 20 år sedan, så får man ändå säga att det fungerar mycket bra. Och att vi får otroligt mycket för de pengar vi lägger.

      • seglaren Jan 14, 2017 Reply

        angivna länkar är inte kopplade till övergången till SRS. delar av kritiken togs ju hänsyn innan man valde har ett formelbaserad system och även i detta system justeras bedömningar i den takten det upplevs som missvisande. Vissa båttyper kan då få något större höjningar eller sänkningar. Det är väl inte så konstigt när man jobbar med systemen och där är det ingen skillnad om systemet var/är ORC, IRC, SRS, HN eller LYS. Just säkerhetsmarginal samt den restriktiva bedömningen under LYS är två saker som jag likställer bedömning/värdering av code-segel eller vattenbarlast. Det är dock inte kopplat till själva LYS-systemet utan till hantering.

        kortare handledningstider är naturligtvis en vinst med SRS men det på bekostnad av en del nackdelar också.

        (är något förvånad att Höstkroken hela tiden placeras bland seglingar med 100 båtar – dit kom de aldrig upp till och låg 2016 på 70 båtar enligt startlistan. Men visst skulle det vara kul om det blir 100 båtar)

        • Author
          Peter Gustafsson Jan 14, 2017 Reply

          Höstkroken är framför allt ett bra exempel på att en klubb kan locka ut alla de båtar som är “omöjliga” enligt domedagsprofeterna. Det finns också lokala klubbar som har massor av båtar på sina kvällsseglingar.

          Konstigt att bra arr och lite telefonsamtal är viktigare än vilken regel man seglar efter. Och att trenden är likadan i entypskjlasserna; att göra ett gediget hantverk för att bygga klass är tydligen viktigare än båttypen.

          • seglaren Jan 14, 2017

            Vi kan vara verens om att WSS gör ett fantastiskt jobb med Höstkroken. Vidare är Höstkroken ett bra arangemang. man får dock inte glömma att det krävdes en hel del av WSS-styrelse att fatta beslutet att gå in för allt. budget för den seglingen överstiger klubbens budget.

            jag reagera dock att du envisas med att tumma på sanningen rörande deltagantalet. jag tror inte att det behövs för att få fram ditt budskap.

    • Andreas i HP Jan 14, 2017 Reply

      @seglaren
      2004 köpte vi en helt ny båt.
      Vi kappseglade mycket sällan. 1-2ggr/år typ. Vi valde mellan en bavaria 36 med 2 akterruffar o en bavaria match35. 36an hade lys 1.21 o matchen fanns inget lystal på. När vi fick matchen veckan innan Tjörn runt och vi fick ett lystal så var det 1.33?. Året efter hamnade den ganska rätt på 1.29 som då firs36.7 dehler 36 o x361 sport. Helt rätt nivå tyckte jag ( med min ganska begränsade kunskap att bedöma) det jag irriterade mig på då var att det upplevdes som en bestraffningsmarginal som fanns i gamla lys. Nu pratar vi faktabaserade mätetal upplever jag.

      I SRs hade det ju gjorts allmänna justeringar så motsvarande båt ligger idag på ca 1.27? Men upplever det väldigt rättvist i SRs.
      Så matchen har gått från 1.33 till 1.29 med 200 kg viktökning som enda skillnad.
      Är det vad du anser betydligt bättre med lys?

  33. Pelle Lindell Jan 14, 2017 Reply

    Det är ett intressant och generellt fenomen inom respitsegling att den matematiska modell som ger vad som upplevs som ett i stort sett rimligt utfall för allt mellan en Stortriss och en TP52 inte upplevs som rimlig när båtarna har samma klassmärke i storseglet…..

  34. Bosse F Jan 16, 2017 Reply

    En erfarenhet jag gjort och som jag upplevt som ett problem när man seglar på få är skotningen. Det är väldigt få båtar som har vinsharna inom räckhåll för rorsmam. På min båt kunde jag inte slå eller skota själv. Fanns sex vinschar, tre på varje sida men de aktre var vigd till backstagen och de andra nådde jag inte om inte autopiloten var inkopplad. Dessutom satt dom dumt och oergonomiskt. Funkade heller inte ihop med sprayhooden.
    Jag tog bort fyra och ersatte dom med två Pontos, fyrväxlade. Dessa två, en på varje sida är dessutom mycket enkelt flyttbara. Jag kan på 30 sekunder flytta dom längst bak om jag seglar själv, är det fler ombord sätter jag dom mitten. De sitter dessutom skyddade på insidan, monterade på ryggstöden. Nu kan sprayhooden alltid sitta uppe vilket är guld om det är ruskigt.
    Att slå, gippa och samtidigt vara nära rorkulten är ett lyft som gjort min segling enklare.

  35. thomas Jan 19, 2017 Reply

    Ngn som har spaning på när Kölbåtstabellen blir officiell för SRS 2017?

    • seglaren Jan 19, 2017 Reply

      roade mig att räkna om med medels linjär och kvadratisk regression till gamla SRS/LYS. skillnaderna är inte stora i år. Årets vinnare i tabellen är Cumulus, Melges 24 och Wasa 55 som fick sänkning som borde motsvara ca. 0,01.

      årets förlorare med en höjning på ca. 0,01 är Dominant 78, Dominant 95, First 34.7, Wasa 360, Wasa 370.

      För linjär regression gav MiniTab ber.SRS2017 = 0,008823 + 1,206 * SRS2017 om någon undrar.

      skillnaden mellan linjär och kvadratiskt är upp till 0,0014 (obetydligt)

      Grattis alla vinnare!

  36. KåreL Jan 20, 2017 Reply

    Vill man ha en båt som antagligen kan prestera bra i SRS på en liten budget så kanske man ska ta en titt på en H-båt i bra skick.

  37. HasseB Jan 20, 2017 Reply

    En annan SRS vinnare med låg budget är Rock 20, båt + nya segel < 40 000:- en riktig RS Eilite dräpare för små pengar😊 Bra undanvindsbåt och OK på kryss i lätt & mellanvind. Något för Srsseglaren?

  38. Bengt Jan 20, 2017 Reply

    Ojojoj. Nu har man lite att läsa in sig på. Undrar hur länge man kommer att prata om “gamla” och “nya” SRS?

    • KåreL Jan 20, 2017 Reply

      Det är betydligt mindre förändringar mellan årets och förra årets srs än vad förändringarna var i Lys år från år förutom att Srs talet har delats med ca 1,215.

      • Peter Jan 20, 2017 Reply

        den stora förändringen är väl att alla båtar har fått väsentlig förändrad respittal då SRS har ny referens. Det kommer ta ett tag att vänja sig och då tror jag nog att det kan bli prat om gamla och nya SRS (eller SRS och LYS om man så vill…) Det är just som kommer att ta tid att läsa in sig på.

  39. HasseB Jan 21, 2017 Reply

    Det jag har upptäkt som lite märkligt….från tiden då jag började segla: Cadet, koster, flipper, 5o5, 1/4ton etc och nu bara sportbåt. Mätetalet har aldrig spelat någon större roll för framgången , träning , tid på vattnet, gippa, målfart, gippa målfart, 20ggr slå målfart, slå målfart 20ggr etc…. Två tre gånger i veckan😊 kostar bara tid ..
    Självklart är bra segel och övrig utrustning ett måste om man ska vinna över de andra som tränar på samma sätt, men min slutsats är ingen kan vinna utan att lära sig segla båten du har. Som segelmakare och båtkonstruktör ser jag att väldigt få verkligen försöker att segla, utan lägger massor av tid på att analysera rodr & kölprofiler( 3-4 båtlängder) när ett vind skifte är+/- 10-15båtlängder, dålig gipp förlorat race, bra slag är +/-3-4 båtlängder. Speed ( bra mätetal) hjälper, men vinner väldigt få race.

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 21, 2017 Reply

      +1

      Och eftersom diskussionen egentligen handlar om “den optimala shorthand-båten” så kan man väl konstatera att skillnaden i mätetal på 2-3% är helt obetydligt jämfört med hur effektivt man lyckas segla sin båt vilket kan göra 30-40% i båtfart, kassa beslut mitt i natten och en tappad gennaker.

    • Rikard I Jan 21, 2017 Reply

      Med liknande erfarenhet, så är jag säker på att vi vunnit merparten av tävlingarna i 505 eller Express om vi fick starta 2 minuter innan övriga 80-90 båtar. Bara att ha fri vind ger en fördel som vida överträffar perfekta slag ex.vis i ett Express-SM. Så samma analogi, om SRS ger en båt denna fördel att ha 5% övertag i fart på,omgivningen, ger ytterligare effekt att segla i störd vind mer sällan och därmed välja sin egen väg med en effekt >> 5%. Så båtar med sådan fördel behöver TK justera för segling på lika villkor.
      Samtidigt har vår resa med att byta båt från vår fina First 30, tydligt visat att valet av båt i SRS inte kan negligeras. Välj fel, så gör du det extra svårt för dig. Och det tycker jag är olyckligt.

      • Author
        Peter Gustafsson Jan 22, 2017 Reply

        Fast det är ju inget som har med SRS att göra.

        Det är så klart lättare att prestera i en väl intrimmad Grand Soleil 42R jämfört med en helt ny MAT11.80.

        Bara för att dra en parallell till en proffsig besättning i en helt annan regel.

        En First 36.7 är enklare än en M34. En IMX-40 är enklare än en Xp-38. En X-41 är enklare än en Farr 400. En J/109 är enklare än en J/111. En CS42 är mycket enklare än en Juan K-designad CS50. Listan kan göras lång… Och det är inte mätregelns uppgift att jämna ut skillnaden mellan 6 månaders eller 3 års lärokurva.

    • Dan Jan 21, 2017 Reply

      Helt rätt!

      De stora vinsterna ligger ofta inte i en perfekt kölprofil utan i en segling med så få misstag så möjligt. När det gäller solo segling anser jag man måste ha en båt och en utrustning som tillåter en segla efter den strategi och taktik man eftersträvar. Som solo seglare är det lätt att hamna i en sits där man vet att man exempelvis borde gippat men skippar det eftersom risken för strul kan ta mer tid än att segla ett tag till på “fel” bog. Kanske bara är jag som har det problemet?

      Tycker alla att bankappsegling är samma sak som distanskappsegling när man kör solo? Jag tycker bankappsegling solo är optimala tillfället att bli duktig solo distanskappseglare. Täta manövrar och många moment på kort tid. Att som soloseglare vinna över fullbesättningar är dessutom extremt trevligt fast det inte händer så ofta :-).

      Vill man som soloseglare prestera på bankappsegling måste hela båten vara konfigurerad med tanke på det. Detsamma gällande distanskappsegling. Det är för mig 2 helt olika discipliner, fast det finns gemensamma nämnare.

      Mvh/Dan

    • seglaren Jan 21, 2017 Reply

      nte många här som började sin segling på Cadet… Tycker själv att det är bra båt för barn där man kan tidigt lära sig grunderna och det men en kompis i båten. kanske men en viss inslag av nostalgi…

    • Bosse F Jan 21, 2017 Reply

      Vari ligger konflikten med att “optimera” en köl eller ett roder etc? Båten står ju ändå på land halva året!?

      • Dan Jan 21, 2017 Reply

        Finns inget konflikt när båten är på land, tvärtom är det definitivt läge att optimera när båten står på land, bara av att veta att man gjort sin hemläxa går det snabbare..

  40. HasseB Jan 21, 2017 Reply

    Tror inte att det blir något stort problem med den nya referensen, det är ju fortfarande samma båtar man måste slå, 0,9 eller 1,75 spelar ingen roll, det är ju bara deltat som avgör

  41. Jan May 15, 2017 Reply

    Nåt fel på J97 som shorthandedbåt? Storleken verkar optimal och dessutom lättseglad?

    • Peter A May 15, 2017 Reply

      Funkar säkert alldeles utmärkt att segla shorthanded med en J/97:a.

    • Author
      Peter Gustafsson May 15, 2017 Reply

      Jag skulle inte tveka en sekund. Bra allroundbåt som passar i våra vatten (lite lättare vindar).

  42. srsseglaren May 15, 2017 Reply

    Annars kanske denna Int.11:metre för 30K kan vara ngt:
    https://www.finn.no/boat/forsale/ad.html?finnkode=96412797
    Trailerbar funkar för MBBR, kunde kanske må bra av lite ökad stabilitet ?
    Köl i kol ngt tyngre bulb ?

    Läge för Dan om 95:an börjar bli klar ?

    Fast man undrar lite varför det står 5,5 metre på två ställen i annonsen, vet säljaren vad för sorts båt han säljer?

    • Dan May 15, 2017 Reply

      5,5 metre x 2 blir ju 11,0 metre ;-)

      Kan berätta att jag jobbat all ledig tid på Dominant 95:an sedan i November. Projektet blev alltmer extremt med tiden och precis innan sjösättning beslutade jag mig dessutom för att kasta ut den väl fungerande, men tunga, inombordaren. Båten flyter fint nu och måste vägas in, Anders B är vänlig nog att låna mig en kalibrerad våg.

      Alla segel nya och alla instrument också. Sliter just mitt hår eftersom jag installerat ett nmea 2000 nätverk och Raymarine EVO 100 autopiloten baseras på Seatalk NG, så långt är det lugnt. Det finns en Seatalk NG -> nmea 2000 adapter kabel som jag fick beställa 3 av (gyro/acu/display) men nu när jag skulle addera fjärrkontrollen s100 är den baserad på den äldre versionen Seatalk 1. Om någon har ett bra tips på hur man går från Seatalk 1 till nmea 2000 på enklast billigaste sätt så är jag tacksam!

      Det här Dominant 95 projektet har verkligen sugit mer kraft ur mig än något av de tidigare projekten, det blir inga 11 MOD eller något annat på bra jäkla länge. Nu vill jag bara segla :-)!

      Mvh/Dan

      • srsseglaren May 16, 2017 Reply

        Vet inte om dom har löst energisparläget på S100 den gjorde tidigare att den stängde ned, med följd att man behövde logga in vid varje ny användning inte helt 100:a om säger?
        Har gjort att många valt madman som fjärrkontroll istället :
        http://www.happyyachting.com/madman-marine-autopilot-control-wrc3
        Bra pris också.

        • Dan May 16, 2017 Reply

          Tänkte köpa just det paketet idag, tills jag gå att även detta är Seatalk 1 baserat och att man måste köpa en grunka för 1200 SEK bara för att ta sig till Seatalk NG. Jag kan ha missförstått allt men jag tycker det är rörigt..

          • srsseglaren May 16, 2017

            Jimmy hade nosat fram en seatalk one to seatalkng software konverter:
            http://www.raymarine.com/view/?id=3767

          • Dan May 16, 2017

            Hej srsseglaren,

            Tack!

            Först måste man köpa en Seatalk 1 till Seatalk NG adapter och därefter en Seatalk NG till NMEA 2000 adapterkabel. Till och med Raymarine supporten var lite svävande men du konfirmerade i alla fall mitt påstående ovan och gav mig artikel nummer enligt nedan.

            E22158 & A06075

            Om nu fler har samma problem alltså.

            Med vänlig hälsning/Dan

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*