Nu verkar folk komma igång lite smått. Här har vi IMX-40 Spiff utanför Marstrand. Ser ju jättetrevligt ut… Själv körde jag ett pass våtslipning till (helt i onödan enligt alla som kom förbi och inspekterade).
Nu har Spiff klarat av årets första tränings segling på Marstrandsfjorden. Lätt dugg regn till en början och 4 m/s som sedan helt ”dojjade” på eftermiddagen. Efter en stund så började vi känna oss lite mindre ”ringrostiga”. Kör igen på lördag.
Det verkar som vi i helgen fick en ny ordförande i SSF. Lena Engström från Lerum.
Grattis!!!
Jag har inte sett något manifest ännu, men det kanske kommer. Fram tills dess kan man roa sig med SSF Måldokument 2008–2011 (de flesta av oss hamnar i kategorin motionärer).
Det verkar ju gå politik i sådana här saker, och tydligen så har det diskuterats och debatterats ganska friskt både i klubbar, i valberedningen, på styrelsemöten och online på regatta.nu och Juniorsegling.
Jag tänkte jag skulle sätta mig in i hur det hängde ihop, men nu verkar man ha tagit bort många diskussioner och kommentarer? Lite som i Kina där man friserar nyheterna i efterhand… Känns som dålig fingertoppskänsla både i den formella valprocessen och i debatten runt densamma. Whatever. Inte blir man mer sugen på att engagera sig i alla fall.
Vad är IRC?
Mike tryckte på att IRC är en ratingregel, inte ett subjektivt performance handicap (som t.ex. LYS eller amerikanska PHRF). Det finns alltså inget inslag av att man ändrar rating på båtar beroende på deras resultat i tävlingar. Däremot finns en delvis subjektiv del av ratingen och den manifesteras primärt genom det som kallas Hull Factor (skrovfaktor).
Hull Factor (HF) är, namnet till trots, inte bara kopplat till själva skrovet utan kan sägas utgöra en “effektivitetsfaktor”. HF anger alltså hur effektiv segelbåten är och detta tar in ett antal faktorer som kölkonstruktion, segelyta i förhållande till deplacement, nivå på inredning, konstruktionsmaterial etc. Generellt gäller att ju högre HF en båt har, desto racigare är den. Normala cruisingbåtar ligger ungefär på 3-7, cruiser/racers på 7-11 och därutöver är det i stort sett enbart racingbåtar. Om jag minns rätt gör en skillnad på 0,5 i HF ca 0,005 i TCC för en normal båt, men detta är inte linjärt. HF är alltså en subjektiv del av IRC, men Mike tryckte på att man har skapat ett regelverk kring denna subjektivitet som är tillräckligt “objektivt” för att kunna mata in egenskaper i ett dataprogram och få ut en HF. Det är alltså inte som en del tror att det sitter en hemlig kommitté och hittar på HF-tal för varje båt. Så var det på CHS-tiden, men det är inte praktiskt genomförbart när man centralt skall ge mätetal till över 7000 båtar varje år.
Upplever man att båten har fått ett orimligt mätetal kan man överklaga detta och kommittén tittar då närmare på din båts data och försöker med hjälp av bilder etc. att avgöra om bl.a Hull Factor är rätt.
Filosofi
Skydda befintlig flotta
Permissive – uppmuntra innovationer och utveckling inom båtdesign
Straffa oönskade egenskaper, såsom låg stabilitet.
Begränsa fördyring på alla nivåer.
Det borde vara svårt att både skydda befintlig flotta och uppmuntra innovativ design, men enligt Mike så har det hittills gått bra vilket visas genom att det är mycket stor spridning på vilka båtar som gör topplaceringar i IRC. Frågan om varför canters först var oslagbara i IRC för att till förra året få ändrad rating kom aldrig upp men är en given fråga att ställa till Mike. Det finns säkerligen ett intressant svar.
Principer
En bärande grundprincip i IRC är att det skall vara enkelt. På frågan om varför inte IRC tar hänsyn till vindstyrka svarade Mike att han som ingenjör finner ORCi enormt tilltalande p.g.a dess vetenskapliga approach – som han dessutom tycker fungerar bra. Men han har funnit att ett bra ensiffersystem skapar en enkelhet som är tilltalande för seglare utan att få någon stor kvalitetsförsämring i ratingen. Som exempel på detta nämnde han att han hade räknat om något IMS-mästerskap från Performance Curve Scoring till ensifferresultat enligt IMS GPH och funnit mycket små förändringar i resultatlistorna. Korrigerade tider ändrades förstås, men den enda resultatmässiga förändringen (i just den regattan) var att en delad tredjeplats i något race inte blev delad utan föll ut annorlunda. Över hela regattan blev det dock inga resultatförändringar alls. Mike menar med detta att enkelheten i att på förhand veta vilka man skall slå på vattnet mer än väl kompenserar för den något lägre precisionen i ratingen. Det framgick inte om han hade provkört hur resultaten hade sett ut om man hade kört IRC istället för IMS.
I enkelhetskonceptet ingår också att erbjuda mer segelalternativ. Man får i IRC blanda symmetriska och asymmetriska spinnakrar, man räknar endast den största segelytan som grund för mätetalet. Man har ett max antal undanvindssegel som är beroende av båtens storlek. Inmätningen är även den enkel. IRC är i grunden ett självmätt system där man kontrollerar angivna data mot den stora databas man har över olika båtar. Anger man t.ex. ett deplacement som är högre än andra båtar av samma typ i databasen kommer man att titta på detta enskilt. Strikta entypsklasser behöver inte mätas överhuvudtaget utan kan få mätbrev genom en deklaration att båten överensstämmer med klassregeln.
Intressant är så klart om hur man mäter in för att få ett “endorsed” mätbrev. Har man ett IMS/ORCi-brev så behöver man komplettera med överhäng för & akter, förstagslängd och spinnbomslängd inkl beslaget. Mäter man en standarbåt så är det ett par timmars jobb.
Mark Mills är ju en kille som vet hur man ritar en båt som är sweet. King 40 och Landmark 43 är väl de mest kända just nu. Här har vi Ambush, en 41-fotare som har just gått till Hong Kong (där det verkar samlas en del coola båtar)…
12.50 x 3.65 x 2.60 x 7.050 kg. Ryktet säger $650K = 4M.
Experienced partners Andrew Taylor and Joachim Isler are no strangers to custom boat projects, and when they decided to get serious about IRC performance in Hong Kong they wanted something special. Their new IRC 41′ Ambush has been built by Mark Evans at McConaghy’s chinese operation in Zhuhai, and reflects the brief they originally laid out: it has to be an IRC performer, it has to be aimed at the specific conditions of Hong Kong with an eye towards the far-flung regional events like Kings Cup, and it has to genuinely serve their families as a dual purpose design. With clients like these willing to take a few risks to get an exciting package we proposed a design which combines interesting visual cues with an evolutionary step forwards under the water.
The design effort started with a CFD program with America’s Cup consultants Cape CFD. With the growing maturity of the software and their experience organising and analysing CFD results inspiring confidence in the data, we looked at developing the successful design thread we have been pursuing at this size/weight category under IRC. One area for example to be validated was the shaping of the aft hull sections, some of the results are visible in the increased transom width which can be maintained without sacrificing light airs performance. The two swept-spreader carbon rig is a natural in IRC, while the the medium/light bias of Asian conditions and the desire to sail the boat with less crew the retracting bowsprit option was a perfect fit.