X-35 Bilbo vs First 35 Wasabi
En klassiker från årets Raymarine Race i Moss. Mer på Bilbos blogg och SEILmagasinet.
Grattis till Xtreme, Ille moro och Felicia IV i ORCi och Angelique, Steadfast och Slappa i LYS.
Grattis till Xtreme, Ille moro och Felicia IV i ORCi och Angelique, Steadfast och Slappa i LYS.

Årets Tjörn Runt innehöll fantastiskt segling och ganska mycket dramatik. “Wet, wild and expensive”. Kanonbra bild från Dyrön tagen av Martin Börjesson, som har fler bilder här (som man kan köpa för en billig peng).

HP1030 med Seilas ombord (artikel här) broachade in i berget tillsammans med ett par andra båtar, några gick på grund, 5 master trillade ner, en 606 sjönk och många andra behövde assistans. Men seglingen runt Tjörnekalv var sjukt kul.
Efter fredagens regnande så såg lördagen ut att bli fin. WNW 5-6 meter ökande till runt 10 stod på agendan. Vi var koncentrerade och kom iväg bra på högersidan av linjen.
Ganska snart så kunde både 11:an och vi sätta och gasa mot bron. Nice. Och vi såg bra ut mot gänget i lä.
Först på vår sida (strax höger om mitten under bron) var Bavaria 38 Match Draklunne. Här var dock trycket mycket bättre längst nere i lä och Salona 37 Feelgood och ett antal andra båtar som rann iväg rejält. När vi väl fick tryck igen var vi hopplöst efter. Fan att det här racet alltid avgörs på den här sträckan. Vi insåg att vi aldrig skulle kunna fånga dem, och det satte väl lite tonen för vårt fortsatta race.
Längre söderut fyllde vinden på och vi gjorde ett mycket snyggt byte till fock. Farten var helt ok, och vi kunde börja plocka de båtar som runnit iväg. Draklunne gick fortare, men de flesta andra kunde vi långsamt hala in.
Ju mer det blåser ju gladare miner? Jeg vet inte om det är jag som rorsman, men på Novan var kryss 8-10 m/s favoritföret. Nu verkar det bli samma sak på J/109:an som egentligen är ett lättvindsbåt. Whatever, så länge vi går fort…
Nere vid Tjörnekalv hade vi fångat in Draklunne (som hade alldeles för mycket segel), First 35:orna och X-35. Vi hade dessutom hugg på T-34 och Bavaria 40. Det var bara Salonan som hade ryckt?
Synd att inte kryssen var dubbelt så lång…
Dags att ta lite beslut om vägval. Med 14 m/s så bedömde vi att risken var för hög att gå genom Djävulshålet. Vi “fegade ur” som Bengt Falkenberg sade i sin intervju. Det var möjligt att vi valt en offensivare väg om vi legat riktigt bra till. Vi var dock i gott sällskap men tappade 200 meter till HP1030, T-34 och de två First 35:orna som gick in.
Det gjorde också Janne Hird i sin Diva 35 turbo som kom från en 4:e plats vid Rönnäng till 5 minuters ledning vid Björholmen.
De gick inre hålet vi tog tvåan, sedan gick de ut och vi tog kortaste vägen och slapp den värsta havssjön (man ska inte avslöja alla hål man varit i) det kan straffa sig senare. Vi kom i alla fall ut som ledare i klassen tätt följda av Salonan som senare på upploppet, lyckades surfa om oss på länsen mot mål! Utan Bosse Erlandsson som taktiker hade vi nog inte vågat navigera så aggressivt som vi nu gjorde, men vi hade god speed hela vägen och är överlyckliga för segern.
På väg ut i havet mötte vi den norska ILC40:an Alibi. De hade haft problem med förseglet och vänt om. Plötsligt befann de sig på ett grundflak NO Eggskär och hade svårt att komma därifrån. Vi tror att de gick på men hoppas att de klarade sig. Lämnade DNF.
Sjysst segling på utsidan av Tjörn. Enorma vågor och blött för alla ombord. Men vattnet var varmt och folks leenden blev bara större och större.
Kyrkesund gick smärtfritt. Kul av Tor-Anders Arby som är speaker att presentera oss som en båt som vinner mycket “fast inte idag”… Foto: Hans Johansson.
Foto: Elisabeth Stensby.
Vid Björholmen åkte gennakern upp. Vi fegade (igen) och satte vår lite mindre gennaker. Så klart skulle vi peelat direkt och kört upp den stora för att jaga ikapp båtarna framför, men vi seglade oinspirerat och gled på. Vi har i vinter lovat oss själva att alltid göra 100%, även när vi inte är i topp, men nu blev det inte så… Jaja, det är inte hela världen.
Här har vi dock några som körde fullt. 11:an från i starten hade vi inte sett på hela dagen, men nu såg det ut som vi hade ankrat. Way to go!
Startgrupp: 3 Kölbåtar
1 SWE 21 Fabolous Diva 35 2010 Jan Hird
2 SWE 104 Feelgood Salona 37 Martin Nilsson
3 SWE 49 Kwanza First 35 standardkö Sten Haeger
4 NOR 14109 T 34 Anders Nordström
5 SWE 23 Elusive First 35 standardkö Krister Gustafson
6 GER 32168 Sporty Rosy Bavaria Cruiser 40 Peter Meyer
7 SWE 3 Draklunne Bavaria 38 match Mattias Wilson
8 SWE 326 Blur J/109 Peter Gustafsson
9 NOR 303 MATCHLESS 11:Metre Hans Christian Hol
10 SWE 10039 Sjöglans Dehler 39SQ Sture Smith
11 S 3 DS3 DS Match Racer 37 Christian Arby
12 S 4 DS4 DS Match Racer 37 Vitor Ogeman
13 SWE 3 Afterski Performance 35 Patrik Andersson
14 SWE 40 X-ray X-35 Björn Rosengren
15 SWE 78 PrimeX X-412 Jan-Olof Nilsson
16 SWE 4 Amanda Elan 350 Timo Lehes
17 SWE 1720 AkzoNobel First 40.7 grund kö Johan Fredriksson
18 S 2 DS2 DS Match Racer 37 Olof Lundgren
19 S 1 Linnea Celeste 36 Peter Hjörne
20 GBR 5407 Fru Puff First 40.7 std. köl Olle Langenius
21 NOR 14541 HP1030 Hans Pettersson
22 SWE 412 Zaphod X-412 Bengt von Mentzer
23 SWE 14293 AERO Mumm 36 Roger Ahlqvist
24 SWE 77 Blade II First 35 standardkö Mats Berntsson
25 S 1 DS1 DS Match Racer 37 Karolina Ekman
26 GBR 8867 Liquid Asset First 40.7 std. köl Lars Häller
27 NOR 7000 Farr Out Farr 40 one ton Herleif Bergh Nilse
28 SWE 10027 Mayreaux Bavaria 44AC Peter Edwards
DNF SWE 138 Carla X-37 medium köl Owe Bergsten
DNF SWE 523 Onico Dufour 40 HR Torbjörn Åkeson
DNC SWE 71 zelma Arcona 400 Peter Kollberg
DNC SWE 122 KhayLah 11:Metre Göran Malmcrona
Stort grattis till alla startgruppsvinnare och lite extra till Arne Goksöyr med sin K32 som knep totalen.
Det var visst dramatiskt på lördagskvällen då många, inklusive tävlingsledningen trodde att Bengt Falkenberg var totalsegrare. K32:an fanns inte i någon startlista utan var enligt alla anmäld efter 11/8 och skulle alltså segla utom tävlan. Enligt anmälningslistan så kom anmälan in 19/8. Grattis Bengt!
Sedan visade sig att en funktionär på StSS hade tagit emot en telefonanmälan från K32 just den 11/8 och skrivit en liten lapp i stället för att lägga in det i systemet. Lappen hittades 19/8 och då kom K32 med i listan.
Bengt protesterade och juryn överlade trekvart. Tävlingsledningen berättade om lappen, men personen som tagit emot telefonsamtalet ville/kunde inte vittna. Och enligt juryn så kan man tolka inbjudans “efteranmälan kan via hemsidan göras fr.o.m. den 9 augusti t.o.m. den 11 augusti.” som att man även kan anmäla sig på andra sätt, till exempel via telefon. Svåra saker. Juryn menade att “man inte hade anledning till att misstro tävlingsledningens uppgifter” så till sist stod Arne överst i listan. Spännande in i det sista!
Sedan har ju StSS, tvärt emot vad man skriver i inbjudan, tagit in anmälningar så sent som på morgonen före race och stoppat in i klasserna. Det kan väl vara ok, men då borde det framgå i inbjudan så att alla visste att den möjligheten fanns?
Vill man dra några slutsatser från detta, och även Hermanö Runt, så är det viktigt med ordning, reda och tydlighet. Och att man följer sin egen inbjudan. Detta gör det roligare för alla inblandade efter racet och man kan ägna sig åt att fira segrare i stället för att tolka inbjudan!
Det är inte bara respitseglarna som har heta diskussioner efter racen. Alla klasser verkar ha sina problem… Och just Finnjollarna verkar dras med ohederliga seglare som ger andra skitvind. Dålig stil enligt vissa.
Med detta inlägg på forumet vill jag sätta fokus på hur vi beter oss mot varandra under kappsegling.
Under sista seglingen under SM:et i Kullavik 12-14 augusti 2011, var det en konkurent som på länsen jävlades med mig under lång tid. Trots att jag upprepade gånger ropade “nu får du allt ge dig med det där”, “sluta genast med det du håller på med”, “varför jävlas du med mig?”… o.s.v. gav han sig inte.
Under lång tid under länsen styrde jag upp för att bli av med honom och få fri vind. Han följde med och jag föll av, men då föll han också av. Så höll det på en lång stund… tills jag blev riktigt förbannad och han förstod att han inte borde provosera mig ytterligare.
…
Att man själv seglar ner sig är en helt annan sak, än när någon konkurent jävlas med en och får en ur balans.
Om många skulle hålla på så här, skulle säkerligen “smockan hänga i luften” när man kommit iland.
Sådant här beteende gangnar inte kamratskapet och främjar verkligen inte Svensk Finnjollesegling… tankar som jag just nu går och bär på – att inte kappsegla något mer… varje fall inte i år.
Legenden Francis Joyon har tippat sin IDEC under rekordförsöket över Atlanten. James Boyd på Daily Sail har storyn.
At the time I was sailing under triple reefed mainsail and with the small ORC [storm jib]. The violence of the squall was such that the sensor, and the anti-capsize alarm did not have time to go off. The wind continued to build very violently and I felt the boat literally catapulted into the air. Within seconds, I was ‘on the roof’. I found myself under water, beneeath the nets. I tried to guide myself back to open air. It was night and chaos. Eventually, I made it to one of the floats. I’m not sure how I reached the forward beam but I was able to climb up onto the platform. I then got inside the boat through the escape hatch.
“I don’t think IDEC has suffered too much. I have about 10 cm of water down below. I have managed to save the electronics. I was able to retrieve my Iridium phone to report the capsize. I have a very powerful flash light and as the boat has drifted onto a major shipping lane into New York, I spent the last of the night on deck signalling my presence to freighters.