I massor av butiker eller online. Den här gången med Artemis, Mothar med vingsegel, MOD70, Camper, matchracingtouren, Rasmus Myrgren, Barcelona World race samt nyheter från SSF. Dessutom ett kanonporträtt av surf- och skatefotografen Daniel Månsson. Love it!
Jag träffar Daniel Månsson en solig januarieftermiddag i Gamla Stan i Stockholm för en intervju. Daniel är en av Sveriges absolut mesta surffotografer som tidigt i karriären reste på vinst och förlust till Venice Beach för att fota skate. Han har hängt med snubbarna i Z-boys, jobbat tillsammans med de stora namnen inom surf och haft alla de legendariska surfspotsen som kontor. Daniel har tilldelats Hasselbladstiftelsens stipendium i Naturfotografi 2010 och har fått erkännande långt utanför de vanliga kretsarna, bland annat genom sin fotobok “faces of skateboarding” som idag är slutsåld och högt eftertraktad.
En kul twist är att jag postar detta inlägg på flyget till Stockholm. Äntligen kan man vara online även på 10.000 meter.
Bohusracet har ju tidigare haft journalister och fotografer som har seglat “inbäddade” som tredje man (utan att hjälpa till ombord). Nu blir det the “real deal” när Seilas ställer upp. Får vi se Segling och Minbaad.dk på startlinjen?
Ännu en Norsk båt på startlinjen. Denna gång en HP1030 som kommer att seglas av redaktionschefen för den Norska båttidningen Seilas. Det är bröderna Axel och Håkon M. Nissen-Lie som kommer att segla i racets andra HP1030. Välkomna.
G’day. Nu är VM igång. Vi fick också en liten propå från five-seglarna i Björlanda. Låter ju som ett kul upplägg:
5o5 Träning i Björlanda Kile, Gbg
Med glädje ser jag att 5o5 World Championship i Hamilton Island, Australien har uppmärksammats av Blur. 2012 seglas VM i la Rochelle och 2013 i Barbados, som säkert kommer att bli en lika skön plats som Hamilton Island.
Lockas du att hänga med dit eller har videosnuttarna på denna ”goa jollen” fått dig att börja tänka på fiven som ligger i trädgården eller går du i five funderingar? Tag då chansen och kom med på 5o5-träningen nu den 21 och 22 maj i Björlanda Kile SS. Jacob Bojsen-Möller blir vår tränare. Han är Olympier i FD och nu senast VM 2a i 5o5 i Århus.
I dagsläget är vi 10 fivar, så vi har plats för fler. Den 3-4 september seglas Riksmästerskapet i 5o5 i BKSS.
Förra året var vi 17 st, i år tycks vi passera 20 jollar.
Är man sugen på att segla shorthanded (med bara två ombord) så har det aldrig funnits bättre förutsättningar än nu. Bohusracet, Watski 2star, Gotland Runt och egen klass i massor av race. Superkul. Och jag pratar med många seglare som tycker att de har fått en nytändning.
För att hjälpa folk på vägen så arrangeras ett par träffar under april som kan vara kul och utvecklande att gå på.
I de fem första, lite längre artiklarna, har Måns Håkansson gått igenom de grundläggande teorierna och begreppen. Nu blir det lite mer finlir…
Sommar, sol, vind… och stackmoln. Men vissa dagar växer de fluffiga stackmolnen (cumulus) till sig på höjden och utvecklas med tiden till bymoln (cumulonimbus), med mörk undersida och det typiska ”städet” i toppen.
Växer på höjden
I och med detta förändras molnets inverkan på vindfältet. Under stackmolnen stiger luften, och vinden är i allmänhet något svagare och mer vänstervriden än i ett intilliggande molnfritt område. Stackmolnen kan lite förenklat kallas för ”sugande” moln. De uppstår i kalluftsmassor, vilka till naturen är labilt skiktade. Den stigande luftrörelsen kallas konvektion. Om stackmolnen redan under förmiddagen börjar torna upp sig är det ofta ett tecken på att labiliteten sträcker sig en bra bit upp genom troposfären (som vid våra latituder utgör de lägsta 8-10 kilometrarna av atmosfären) och/eller att uppvärmningen underifrån är kraftig. Det kan då bildas ispartiklar i övre delen av molnet vars topp därmed får ett mer diffust utseende. Detta är ett tecken på att intensiv nederbörd är att vänta inom kort. Molnets vertikala tillväxt begränsas av tropopausen som utgör gränsytan till den betydligt mer stabilt skiktade stratosfären högre upp. Tropopausen verkar som ett lock och hindrar effektivt luften från att stiga högre. Den pressas istället utåt sidorna, vilket ger bymolnet dess typiska utseende med en städformad, diffus topp, se Figur 1. Bymoln kan även förekomma längs kallfronter.
Figur 1. Bymoln (Cumulononimbus), med det typiska, mer diffusa städet i toppen.
Nederbörd och kalla nedsvep
Bymolnen ger upphov till häftiga regnskurar, hagel- eller snöbyar, vanligen med åska samt kraftiga vindbyar. Om nu stackmolnen var ”sugande” till karaktären, skulle man kunna säga att bymolnen är ”tömmande” eller ”dumpande” moln. Övergången sker ungefär samtidigt som nederbörden börjar falla. Kalla nedåtgående vindar orsakas främst av att luften kyls vid avdunstning från nederbörden när den faller genom den torrare luften under molnet (men även av avkylning genom utstrålning i molnets topp samt att luften på grund av friktionen rivs med av den fallande nederbörden). Om molnbasen (molnundersidan) befinner sig relativt högt över underlaget kan vi vänta oss omfattande avdunstning och därmed extra kraftiga nedsvep. I och kring samma moln har vi nu alltså både områden med stigande och sjunkande luft. Vertikalvindarna som på detta sätt uppstår kan nå hastigheter på uppemot 10 m/s. Nedsvepen sprids horisontellt när de slår ned mot underlaget (Figur 2). De samverkar med den rådande vinden och ger upphov till förstärkning på molnets ”läsida” där den omgivande vinden och vinden från molnet är riktade åt samma håll. På ”lovartsidan” sker en försvagning där vinden från molnet möter den omgivande vinden. Man brukar även kunna finna ett högervrid på ”vänstersidan” samt ett vänstervrid på ”högersidan”, sett med blicken mot vinden.
Figur 2. När nedsvepen från bymolnet träffar underlaget sprids de horisontellt åt sidorna. Mönstret samverkar med den rådande vinden (svarta pilar) med förstärkning (+) i ”lä” och försvagning (-) eller till och med kontrariktad vind i ”lovart”. Ett högerskift kan noteras vid molnets vänstra sida och vice versa.
Utnyttja molnen i din strategi!
Bymolnens rörelse påverkas av vinden på hög höjd som normalt är mer högervriden än vinden vi seglar i nere vid havsytan. Ett bymoln rakt i lovart om oss rör sig därför inte direkt mot oss, utan även med en komponent från höger mot vänster. För att undvika bymolnet bör man därför försöka hålla till höger om det. Om ett bymoln dyker upp på kryssen under kappsegling, kan du försöka avgöra vilken sida av banan det kommer att passera över. Om molnet visar sig till höger på banan bör det kunna ge förstärkt, högervriden vind på den sidan (Figur 3). Segla för babords bog tills vinden tilltar och vrider emot. Ett slag över till styrbords bog borde då ge fin höjd och bra tryck. Om molnet istället uppträder kring, eller till vänster om banans mittlinje eller rhumbline, gör man klokt i att undvika att försöka söka upp det i jakten på mer vind, då dess rörelse gör att man knappast närmar sig molnets vindmönster förrän möjligen när man är på dess lovartsida, där vinden ju borde vara försvagad.
Figur 3. Om ett bymoln dyker upp på banans högra sida på kryssen, kan man försöka utnyttja högerskiftet med förstärkt vind, vilket den blå båten gör med framgång genom att slå när vinden vrider emot och tilltar. Molnets framfart styrs till stor del av den vanligen något mer högervridna vinden på högre höjd. Den bruna cruisingbåten visar prov på gott omdöme genom att tidigt söka tryggheten till höger om molnet.
G’day! När vi ändå har 505-tema, så kan man spana in den här filmen från deras för-VM. Ser ju nice ut, och det är några saker man kan notera:
Snygg och naturlig involvering av sponsorn, SAP. Man fattar varför de är med. Seglarna pratar om SAP. SAP pratar om segling. Här är en på samma tema från förra året.
Snabb sammanfattning från dagens seglingar + bra grafik + scoreboard. Och då är det bara för-VM.
Engagerade kommentatorer. Lyssna vid 3.15, “bang – snap – that’s why these guys are world champions”.
Skall bli extremt kul att se vad de gör när de riktiga racen kör igång. Man blir ju nyfiken på rubriken: “Live Race – Social Mashup“?
