I förra veckan var jag i Köpenhamn för ett par möten och passade då på att titta förbi Dansk Sejlunion då man presenterade sin nya DH2011-regel för pressen. Det har ju varit en del snack efter föra revideringen, då DH2009 slog ganska snett.

Man menade att man inte hade nått ut med budskapet då, och debatten blivit för stor stor kring om den funkade eller inte. Men det finns alltid synpunkter på handikappregler. Nu hade man bestämt sig för att skapa bättre förståelse och hade därför bjudit in media för att verkligen förklara hur man jobbar med DH och få igång en bra dialog. Detta skulle sedan följas upp med ett antal seminarier för arrangörer och seglare.

Och det gick inte att ta miste på deras entusiasm. Som de själva sa, “vi är som barn på julafton när det gäller DH2011”.

Tekniska kommittén har arbetat i två år för att ta fram ett nytt VPP (Velocity Prediction Program) där man baserat på data från varje båt (mått, vikter, segel, osv) räknar ut en teoretisk prestanda i olika vindstyrkor och vinklar. Utmaningen har varit att få detta att funka bra trots begränsade indata. Framför allt skrovmotståndsberäkningar på relativt få och enkla mått. ORCi använder ju också en VPP-beräkning, men då har man en mycket noggrannare (och dyrare) skrovmätning. För ett par år sedan så ville man i Danmark öka antalet mått, men man förlorade 1000 båtar över ett år.

På bilden ser vi hur man i “realtid” räknar ut farterna för en Folkbåt i 3, 6 och 10 m/s. Ändrar man indata, så uppdateras också farterna och därmed mätetalet.

Här visar Kasper Wedersøe, en av arkitekterna bakom systemet, de olika mätetal som kommer ut från en körning:

GPH (General Purpose Handicap) är ett sammanvägt värde som skall användas då man är osäker på bantyp och vindstyrka. Anges i s/distans. Korrigerad tid baseras alltså på banlängd “time on distance” i stället för “time on time” där man i IRC eller SRS multiplicerar den segflade tiden med mätetalet.

Sedan har man tre olika mätetal för “cirkelbana”. Dessa baseras på vindstyrka. Både bantyp och vindstyrka skall anges at tävlingsledningen innan start, men det pratas om en “handbroms” där man i efterhand skall kunna ändra sig. Överlag ställs det stora krav på tävlingsledningarna när det gäller användandet av komponenterna i DH2011

TACIL – cirkelbana i lättvind, under 5 m/s
TACIM – cirkelbana i mellanvind, 4-8 m/s
TACIH – cirkelbana i hårdvind, över 7 m/s

På samma sätt så har man en uppsättning mätetal för kryss/länsbana (upp/ner)

TAUD – upp/nerbana i lättvind, under 5 m/s
TAUDM– upp/nerbana i mellanvind, 4-8 m/s
TAUDH– upp/nerbana i hårdvind, över 7 m/s

Man ersätter också danskt LYS med en TCC, Time Correction Coefficient, som beräknas utifrån DH. TCC har tre decimaler och beskrivs som lite mer detaljerat och “följsamt” jämfört med LYS. Här kör man “time on time” och det var lite osäkert när detta skulle användas…

Man går helt ifrån mätbrev på papper, och all officiell information finns nu på ny version av Websejler (lanseras denna vecka). Här har varje båt sin egen “Min Hamn” där man håller koll på sina egna båtar, sina drömbåtar (fiktiva?), och konkurrenter (som man kan köra beräkningar mot).

En kul feature är att man kan ändra på sina mått för att se hur mätetalet förändras. Alltså en ganska stor grad av transparens.

Vi hade en diskussion kring polardiagram. Man håller diagrammet hemligt för man tror att det skall leda till optimering. Personligen tyckte jag att det hade varit ett stort mervärde för seglarna, som redan betalar medlemsavgift, att slippa slita för att ta fram egna.

Quantum i Danmark har verkligen tagit fram det stora Excelarket och stoppat in ett antal båtar för att jämföra. Man hittar det här.

Det har så klart skrivits en del om detta i Danmark och i Skåne:

Minbaad.dk – Optimer din båd med ny og bedre websejler.dk
Minbaad.dk – Quantum viser DH 2011 med Excel regneark
Bådmagasinet – Tre store nyheder i DH 2011
Bådmagasinet – Se konsekvenserne af DH2011
Öresund regatta – genomgång av DH2011

Några slutsatser man kan dra kring själva mätetalen?

Det verkar stämma helt ok på de flesta “normala” båtar, men vissa båttyper sticker ut. För skojs skull tittade jag närmare på en jämförelse mellan ett antal 34-36-fotare: Arcona 340, Dehler 34SV, First 35, HP 1030, J/109, JOD 35, Seaquest 36, X-34 och X-35. Några snabba observationer nedan. De som faktiskt skall segla efter regeln kommer säkert att göra en grunligare analys.

• I lättvind ser J/109 och HP 1030 väldigt snabba ut. Är det gennakerytan? Skulle en HP 1030 vara 13% snabbare än en X-34 och 7% snabbare än en X-35 på kryss/länsbana i lätt väder?
• Även First 35 sticker ut. Framförallt i hård vind då den är långsammast av alla båtarna ovan? Är Arcona 340 8%, och JOD35 7% snabbare än Firsten på kryss/läns i hård vind? Antingen mäter den bra, eller så är det en riktigt trög båt.