Så var Tjörn Runt avklarat igan. Jag har ju tidigare hävdat att det inte är vårt race, och det verkar mycket riktigt som om förra årets klasseger var undantaget som bekräftade regeln….

För de flesta börjar Tjörn Runt på riktigt under fredagen. Det är tillfartsseglingar, båtmeck, träningar på kvällen, bryggsnack, skvaller på Kookaburra och skepparträffar som StSS ordnar på Stenungsbaden. I år hade man stand-up med Mange Olsson, som gjorde någon form av reklam för Najad, en bra väderrapport från Lage Larsson, även om han tog i när det gällde vinden (“det kan komma över 20 i byarna”) och skrämde många seglare.

Sedan hade man en genomgång av säkerheten, som man ju jobbat mycket med efter föra årets “demolition derby”. Bland annat hade man lagt ut ett antal varningsbojar vid strategiska grund. Dessa presenterades med koordinater i seglingsinstruktionerna, men det hade varit ännu bättre om man faktiskt hade märkt ut dem ordentligt på de sjökortsbilder som visades. Nu blev det lite förvirrat…

Under kvällen och natten så rullade det in en rejäl varmfront med mycket regn, men på morgonen var det uppehåll. Vi trodde på SSW 7-9 långsamt vridande till WSW och ökande fram på dagen. Vi skulle också få en kallfrontspassage, men vridet skulle vara måttligt.

Upp tidigt, iväg vid 07:30 och kolla strömmarna under broarna och vid Brattön. Vår start var 09:10 efter flerskrov och den stora klassen. Ganska typisk start med kryss upp till bron.

Vi valde att starta ganska långt till höger då vi tyckte att man seglade högre där och nästan sträckte till bron. Med minuten kvar så var dock många båtar redan på själva linjen. Vi har fått bra koll på hur mycket tid vi behöver för att accelerera, men när det nu låg många båtar framför så blev det nervöst i båten. Så trots att vi var 20 sekunder för tidiga så var det många som tyckte att det skulle gasas. Och när det väl blev gasat så fanns det ingen återvändo, utan vi kom ut fint i en lucka… fast alldeles för tidigt. Jag gjorde vad jag kunde med den lilla plats som fanns, men vi var så klart över. Och jag tror många andra var det också.

Här har vi en bild på skottet. Jag försöker falla för att starta om, vilket man så klart inte har något för. Det är bara att casha in 5% tidstillägg. Surt som fasen, men alla andra bet ihop på ett bra sätt. Det var väl mest jag som satt och surade en stund.

Ganska odramatisk kryss ner under broarna och väster om Brattön. Bra fart men svårt att hitta en egen rytm bland alla båtar. De som gick öster om Brattön såg initialt rökta ut precis när de kom tillbaks, men en halvtimme senare verkade de ha tjänat litegrann på en ostligare väg. I övrigt klassisk kryss ner längs Tjörnlandet där vi försökte ha koll på de skift som fanns, och undvika motströmmen. Foto: Jerker Norlander.

Vi hade svårt att hänga med Salona 37 Windchaser och Bavaria 38 Match Draklunne som går fort när det blåser. Och totalvinnaren One-Off SP 75 var långt före resten av klassen direkt. Men man rår inte på fysikens lagar. ~40% mer vattenlinje blir väl ~20% mer fart :-)

Men vi seglade ok mot Arcona 340 Lewmar Shorthand, First 40.7 Flash och Adam Minoprios DS-37.

Vi rundade Tjörnekalv precis före Arconan och Mange Olsson rattandes Najad 570.

Bra tryck genom sjöarna. Foto: Stefan Ljungstedt, seglingsbilder.se (bra seglingsväder är ofta bra fotoväder).

Sedan en halvvindsrepa västerut. Med tanke på att vi inte hade någon chans till ett bra resultat tog jag beslutet att köra 100% safe. Så ut vid Eggskär och sätta den stora gennakern för en sjysst slör norrut mot Kyrkesund. Hade vi kört max så hade vi satt den lilla slörgennakern och kört genom Djävulshålet och Flattholmen. Nu tappade vi kanske 200 meter på Arcona 340 och First 40.7 och 100 meter på Adan Minoprio. Så istället för lite marginal, hade vi dem precis i aktern.

En störtskön slör norrut mot Kyrkesund där vi lyckades rycka lite i byarna innan det lugnade ner sig inne i sundet.

Som vanligt fullt med folk och hög stämning. Vad var det speakern sa… “Sveriges bäste bloggare… och han har en kompetent besättning”!

Målrakan blev som så ofta en läns, där det vinden successivt ökade. Nu gick det inte att hålla emot och First 40.7 Flash, Luffe 40 och Adam Minoprio gick ikapp och förbi. Surt, men kanske inte helt oväntat? Foto: Hans Johansson.

Så klart ett besviket gäng efter målgång. När man vrider upp ambitionen och får ordning på båten så ökar kraven på att det skall gå bra. Utan tillägg för tjuvstart hade vi slutat på 05.28.42 och en sjätte plats i startgruppen. Vid Björholmen var vi 4:a i klassen och 6:a totalt av alla båtar. Så helt ok fartmässigt med tanke på att vi körde safe, och kanske aningen oinspirerat på slutet.

Stort grattis till alla klassegrare!!!

Mycket av eftersnacket har tyvärr kommit att handla om SRS-tal. Det är inte helt ovanligt att udda båtar tar hem totalen, som ju är lite av en bonus (eller lotteri). Men i år var det mycket stabila förhållanden och det fanns inga vägval där man kunde hitta mer än enstaka minuter. Så då är det ju anmärkningsvärt att en båt kan ha een kvarts marginal till tvåan!?

På ytterligare 15 minuter efter 2:an (First 40 Teknova) i får vi in hela 41 båtar. I denna grupp har vi ett brett spektrum från “långsmalt” som Neptunkryssare, Drake och Smaragd via moderna cruiser/racers som Arcona, First och Salona till sportbåtar som CB-66, J/80 och Melges 24. Vi hittar också många av Sveriges bästa seglare. Så ingen specifik båttyp/storlek/form verkar egentligen ha varit gynnad?

Jag gissar att SRS-kommittén kommer att titta lite extra på årets vinnare i vinter.

Alla resultat här.

Bilder från Stefan Ljungstedt, seglingsbilder.se:

Bilder från Victor Pilups (som seglade på X-382 Chamsiin).