Tisdag 20/7 kl 18.00-ca 18.30 sänder vi live från GKSS Klubbus
Vi informerar om SM/NoM i Express och Drake
Tävlingsledaren Robert Olsson Gkss informerar
- Gkss Informerar om SM/NoM 2010 Drake Express (Ansvarig Robert Ohlson) Frågor: Vilken typ av bana? Domarbåtar? Inmätning? Kranar? Parkering? Program? mm.mm
- Aftersail/Musto (Ansvarig Bo Bäversjö) Frågor Aktiviteter? Överraskningar?
- Silverbullet film (Niklas Axhede) Berättar om studion och de dagliga sändningarna från Marstrand
- Utlottning Trailer (Ansvarig Stefan Falkenberg)
Idag var det dags för lite racing på NYYC Race Week. Jag hade egentligen inte tänkt segla så mycket på familjesemestern, men när Jeff Johnstone hade ett erbjudande om att köra en dag tillsammans med honom på en J/122 så kunde man inte tacka nej.
Båten var Tumbleweed, med en blandning av seglare från Denver och nya killar från Newport. Man hade inte kört så mycket tillsammans och man hade haft svårt att hänga med de andra 5 båtarna i klassen under helgens seglingar.
På samma bana, i the Blue Fleet, körde också Swan 42 Nationals (15 båtar) och J/109 North Americans (13 båtar).
Dagen började bra med S 3-4 m/s även om det fanns en del gammal sjö. Efter lite fix lyckades vi dock få fason på båtfarten. Vi kom iväg helt ok nära lovartsänden med toppbåtarna Wings och Pugwash precis i lovart. De var väl fokuserade på varandra för vi kunde rinna fram lite på dem och till sist slog bägge båtarna. Bra speed gjorde att vi ledde ut på vänstern där brisen hela tiden fyllde på.
Men många andra hade valt att gå höger för att möta ett rejält åskväder som troligtvis skulle innehålla rejält med vind… men innan dess såg det mycket blekt ut. När vi närmade oss kryssmärket kom plötsligt vår klass och alla J/109 farandes från högerkanten med spinnakers i 10 m/s. Vi hann precis runt kryssmärket och kunde skota hem för kryss igen. Nu kom rejäl åska, hällregn och 12-15 m/s från NW. Bara att bita ihop och köra.
Vid länsrundningen skjuter tävlingsledningen av racet. Inte så konstigt med tanke på vädret, men eftersom vi var hela havet före resten i vår klass, så hade vi så klart hoppats på att få köra klart racet. Jaja, vi hade i alla fall visat att Tumbleweed kunde seglas fort.
Här har vi J/109 Caminos som jagar Storm.
Helt nya Skoot, en av få J/109 byggda i Europa. Många av amerikanerna var imponerade av inredningen, som har ganska mycket bättre finish än de amerikanska.
Några av toppbåtarna i J/109-klassen på väg in.
Slutresultat (alla resultat här):
1 Gut Feeling, Ted Herlihy
2 Caminos, David Filippelli
3 Gossip, Kenny / Ames
4 Storm, Rick Lyall New York
5 Rush, Bill Sweetser New York
Gänget på Gut Feeling spikade ganska klart med serien 2 1 1 1 2 4.
Wings spikade i J/122-klassen.
Just nu pågår SM i matchracing i Norrköping. Björn Hansen verkar hetast så långt.
Men man har haft mycket svårt att få deltagare. Man ville initialt ha 16 besättningar, och har dammsugit Sverige efter intresserade seglare. Till slut har man bara lyckats få ihop nio team!
Det är ju lite lustigt eftersom matchracing ju skall vara en “framtidssport” där SSF och storklubbarna verkligen slår på trumman. Det skall vara sportsligt hög nivå, enkelt att förstå för media och publik och enkelt att utöva utan krav på dyr egen utrustning. Är detta resultatet? GKSS storsatsar på matchracing med sitt Match Race Center och många bra förebilder, men representeras bara av Viktor Ogeman.
Vad är problemet? Varför är intresset för matchracing så lågt? Varför finns det ingen återväxt? Varför är det bara Björn Hansen av våra stjärnor som bryr sig? Skall man överhuvud taget få kallade det SM med så få kvalificerade seglare?
Jag är i Newport på semester med familjen. Lite bad, lite god mat och lite racing på NYYC Race Week.
Ja, och kan man ju kolla in nya J/111 också…
Jag har ju en skrovreservation på #18 men behöver inte bestämma mig riktigt än.
Spenderade fredagen tillsammans med Jeff Johnstone hos CCF Composites i Bristol, strax norr om Newport. Efter samarbetet med Pearson Composites avslutades, har man tagit över byggandet av J/95, J/100 och nu J/111. Många duktiga båtbyggare i trakterna. 200 meter bort på samma gata ligger konkursade Goetz Custom Boats. Min bedömning är att man har bra koll på läget, även om J/Europe kanske är snäppet vassare när det gäller detaljfinish.
Däckslayouten känns mycket bra. Stor, ganska grund sittbrunn med bra plats för både rorsman och storstrimmer. Som på J/109 så har man storskot med 1:6 grov- och 1:24 fintrim. Största skillnaden är att skenan sitter på durken och att trimmern nu sitter bakom skenan i stället för framför. Jag kan tycka att detta blir bättre, framförallt om rorsman behöver hantera storskotet.
Bra ergonomi i övrigt (notera fotstöden på däck för focktrimmern).
Båt nummer 2 med innermodulerna på plats. Man har valt att göra pluggar och formar för alla innermoduler redan från början. Annars är det vanligt att man på de första båtarna bara plastar fast inredningen för att få båtarna i sjön.
Det är ju alltid en balansgång mellan att hålla vikten nere, och få en inredning som är så snygg som möjligt. På J/111 har man fokuserat på att göra båten användbar och se till att den har stor volym invändigt. Pentry och navbord har man lagt lite krut på, så det påminner ganska mycket om J/109. Men man sparar in på innerliner i taket, inredning i förpik (kan sättas in vid semester) och där det inte fyller någon funktion. Lite mer spartanskt än vad vi är vana vid. Men så sparar man ett par ton också.
Friborden var lägre än vad jag trodde (och överbyggnaden något högre). Men detta medför också minskad vikt. Och båten får ju ett minst sagt sportigt utseende.
Roder med hjärtstock i kolfiber.
Jeff diskuterar mantågfsstötternas vinkel. De lutade ganska mycket utåt, så vi var lite osäkra på om de uppfyllde reglerna, men det visar sig att de får luta utåt med 10 grader.
Just den här båten skall till NZ, och ägaren har valt svart pulpit och svarta mantågsstöttor.
Just nu kör man tvåskift för att få allting klart. Vi får se om båten kommer i sjön under nästa vecka…
Ser snabbt ut. Kan man ana en snällare variant av J/125?
Kölarna från kanadensiska Mars Keel. På några tidiga renderingar fanns en T-köl, men det verkade bara ha varit en gimmick för att se om vi var uppmärksamma. J/boats tycker att fördelarna med L-köl överväger. Framförallt tycker man det är enklare att designa en bulb som genererar mer lyft. Något som är viktigt när man har liten profil på själva kölbladet.
Sammanfattningsvis så verkar konceptet rätt, och man har bokat nästan 30 båtar.
Viktigast är så klart seglingsegenskaperna, och där lär vi få svar de närmaste månaderna. Personligen är jag inte orolig – det här kommer att bli en kul båt med 130 m2 gennaker. Vikten blir såklart viktig, men man har marginal i sina kalkyler. Så man lät säkra på att komma in på rätt SA/D.
Baksidan på myntet blir så klart en spartansk båt. Men på samma sätt som man inte köper GT-versionen av en sportbil för dess inredning, så kommer nog köparna av J/111 att vara mer intresserade av prestandan än att alla plastytor är klädda i trä, Vi får återkomma i den här frågan när inredningen är klar. Typ nästa vecka.
Updatering 100722. Här är lite fler bilder från bygget ett par dagar senare:
Mycket har hänt på ett par dagar. Nästan all däcksutrustning är klar, och det jobbas febrilt med inredningen. Kölen kom på under fredagen.
Hela femtio exemplar av den populära lilla kölbåten 606 har mött upp till Finska mästerskapen i Mariehamn. En fin prestation i dagens läge då många mer kända klasser har stora problem att skrapa ihop de 20 båtar som krävs för ett giltigt FM. 30 båtar är från värdlandet, medan 20 kommer från Sverige.
Av de finländska båtarna är 17 från värdföreningen Ålands Segelsällskap. Helsingforsföreningarna Nyländska Jaktklubben och Brändö Seglare ställer upp med 6 respektive 2 båtar, medan 5 kommer från Raumo på västkusten. De svenska båtarna kommer från Stockholm, Gävle, Hudiksvall och Göteborgstrakten.
FM-titeln försvaras av Mathias Dahlman och Markus Mannström. Matte, tänker du vinna igen? – Mja, planer finns, men det är hårdare motstånd i år när svenskarna är med, funderar rorsmannen Mattias, som har en bred erfarenhet av 606, Star, och andra klasser på toppnivå. – Bara vi drar jämnt i båten, brukar det gå bra, replikerar gasten Maku, med meriter från Soling- och 5.5 m klassen. Hårt motstånd bjuder säkert Daniel Mattsson och Johan Nyström, som förra året blev tvåa i både FM och SM. Det högst rankade svenska ekipaget är Mikael Gelin och Charlotte Bornudd från Uppsala.
I regattan seglas 3 seglingar på fredag och lördag, och 2 på söndag. Första start på fredag kl 12, på lördag och söndag kl 11. Under regattan kommer notiser och resultat i sammandrag att skickas ut dagligen. Fullständiga resultat kommer att publiceras på ÅSS hemsida. Bakgrundsinformation om 606-klassen finns på www.606.fi och www.606-forbundet.se
